Cancermedicin botade svår svininfluensa

Den 31-åriga mannen hade fått flera av de komplikationer som kan komma i samband med en infektion av svininfluensa. Svår lunginflammation, hög feber, påverkan på njurar, lever och både blodsystem och lungor slutade att fungera.

Då gav läkarna honom en cocktail av immunförsvarshämmande cellgifter, ett så kallat cytostatikum, och kortison.

- Det som vi förr inte vågade tänka, att ge cellgift till
svårt infekterade människor kanske nu kan bli tvärtom. Att det kan bli
det som räddar dessa patienter, säger professor Jan-Inge Henter, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, som var med vid beslutet för patienten, i en intervju med vetenskapsradion.

När patienten kom till Karolinska Universitetssjukhuset var hans tillstånd allvarligt. Läkarna gjorde allt. Han fick den starkaste formen av antibiotika, den som ska slå mot alla bakterier. han placerades i ECMO, en så kallad hjälplunga och en maskin skötte hjärtat. Utöver mekanisk hjälp och antibiotika fick han antiviral behandling med oseltamivir som finns i Tamiflu, en medicin mot svininfluensa. Patienten hade 40,3 i feber och trots intensiv vård blev inte lungfunktionen bättre och både blodvärden och levervärden försämrades.  Efter veckor i hjärt-lungmaskin tog läkarna ett ovanligt beslut.

-  Vi befarade att patienten inte skulle överleva och var
därför redo att pröva den okonventionella behandling som professor
Henter föreslagit. Tillsammans diskuterade vi noga behandlingen internt
och med anhöriga, och efter omsorgsfulla överväganden beslöt vi att göra
detta behandlingsförsök, berättar Kenneth Palmér, överläkare och chef
för ECMO-avdelningen, i pressmeddelandet från Karolinska Institutet.

Till grund för beslutet låg en ny hypotes om immunförsvaret, som Jan-Inge Henter lanserat. Man vet att immunförsvaret är viktigt, men ibland verkar det som att själva immunförsvaret tar död på vissa människor. Fagocyterna är en sorts städcell som har till uppgift att äta upp de främmande partiklarna i blodet, men ibland går de över styr, har forskarna kunnat visa, och städar bort även viktiga celler i blodet. Det menar forskarna, kan tyda på att immunförsvaret är överaktivt.

Därför, när de gjort allt annat, provade läkargruppen att ge patienten en behandling bestående av cellgift och kortison.

Efter några dagar såg de förbättring och patienten mår i dag bra. I dag har läkargruppen, som bestod utöver de två ovan nämnda även Bernhard Holzgraefe, biträdande överläkare på ECMO-avdelningen, delat med sig av sina erfarenheter i en artikel i den medicinska tidskriften Lancet. 

Det här kan förklara varför friska och unga med starkt immunförsvar var de som dog i sviterna efter tidigare epidemier som Spanska sjukan, förklarar Jan-Inge Henter.