Felicia Thorells bild
Felicia Thorell

Jag blev långvarigt trött efter en bröstcancerdiagnos med påföljande cytostatikabehandlingar. Yogan blev min väg till återhämtning och coping.
I dag arbetar jag som medicinsk yogaterapeut med fokus på rehabilitering för cancerberörda.

*************************************************************

Uppdaterad: 2014-10-07

7 kommentarer

Från det indiska köket till forskningskliniken

Bild

Gurkmeja verkar antiinflammatoriskt och har i studier visats vara verksamt mot cancer. Foto: Örtapoteket

En varm vinterdryck ur den yogiska traditionen är Guldmjölk. Den passar bra till kvällsmål, eftersom varm mjölk lugnar nervsystemet och hjälper dig att slappna av. Om du har knakande leder, hjälper guldmjölken till att smörja och göra dem mer flexibla. Speciellt huden, lederna och slemhinnorna mår bra av denna dryck som dessutom underlättar kroppens utrensning av slaggprodukter.

Guldmjölken innehåller gurkmeja, en rot som när den mals blir ett klargult pulver som ingår i kryddblandningen curry och som använts i det indiska köket i tusentals år. För att tillgodogöra sig nyttan av gurkmeja måste pulvret kokas i vatten eller olja före användning. Gör därför först en pasta av gurkmeja som du sedan blandar ut till guldmjölk. Pastan kan du sen ha i kylen i ca fyra veckor.

Det verksamma ämnet i gurkmeja är curcumin. I en alldeles färskpublicerad amerikansk artikel (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24375392) om metastaserande prostatacancer lyfts curcumin, (tillsammans med lykopen, isoflovener med flera andra isolerade näringsämnen), fram som potenta komplement till kemoterapi och strålning. Speciellt intressant var att dessa nutraceuticals, som födoämnen i medicinsk användning kallas med ett samlingsnamn, visade sig påverka och hämma själva cancerstamcellerna. Stamcellerna är ansvariga för sjukdomens läkemedelsmotstånd, tumörutveckling och återuppkomst av cancer. Med andra ord, de egenskaper som gör cancer till en svårbesegrad sjukdom. En ny lovande approach för behandling och överlevnad vid metastaserad prostatacancer hoppas artikelförfattarna.

Andra belägg för curcumin hittar du i David Servan-Schreibers bok ”Anticancer” (2011) där han publicerar resultat från cancercellstudier som visar att gurkmejan har en kraftig anti-inflammatorisk effekt och att gurkmeja tillsammans med svartpeppar stimulerar självdöd (apoptos) hos cancerceller och dessutom hämmar tillväxten av blodkärl kring tumören (angiogenes). Pastan på gurkmeja och svartpeppar är därför anticancermat som också kan användas i grytor, salladsdressingar m.m.

Guldmjölken är närande och jag tycker att den passar fint om vintern, både för vuxna och barn.

I det traditionella yogiska receptet ingår inte svartpeppar.

Här delar jag med mig av mitt recept på den gyllene välgörande drycken:

Pasta på gurkmeja, innehåll:

1⁄2 dl gurkmeja

1 och en 1⁄2 dl vatten.

En nypa svartpepparkorn

Ev. 3 st kardemummakärnor, om du gillar
det.

Gör så här: Låt koka 8 min till en pasta. Tillsätt vatten vid behov.

Guldmjölk, innehåll:

1⁄2 tsk av pastan, smaka dig fram!

2,5 dl het mjölk

2 tsk sesam- eller mandelolja, som du värmer upp i mjölken

1 tsk honung

Gör så här: Låt mjölk, gurkmejapastan och oljan koka upp. Blanda i honungen när drycken svalnat något.

Kategorier:

Cancer Livsstil Naturligt

Kategorier:

print $kategorier; ?>
*/ ?>

Uppdaterad: 2013-06-14

Kommentera

Angelina Jolies val

Skådespelaren Angelina Jolies mamma dog tidigt i bröstcancer. Angelina gick för en kort tid sen ut med sitt val att operera bort båda brösten i förebyggande syfte. Hon fattade beslutet efter att hon gjort gentester och hittat genmutationen BRCA1, som enligt hennes läkare ökar risken för bröstcancer med 65 procent. Eventuellt kommer hon att gå vidare och ta bort sina äggstockar också. Nog är det gott att kändisar lyfter frågor och använder sin genomslagskraft för allmänhetens bästa, men...

Jag undrar om vi idag har tillräckligt med kunskap för att förespråka så radikala ingrepp som att operera bort bröst och äggstockar i förebyggande syfte på annars friska kvinnor?

Att med en äggstocksoperation rubba den naturliga fertiliteten innebär att kvinnan kommer i ett tidigare klimakterium, något som i sig medför risker och påverkar livskvaliteten. Benskörhet, obehag orsakade av klimakteriebesvär, ökad risk för hjärtsjukdom, depression, med flera. Regimen tar heller inte helt bort cancerrisken, bland annat på grund av de hormonpreparat som ska ersätta eller blockera kvinnans naturliga hormoner.

Inom yoga och traditionell kinesisk medicin kallas alla kroppens körtlar för ”hälsans väktare”. Hur mycket vet vi egentligen om hur avsaknaden av denna hormonbalans påverkar kvinnans framtida hälsa i stort?

Lynne McTaggart, amerikansk journalist och författare, menar att det finns en del fakta som Angelinas läkare inte berättade något om:

1. De flesta bröstcancerfall inträffar hos kvinnor som inte har cancer i släkten, och hos dem som har det överlever de allra flesta. Livstidsrisken ökar med 8 procent med en nära släkting, 13 procent med två.

2. Miljötriggers verkar spela en större roll än genetisk ärftlighetsrisk. T.ex. ökar hormonpreparat risken att få bröst- och äggstockscancer, stroke och hjärtsjukdom.

3. Huruvida vi utsätts för epigenetiska faktorer kan i slutändan vara det som avgör om en cancer förblir vilande eller utvecklas.

4. Bröstimplantat medför ironiskt nog i sig en ökad risk för cancer: anaplastisk storcellig lymfom, en mycket ovanlig cancerform men den som drabbas löper arton gånger så stor risk risk att dö.

Cancer har ju länge betraktats som enbart en genetisk sjukdom som uppstår genom mutation. Ny kunskap har förändrat den bilden. Efter en tre år lång satsning på en omfattande kartläggning där tusen forskare sökt efter riskgener, byter Karolinska Institutet nu syfte. Från att ha arbetat med målet att ta fram gentester som påvisar en risk innan bröstcancer bryter ut, har man lärt sig något som ändrar syftet för den framtida forskningssatsningen: ” Men uppkomsten av cancer styrs inte enbart av generna. Också miljön, livsstil spelar en avgörande roll.” säger professor Per Hall på Karolinska Institutet, för SvD. Man går därför vidare med en större studie som följer 70 000 svenska kvinnor under flera år. Mer om Karmastudien här

Ja, som patient kan jag tycka att ambitionen att söka efter ett fåtal gener är uppenbart snäv, speciellt när vi med epigenitiken fått ett nytt fält att utforska. Epigenetiken är läran om hur livserfarenheter påverkar generna. Vad är det som styr att gener slås av och på? Det är den här typen av intressanta frågor som jag hoppas forskarna ställer sig, så att vi framöver kan få en mer komplex bild av en så komplex sjukdom som cancer.

Hos mig, som drabbades tidigt i livet, kunde man över huvud taget inte hitta någon känd bröstcancergen. Vi har inte kunskapen om varför bröstcancergener slumrar en hel livstid hos vissa, och aktiveras hos andra. Därför bör Angelinas val att operera bort två friska bröst och eventuellt även sina äggstockar än så länge ses som radikalt och som ett angeläget ämne för oss att diskutera.

Angelina Jolies val

Uppdaterad: 2013-06-14

Kategorier:

print $kategorier; ?>
*/ ?>

Uppdaterad: 2013-04-18

Kommentera

Cancerstrategier för överlevare

När du får en cancerdiagnos följs den ofta av en prognos. För många av oss är det en av de första frågorna vi har, kommer jag att överleva? Hur lång tid har jag?

Kanske läser du allt du kan komma över om just din sjukdom, eller kanske undviker du så mycket kringinformation som möjligt för att inte bli nedslagen. Det händer också att prognosen är något vi får höra från vår läkare utan att själva ha bett om det. Var och en utformar sin egen strategi, mer eller mindre medvetet.

För mig har det varit viktigt att samla positiva berättelser och inte läsa för mycket statistik. Framför allt inte låta mig nedslås av den statistik jag kommer över. Och att alltid identifiera mig med de procent som det gått bra för.

Amerikanen Greg Anderson insjuknade i svår lungcancer i mitten av 80-talet, han gavs tre månader att leva men överlevde mot alla odds! Greg ägnade sedan över tjugo år åt att intervjua cancerpatienter som alla fått veta av läkare att deras cancer var obotlig, men trots det återskapat hälsa och överlevt sin sjukdom. Med tiden blev det över 15 000 intervjuer. I sin bok ”Cancer - 50 essential things to do” sammanställer han de strategier och förhållningssätt som förenade dessa överlevare.

I korthet återger jag dem här i sex stycken punkter:

1. Genomgå medicinsk behandling och delta aktivt i val av läkare, behandlingsform och andra beslut!

2. Uppmärksamma din kost och ditt näringsintag, gör vissa förändringar i riktning mot nyttigare, näringsrikare och renare mat och dryck!

3. Ägna dig åt någon form av fysisk aktivitet efter förmåga och gör det varje dag!

4. Våga tro på att du kommer att överleva! Denna mentala attityd placerar dig centralt i din process och stödjer dig att faktiskt byta ut läkare och andra behandlare som du inte har förtroende för.

5. Värdera stödet från omgivningen och ägna mer tid åt de relationer som stödjer och mindre åt dem du upplever som negativa eller tärande.

6.Öppna dig för ett andligt perspektiv på tillvaron. De som överlevde sin cancer utvecklade alla någon form av andlighet. Inte i betydelsen att de blev religiösa, snarare lärde de sig att vara här och nu och skapa en inre frid och vördnad inför livet som sådant.

En genomgående röd tråd för dessa punkter, som jag ser det, är återskapandet av autonomi och upplevd kontroll i en livssituation som ofta kännetecknas av motsatsen.

Kategorier:

Cancer Livsstil

Cancerstrategier för överlevare

Uppdaterad: 2013-04-18

Kategorier:

print $kategorier; ?>
*/ ?>

Uppdaterad: 2013-03-22

Kommentera

Quick fix för relationen - kärleksyoga på fem minuter

Som ett alternativ till choklad och presenter kan man som par pröva en liten övning som ökar förälskelsen och dessutom stärker bådas hjärtan i fysisk bemärkelse.

Det är en enkel övning, men kräver ändå viss förberedelse för att båda ska känna sig helt bekväma.

Gör så här: Till att börja med, märker jag, behöver vi skapa en lugn, tyst miljö, där inget stör oss. Vilket kan vara nog så svårt i en barnfamilj! Sedan något för stämningen. Kanske dricka en kopp te? Min partner vill ha någon musik på. Kanske tända ett litet ljus för hjärtat?

Viktigt att kläderna är bekväma, någon vill byta om. Och så slutligen behövs fem minuter av vår tid, tid som du och jag behöver avsätta tillsammans, samtidigt ...

Övningen är hämtad från Ph.D Robert Epstein, en amerikansk psykolog som bl.a. studerat psykologisk mognad, och människors förmåga att utveckla kärlek i sina arrangerade äktenskap.

Övningen: Stå upp och se din partner i ögonen. Låt henne eller honom förstå att du nu vill ge din fulla uppmärksamhet under dessa minuter. Säg också att du vill kramas och under tiden kramen pågår uppmärksammar du ditt andetag, och sedan uppmärksammar du också din partners andetag. Så strävar ni att synkronisera era andetag så att ni andas in och andas ut samtidigt. Känn att ni har så mycket kroppskontakt som möjligt. Försök sedan matcha din partners andningsfrekvens och djup. Här någonstans kan känslan i kramen börja förändras och ni kanske måste fnittra eller gråta.

Efter fem minuter skiljer ni er åt långsamt och sätter er ner och tittar på varandra. Berätta vad som hände och hur det kändes.

Självklart är det stärkande för relationen att ge av sin tid och uppmärksamhet och att kramas! Men det ligger en djupare ”hemlighet” i varför övningen fungerar. Det var
yogans stora upptäckt för ungefär 4500 år sen att andningen och medvetandet är intimt förbundna.

Influerar vi det ena influeras också det andra. Det är något vi lätt lägger märke till att andningen blir snabbare när vi är upprörda och hur den saktar in när vi känner oss lugna. Hypothalamus, den del i hjärnan som samlar och reglerar information och signaler från våra sinnen, inre organ och känslor, tolkar och reagerar på vår andning. Genom att andas på ett visst sätt får vi en viss respons i form av hormoner och signaler.

Medveten andning som görs i samspel med din partner kan återskapa ett förälskelsetillstånd hos er båda!

 

Quick fix för relationen - kärleksyoga på fem minuter

Uppdaterad: 2013-03-22

Kategorier:

print $kategorier; ?>
*/ ?>

Uppdaterad: 2013-01-30

3 kommentarer

Ett äpple om dagen ...

Jag läste nyligen om fördelarna med att börja dagen med ett kokt äpple. Ett äpple, tänkte jag, hur skulle ett litet äpple kunna göra från eller till, när vi dealar med cancer? I den indiska kunskapstraditionen, Ayurveda, menar man heller inte att äpplet botar, men att det är verksamt från andra hållet: en god matsmältning boostar immunförsvaret. Ayurvedisk medicin arbetar med att stärka och stödja kroppens egna funktioner, alltså på den nivå där sjukdom av någon anledning fick fäste inledningsvis.

Jag strävar efter att göra små justeringar i min livsstil för att må bättre och bättre. Det handlar inte om att följa någon diet, eller på något sätt vara radikal. För mig handlar det om att pröva mig fram och ta till mig det som faktiskt fungerar. Det enda som krävs är en smula nyfikenhet och ett viss mått av konsekvens, så att jag har en chans att uppmärksamma om och när förändringarna kommer.

Äpplet är fullt av fibrer, och när det är kokt är det dessutom lättsmält. Jag ångkokar ett skalat och klyftat äpple av det sötare gula eller röda slaget. Det tar inte många minuter. Det väcker matsmältningen på morgonen. Jag har gett receptet ett försök för att stödja min ibland tröga och oregelbundna mage. Mediciner (cancermediciner i synnerhet) har en tendens att slå hårt på matsmältningen på olika sätt. Fibrerna, i form av pektin samlar och håller gallsyror, och hjälper tarmen att tömma sig smidigt och regelbundet. Äpplet reglerar dessutom kolesterolet, är fullspäckat med flavonoider, och känns varmt, sött och snällt!

Betydelsen av att själv göra något för att påverka sitt mående ska heller inte underskattas. Att börja dagen med att skänka kroppens fantastiska processer en öm tanke, ger inte det en boost så god som någon?

Kategorier:

Cancer Livsstil Mage Naturligt

Ett äpple om dagen ...

Uppdaterad: 2013-01-30

Kategorier:

print $kategorier; ?>
*/ ?>

Annons