Urban Fagerholms bild
Farmaceutbloggen
Urban Fagerholm är docent och har en forskartjänst på AstraZeneca inom farmakokinetik, det vill säga läkemedlets resa genom kroppen. Nyligen har Urban kommit ut med boken Förutfattad medicin och han brinner för kunskap och hur den kan öka människors förmåga att kritiskt se på sin hälsa och bedöma nya och gamla behandlingsmetoder.

*************************************************************

Uppdaterad: 2012-02-02

6 kommentarer

Inte ofarligt att ge patienter ökad makt

Jag läste artikeln om patientmakt, och jag är benägen att hålla med Martin Ingvar att frågan om patientmakt. Den är inte enkel att lösa.

I regel saknar allmänheten medicinskt kunnande och erfarenhet (samtidigt som nästan varannan patient anser att man finner den bästa kunskapen om man lyssnar inåt och att det är bättre att lita på sin egen erfarenhet än på det som forskningen visat). Självdiagnostik kan vara och är ofta förrädisk och placeboeffekten är inte sällan närvarande och vilseledande. En stor del av befolkningen väljer att inte besöka vård när de skulle behöva eller tillämpar något av alla de verklösa alternativmetoder som finns. Därmed inte sagt att patientens ord inte är viktiga och att skolvården är perfekt och har lösningar på alla medicinska problem.

En mycket viktig fråga i sammanhanget är huruvida patienten är bättre eller likvärdig med läkare när det gäller ställande av diagnos och adekvat behandling. Ett symtom kan ha flera orsaker (inklusive inbillning) och behandlingsalternativ, och inte sällan krävs individanpassad medicinering som är baserad på blodprover, gentester och risker med kombinationer av preparat. Sådant kräver i många fall både expertis, samråd och erfarenhet.

En annan fråga är om denna ökade patientmakt även ska gå hand i hand med ansvaret för det som går fel och kostar mer?
Det är förståeligt att man vill korta köer, reducera kostnader och öka patientnöjdheten, men hur mycket säkerhet eller kvalitet är vi beredda att offra?

Låt oss leka med tanken om ökad patientmakt. Om vi anser det viktigt så skulle vi kunna ge ansvaret till en annan patient, lika medicinskt okunnig som vi själva. Hur många hade vågat sig på detta? Och hur står patientmakt i relation till ökad makt åt folket när det gäller politiken och juridiken, eller till våra bilars säkerhet och funktion? Ska vi själva, helt okunniga om hur en bil är uppbyggd och fungerar, stå för bilprovning, -reparation och -service och sedan ta ansvar för att vi är säkra på vägarna? Vad skulle det innebära för en bils livslängd?

Ett sätt att mäta betydelsen av patienters styrande är via risker med dålig följsamhet (compliance) av föreskriven medicinierng. Compliance är bara ca 50%.

Så här farligt är det att inte följa läkarens instruktioner:

The failure to complete treatment regimens as prescribed has significant negative health impacts worldwide. Examples of the rate and consequences of non-compliance for selected medical disorders is as follows:

• Diabetes non-compliance (98% in US) is the principal cause of complications related to diabetes including nerve damage and kidney failure

• Hypertension non-compliance (93% in US, 70% in UK) is the main cause of uncontrolled hypertension-associated heart attack and stroke

• Asthma non-compliance (28-70% worldwide) increase the risk of severe asthma attacks requiring hospitalization

• 1/3 compliance of statins estimated to have caused 200 deaths in heart attacks (over 3 years in Sweden)

Men självklart är det också så att läkare kan göra felbedömningar, ha brist på tid eller bara sakna intresse för ny vetenskap.

Kategorier:

Samhälle patientmakt

Kategorier:

print $kategorier; ?>
*/ ?>

Uppdaterad: 2011-03-22

5 kommentarer

Risker och nytta med kosttillskott - de är inte ofarliga!

 Vi tar olika kosttillskott i tron att vi har någon brist och för att förebygga sjukdom och bli piggare. Frågan är om de verkligen behövs? Vilka är det som behöver dem, vad de ger för gynnsamma effekter och kan de ge oönskade biverkningar.

Omfattande forskning (i studier av hundratusentals individer) visar inget tydligt stöd för att vi generellt sett behöver extra tillskott av vitaminer och mineraler. Den visar också att de inte heller är helt befriade från bieffekter vid överdosering.

För några särskilda grupper kan specifika kosttillskott behövas. Det gäller
förebyggande av benskörhet och lindring av PMS med kalk/kalcium, minskad
risk för ryggmärgsbråck hos foster med folsyra samt minskning av
”dödlighet”, eller rättare sagt livsförkortning, i vissa sjukdomar med
höga nivåer av magnesium i kombination med låga nivåer av zink.

För oss övriga gäller som följer:

De mest ansedda experterna inom området (till exempel Livsmedelsverket med deras expertpanel) anser att de flesta med normal och varierad kost får i sig tillräckliga mängder av de vitaminer vi inte själva kan syntetisera, mineraler och antioxidanter. De menar att det saknas tydliga bevis för nyttoeffekter med extra tillskott.

 

Antioxidanter. Kliniska studier har inte lyckats påvisa gynnsamma effekter med antioxidanter. Antioxidanter anses vara fångare av fria radikaler, vilket skulle kunna vara skyddande. Rent teoretiskt låter idéen om antioxidanter-fria radikaler intressant, men det finns dock en del problem och osäkerheter med teorin. Fria radikaler i kroppen är för det första inte nödvändigtvis skadliga. De behövs exempelvis för att döda bakterier i immunoceller. Bara för att antioxidanter är involverade i något bra så betyder det inte direkt att extra tillskott gör dem mer effektiva. Ett överskott kan möjligen snabbt utsöndras och transformeras till något annat. Alternativt inte göra någonting extra eller kanske till och med orsaka skada. Precis som att inte heller stora mängder frukt och grönt verkar skydda mot cancer.

Vitaminer. D-vitamintillskott har i stora studier visats kunna minska ”dödlighetsrisken” i olika sjukdomar något.

Man har bekräftat ökad risk för äldre med låga vitamin B12-halter att utveckla Alzheimers sjukdom. Eftersom knappt var tionde äldre svensk tros lida av vitamin B12-brist skulle extra tillskott kunna användas preventivt för att skydda mot sjukdomen.

Biverkningarna: Vilka är då riskerna med högt intag av kosttillskott?

  • Det har föreslagits att tillskott av antioxidanter skulle orsaka sämre hälsa.
  • Man har också funnit att rökande män som ätit kosttillskott hade nästan 50 % ökad risk att dö i cancer och att kvinnor som tagit multivitamintabletter under lång tid hade 20 % högre risk att drabbas av bröstcancer.
  • I höga halter kan A-vitamin ge ökad risk för fosterskador och benbrott, A- och E-vitaminer kopplas till ökad risk att utveckla lungcancer hos rökare och D- och E-vitaminer orsaka hjärt-kärlproblem.
  • Fosfor kan ha negativa effekter på skelettet och zink ge trötthet, depression och möjligen ligga bakom uppkomsten av Alzheimers sjukdom.

Kategorier:

print $kategorier; ?>
*/ ?>

Uppdaterad: 2011-03-09

Kommentera

Vi är olika, män och kvinnor, men annat är viktigare vid medicinering

Fakta om Waran / Varan

Blodförtunnande, antikoagulerande och propplösande.

Varning för: Viktnedgång eller förändrade matvanor kan påverka effekten av...

3.10204
Ditt betyg: Inget Medel: 3.1 (49 röster)

Även om kvinnor i snitt har lägre vikt än män och därför får något högre läkemedelshalter vid samma dos så verkar kön generellt sett spela en liten roll för exponering och omsättning av läkemedel, det är det som är farmakokinetik.

Farmakokinetiska könsskillnader är oftast kliniskt betydelselösa och betyder att dosanpassningar inte behövs. Olikheter i hur snabbt läkemedel bryts ned, metaboliseras och försvinner från kroppen mellan män och kvinnor ligger generellt inom 50 procent.

Det finns undantag där könet spelar roll. Kvinnors omsättning av vissa läkemedel kan variera beroende på nivåer av könshormoner, vilka generellt bryts ned av enzymet CYP3A4. Det innebär att graviditet, menstruation, klimakteriet och p-pilleranvändning kan ha en viss inverkan och leda till något snabbare försvinnande av läkemedel i kvinnor.

Det finns också fall där kvinnor istället har något lägre nedbrytningskapacitet än män, och därför högre koncentrationer i blod och vävnad vid samma intagna mängd. Ett exempel är etanol.

Förutom kön är det några enzymers kapacitet att metabolisera vissa läkemedel som är en betydligt viktigare faktor för individuella skillnader. Upp till tjugo gångers skillnad i nedbrytningshastighet och exponering mellan individer ses ibland för läkemedel som metaboliseras av enzymerna CYP2C9 och CYP2D6.

För läkemedel vars metabolism i huvudsak sker via dessa enzymer måste generellt sett doser individanpassas.

Det blodförtunnande medlet Waran är ett exempel på ett läkemedel som bryts ned av CYP2C9 och där doser sätts individuellt. Skillnaden i nedbrytningshastighet för Waran mellan så kallade snabba och långsamma metaboliserare är 10-faldig.

Inte heller för läkemedlets effekter (farmakodynamiken) ser man oftast några uppenbara könsskillnader alls.

Vid undantagen är män något mer känsliga än kvinnor eller tvärtom.

När det gäller läkemedels effekter finns studier som visar på olika känslighet för biverkningar av morfin, muskelavslappnande mediciner och lokalbedövande medel hos män och kvinnor.

Man har också påvisat att kvinnor oftare drabbas av smärtsjukdomar, har lägre smärttröskel och är mer känsliga för smärtstimuli. Män och kvinnor kan svara olika på opioidbehandlingar. Orsakerna till det anses vara genetiska, neurokemiska och hormonella skillnader mellan män och kvinnor.

Kategorier:

Man Samhälle Kvinna biverkningar

Kategorier:

print $kategorier; ?>
*/ ?>

Uppdaterad: 2011-02-17

2 kommentarer

Placeboeffekter, naturläkemedel och kritiskt tänkande - välkommen!

Det här är jag. Jag heter Urban Fagerholm och är farmaceutisk doktor med drygt 20 års erfarenhet inom preklinisk och klinisk läkemedelsforskning och av undervisning. Inom denna ram har jag sysslat med metodutvärdering, granskning, metodutveckling, föreläsningar, artikelförfattande, handledning, rådgivning, utbildning och kursadministration.

Jag har en forskartjänst på AstraZeneca, är styrelsemedlem i sektionen för farmakokinetik vid Apotekarsocieteten och är rådgivare åt ett privattandläkarföretag.

Naturvetenskap, forskning och utveckling, beteendevetenskap, personlig utveckling, filosofi, kultur och samhällsfrågor intresserar mig, och jag jobbar aktivt för att undervisa och upplysa om mediciner, medicinsk forskning och vetenskap bland allmänheten.

Jag har nyligen gett ut en populärvetenskaplig bok, Förutfattad Medicin – om läkande medel, vetskap, tro och vetenskap; www.forutfattadmedicin.se, där huvudsyftet är att genom upplysning, resonerade och diskussion höja förståelsen och intresset för medicinsk forskning och vetenskap och förbättra vården.

Med utgångspunkt från bokens innehåll, upplysningsbehovet och nya rön kommer jag att skriva krönikor på Dina mediciner, på Farmaceutbloggen.

HHär kommer jag att skriva om placeboeffekter, naturmedel och annan alternativmedicin, miljö- och genusperspektiv, följsamhet, betydelsen av genetiska skillnader och mediciners ursprung (inklusive naturens bidrag och slumpens betydelse), resa genom kroppen och bieffekter.

Ställ gärna frågor till mig, gör du det i kommentarsfältet nedan kan det komma fler till del.

Kategorier:

Samhälle

Placeboeffekter, naturläkemedel och kritiskt tänkande - välkommen!

Uppdaterad: 2011-02-17

Kategorier:

print $kategorier; ?>
*/ ?>

Annons