Concerta mot kriminalitet

Nära en tredjedel av internerna har adhd. Medicinen, som inte är möjlig att skriva ut för de flesta läkare i Sverige, ger bättre effekt än någon tidigare provad metod för på återanpassningen i samhället.

- Det här är ett extremt framgångsrikt projekt rent ekonomiskt, då har vi inte ens pratat om de här killarna som säger att de får ett nytt liv, säger Ingvar Nilsson.

Det var stor uppslutning vid seminariet för adhd-utredningarna från våra svenska anstalter på Medicinska riksstämman i torsdags. Flera olika studier och forskare från olika fakulteter redovisade sina resultat och de var alla överens om dessa saker:

• Adhd är vanligare bland både manliga och kvinnliga kriminella än i övriga samhället, 25-30 procent, mot bara 2-5
  procent utanför fängelserna.

• Medicinering hjälper. Det har goda effekter för de som har diagnosen ADHD, inte hos alla, en de flesta.

• Avdelningarna
  blir lugnare, internerna blir mindre aggressiva och har större chans
  att lyckas hålla sig brott- och narkotikafri efter fängelsetiden.

• Det kostar - men att hålla en missbrukare narkotikafri ger enorma summor tillbaka.

Kostnaderna har nationalekonomen Ingvar Nilsson tittat på och i sin beräkning har han använt projektet som pågår vid Norrtäljeanstalten. Han visade att trettio narkomaner kostar samhället 58 miljoner kronor under ett år, i ekonmiska stödinsatser, läkare, socialtjänst, rättsapparat och så vidare. Om en av dessa trettio slutar att knarka, har hela kostnaden för medicineringen
lönat sig.

Än så länge är det svårt att säga siffror på hur det
verkligen gått. Studien har inte avslutats ännu, men personal, forskare, interner och läkare är
överens om att det har gett goda resultat. Internerna, eller klienterna som forskarna pratar om, säger att de mår bättre, många har
börjat plugga, planera för en framtid de tidigare inte trodde att de hade.

På Norrtäljeanstalten hade de prövat allt, har personalen uppgett, men inget har förbättrat stämningen på avdelningen som behandling med metylfenidat, som Concerta eller Ritalin. Förmågan till impulskontroll, aggressiva utbrott, koncentrationsförmågan va några av de punkter som förändrats radikalt.

- Det är förstås inte bara ekonomi, men vi måste gå den vägen för att visa de uppenbara vinsterna. Sedan är det anmärkningsvärt att höra
klienterna berättar om en nystart i livet, de får en möjlig framtid, säger Ingvar Nilsson. Även om många blir chockade till en början och
känner, var det så här enkelt att leva, varför blev jag inte hjälpt tidigare, frågar de sig.

Men riskerna då?

- Alla svarar inte på medicinering, så är det, det beror på hur hjärnan ser ut, men om man tittar på risken för beroende eller missbruk är den liten, säger Bo Söderpalm, professor i neurovetenskap. Eftersom preparaten kommer i så kallar slow-release-doser kan de inte ge en ruseffekt. Självklart finns det missbrukare eller människor med komplicerade dubbeldiagnoser som inte ska ha den här medicinen.

Andra möjliga risker såg han som:

• Ökad risk för hjärninfarkt och hjärnblödning.
• Blodtryck och puls kan öka.
• Paranoida drag kan utvecklas eller förstärkas.
• Aptiten går ner, för vissa väldigt mycket.

• ADHD är en sjukdom som går att se i hjärnan, menar Bo Söderpalm. Han hade tittat på
  dopaminfrisättningen i hjärnan hos sina patienter och menade att den normala hjärnan släpper i väg mer dopamin. Dopamin är en signalsubstans som får oss att känna oss glada, kära, lyckliga och lugna, det som brukar kallas hjärnans belöningscentra. En adhd-patient har både lägre frisättning och sämre mottagare, så kallade receptorer, i hjärnan för dopaminet. De vanligaste läkemedlen vid adhd påverkar också
  noradrenalin och adrenalibalansen i hjärnan, det kan vara betydande för adhd-hjärnan.

  Förändringen i hjärnan kan vara orsaken till att adhd-medicin bara påverkar den med adhd. Andra blir inte piggare, eller mer uppmärksamma, som effekten är hos de med uttalade symptom.

- Det här kan ge de emotionella störningarna och
de förbättras betydlig vid behandling med centralstimulerande mediciner, förklarade han. Andra mediciner som Strattera påverkar inte
de känslomässiga bitarna lika mycket.

Han nämnde också i förbifarten de goda resultaten med Subutex och Metadon.

Är det så att all kriminalitet skulle utrotas med en cocktail, ihop eller i sär, av dessa tre läkemedel?
- Ja, så kan man kanske säga. Nej, förstås inte, det finns andra
personlighetsstörningar också, men så här kan jag säga. Samhället i stort skulle se enorma vinster om vi var mer frikostiga med dem.

Bo Söderpalm avslutade med att säga att han väntar med spänning på tester med andra typer av läkemedel. Mediciner som testas, eller borde testas, vid ADHD:

• Omega 3 till vuxna ADHD-patienter, det finns bara studier på barn som visat positiv effekt.

• Modafinil som finns i läkemedlet Modial som används mot narkolepsi.

• Buprion som finns i rökavvänjningspillret Zyban.

Förutsättningarna för testet av medicin för kriminella har varit dessa:

• Varje dagsdos i en påse, så kallad apo-dos.
• Regelbundna träffar och psykosocialterapi med inriktning på ett fungerande liv.
• Låga startdoser och sedan minsta möjliga dos. Tillexempel mellan 10-80 mg av Concerta.

Här kan du läsa mer om diagnos, behandling och symptom vid adhd.

Adhd-projekt pågår på anstalterna i Norrtälje, Håga, Storboda och Täby.