Jag har alltid varit en mycket PIGG, glad & positiv tjej,men I slutet på 2008 slutade min kropp fungera sakta men säkert.

Under hösten sökte jag vid flertal tillfällen
för trötthet,hjärtklappning, yrsel mm utan att
man hittade nåt fel på mig.
Det som påtalades var att det kanske kan vara stress.

I dec kollapsade kroppen totalt & jag fick åka
in akut.
Jag mådde sämst i slutet eller strax efter mens
så jag sa redan då att jag trodde det var hormonellt.

Nu vet jag att det var panikångestattacker jag fick. (jag trodde jag skulle dö)

Min första diagnos var att min yrsel berodde
på” kristallsjuka”
sen blev diagnosen utmattnings syndrom (Utbränd)
vilket jag själv kände att det inte stämde.

Fick börja med antidepressiva samt gå i kognitiv beteendeterapi KBT som inte gav mig ett dugg.

Blev mer & mer övertygad att det var nånting i
min kropp som var fel.
Min mamma har fel på sköldkörteln så jag började undersöka symtom mm på detta och blev själv helt övertygad av att det kunde vara så även i mitt fall. (ärftligt)
Jag påtalade detta på min vårdcentral & fick ta prover.
Svaren var att jag låg inom referens.

Började fördjupa mig mer i Sköldkörtelsjukdomar & läste massor av olika forskningsartiklar samt även läkarartiklar & patientberättelser.

Förstod ganska fort att här kommer jag nog få kämpa lite.

LITE?????

Dessa två år har varit ett HELVETE.

Gjorde på eget bevåg urinprover via Scandlab
i sthlm som visade på underfunktion i sköldkörteln samt även en hårmineralanalys via
USA som också den visade samma resultat.

JIPPI!!!!!! jag har rätt tänkte jag & var överlycklig.

Bokar ytterligare tid på vc där jag tar med mig dessa resultat.
Svaret: –vi arbetar inte med sånt här i Sverige.

Ner på jorden igen.

Men jag har Vägrat att ge upp.
Vägrat att mitt liv ska vara slut vid 40.

Har med jämna mellanrum krävt att få ta prover
för att det förhoppningsvis ska synas i blodet
så småningom,
eftersom det är det enda sjukvården tar hänsyn till.
BLODPROV
det spelar absolut ingen roll att du har alla symtom man kan tänka sig.

En läkare sa till mig…. – men Anne-Sofie.
-Om jag säger till dig att jag VET att det är psykiskt. Mår du bättre då?.

INGEN har trott på mig eftersom jag enligt blodprover ligger…
(inom referens)

Ärligt talat kan dom köra upp sina djävla referenser i räva!!!!!!
Jag har levt med min kropp i 40 år & tycker
nog att JAG vet om nånting är fel!!!!

Kommentaren Ta en promenad…. Är ju också rätt bra… NOT!!!
Eller när jag säger att jag måste gå & lägga mig mitt på dán.
- Du har det bra du….. Visst :-p Byt med mig.

Jag klarar inte ens av att hjälpa min son med läxorna pga att huvet är totalt väck.

Casper sa en dag:
Vet du vad jag önskar mamma?
- att du blir frisk…
Då rann tårarna kan jag säga

Jag ville inte
 Vara oförmögen att leka med min son.
 Sälja hästar.
 Sluta jobba.
 Inte ha en gnutta socialt liv.
 Inte ORKA leka med mina barn.
 Inte ORKA laga mat.
 Sälja våran underbara hästgård för att flytta till en lägenhet.

 Inte ORKA!!!! Göra ett djävla skit.

Jag fick själv be om att dom skulle ta antikroppar.
Vilka visade sig vara förhöjda….
Men fortfarande ingen reaktion!!!
Om jag inte själv tjatat tjatat & tjatat
samt nästan fått bli min egen läkare
så hade jag bara tynat bort som individ.
(vilket jag snart har)
Med kroppen fullproppad av antidepressiva.

Skrev en egen remiss till endokrin där jag tiggde & bad om att få komma dit.
Fick ett långt svar där läkaren ifrågasatte precis varje symtom jag hade.
Samt att han ville ha kopior på alla mina läkarbesök sedan 1982!!!
Vilket han fick, men sedan var det tyst.
Övertalade sedan min läkare på vc, att skriva en remiss.
Svaret på den remissen var att det fanns ingen anledning för endokrin att ta emot mig.
Efter några månader ringde jag återigen min läkare på vc & sa att nu får du skicka ytterligare en remiss till endokrin & skriv att jag tänker INTE ge mig förrns jag får komma!!!!l

Det gav resultat. Efter 4-5 månader fick jag en tid.

Jag har kämpat som EN DJÄVLA IDIOT för att få dom & FATTA!!!!!
Och VARFÖR?????? Går folk sjukskrivna?????

Ekonomin är ju ett kapitel för sig 
Inte nog med att inkomsten sjunkit drastiskt…
Jag har fått lägga ner tusentals kronor
På specialkrämer pga eksem klåda & svamp
För att inte tala om alla nya TJOCKISKLÄDER
Eftersom jag bara blir fetare & fetare!!!!!!!
VEM???? Ska ersätta mig för detta?????

I Juni blir jag utförsäkrad vare sig jag är frisk eller inte. Står då helt utan inkomst.
Och INGEN kan beskylla mig för att jag inte kämpat för att få bli frisk
så jag kan arbeta & tjäna mina egna pengar!!!!!!
JAG HAR BETALAT SKATT SEN JAG VAR 18 ÅR!!!!!!!!

Den ENDA människan som stöttat mig HELHJÄRTAT
under denna helvetestid är
Marie Carlsson på Försäkringskassan i Skövde.
Och självklart min familj & mina vänner.

GLÖM ALDRIG ATT JAG ÄLSKAR ER <3

Att jag sen gått upp nästan 40 kg tyder ju bara (enligt sjukvården)
på att jag har ett tillräckligt energi intag!!!!!

Mitt NOT så underbara liv består av följande……

YRSEL
Kronisk trötthet
TOTAL utmattning
Sömnproblem
dålig återhämtningsförmåga
dålig uthållighet
Huvudvärk
Migrän
Glömska
"hjärndimma"
Koncentrationssvårigheter
Tankesvårigheter
Förvirring
svamp
Panikattacker
Låg kroppstemperatur
Frusenhet
svårigheter att stå ut med kyla och värme
känslighet för solljus
kallsvettningar
kalla händer och fötter
Muskelvärk
Ledvärk
Muskelkramper
Ledstelhet
stickningar i händer
domningar i fötter
plötsliga kräkningar
Svullnader
värk
Torr och fjällig hud
Utslag
Eksem
Akne
sämre hårkvalitet
ökat håravfall
”tunga” ögonlock....
Syn- och hörselproblem
Tinnitus
torra/grusiga ögon
överkänslighet för ljud och ljus
muntorrhet
tandlossning
värk före och under menstruation
rikliga menstruationer
nedsatt sexlust = obefintlig
Nedsatt aptit
fetma
saltsug
sötsug
Försvagad puls
Hjärtklappning
Andfåddhet

Om min kropp orkade...

Skulle jag göra mer
Jag skulle skoja med barnen
Jag skulle gå ut & gå
Skulle jag skratta
Skulle jag gråta
Skulle jag älska
Jag skulle umgås med mina vänner
Jag skulle titta färdigt på en film
Skulle jag arbeta
Jag skulle gå på kalas och stanna sent
Jag skulle inte bli så irriterad
Om jag bara orkade
Visst har jag mina stunder
Men om jag kunde göra något åt min situation
Så skulle jag ha många fler
Jag skulle göra fler utflykter
Jag skulle ut & rida
Jag skulle gå på bio
Jag skulle laga middagar och tända ljus
Jag skulle kramas mer
Jag skulle vara.....

Om jag orkade...