Idag har jag suttit och väntat på det där samtalet från vc läkaren.
Ringde han? Nix nej.
NU är jag så besviken och känner mig så undanskuffad under mattan så jag finner inte ord för hur jag blir behandlat hela tiden.
Jag bollas hit och dit som en pingisboll för att sedan få besked som: vila och vänta.
Det fanns flera anledningar till att jag väntade på samtalet, dels för att berätta hur jag mår.
Hur min kurva rasat ner i bott på bara några dagar,hur jag blir sämre och  dels vad dom ska hända med mig.

Idag har jag suttit och väntat på det där samtalet från vc läkaren.
Ringde han? Nix nej.
NU är jag så besviken och känner mig så undanskuffad under mattan så jag finner inte ord för hur jag blir behandlat hela tiden.
Jag bollas hit och dit som en pingisboll för att sedan få besked som: vila och vänta.
Det fanns flera anledningar till att jag väntade på samtalet, dels för att berätta hur jag mår.
Hur min kurva rasat ner i bott på bara några dagar,hur jag blir sämre och  dels vad dom ska hända med mig.
Hur vi ska gå tillväga för att jag ska må bra.
För så här går det inte att ha det längre!

Tyvärr så är dessa människor jag har mitt hopp till just nu,å jag gillar det inte.
Kvinnan i fkpg ska jag tillbaka till nästa vecka.
Å vägen dit känns oändlig....I morgon bitti ska jag ligga på som en rem kl 08.00 och be o å få tala med humbug läkaren.

Av My Andersson
15 augusti, 2011
Annons