anne_duberg_dansterapeut

Att regelbundet dansa förebygger och hjälper mot psykisk ohälsa för ungdomar.

Men dansen ska vara kravlös.

- I studien har vi dansat afrikanskt, det går inte att göra "snyggt", säger forskaren Anna Duberg.

Innan studien var det här tjejer som mådde dåligt och upprepade gånger sökt skolhälsovården för trötthet, stresskänsla och huvudvärk. Sammanlagt 112 tjejer i åldrarna 13-18 år valdes ut för att ingå i en studie om dans som som förebyggande och behandling vid depression.

Hälften av dessa fick dansa två gånger i veckan i åtta månader och den andra hälften fick möten, men ändrade inte sina levnadsvanor på något sätt. I sludiens slut var nästan alla gladare.

- Ibland behövs något mer än bara ord, samtal eller råd. Något som konkurrerar ut de negativa tankarna, säger Anna Duberg som är sjukgymnast och gjorde arbetet om dansen som antidepressiv behandling i sin doktorsavhandling som lagts fram vid Örebros universitet.

Anna Duberg presenterade nyligen sina resultat på Läkartidningens symposium om ungas psykiska hälsa. I publiken satt många läkare inom skolhälsovården och frågorna var många efter presentationen. Hur gör man dansen kravlös? Hur ofta? Hur får man unga att röra på sig som inte gjort det förut? Går det att dansa för killar också?

Mycket höga krav på sig själva var ett utmärkande drag i den här gruppen, berättade Duberg. För att undvika ytterligare krav valdes afrikansk dans till studien. En form av dans med breda fötter, knäna böjda och hela fotsulorna i golvet. Sedan får rumporna guppa och händerna fladdra. En jobbig och fysiskt ansträngande, men samtidigt "avväpnande" och humoristisk dans. Varje pass hade avslutats med avslappning.

Som alla kvalitativa studier är mätningen ett utmaning att få vetenskaplig. Här hade Duberg valt att låta tjejerna skatta sin sin egen hälsa, både kroppslig och mental, med en skala 1 till 5. De tjejer som skulle dansa skattade sig själva till  i snitt 3,32 på må bra-skalan och efter ett år mådde de i snitt 0.62 bättre på skalan. Vid studiens slut och fortfarande ett år senare skattade 91 procent av tjejerna att dansen påverkat dem positivt.

- Man vet att fysisk aktivitet är viktigt för den psykiska hälsan hos ungdomar, det som skilde den här studien var att den uteslöt alla tävlingsmoment och gjorde motionen helt kravlös. Det var nyckeln tror jag. Sedan verkar det som om själva koncentrationen och musiken konkurrerar ut de negativa tankarna i hjärnan, säger Anna Duberg.

Studien Att påverka flickors självskattade hälsa med dans är publicerad i den väl ansedda tidskriften Jama.

Av Hanna Brodda
10 september, 2013

1 kommentarer

  • Av Josef Boberg 6 november, 2013

    VISST – DANS HJÄLPER MOT DEPRESSION…
    …men kan också bli deprimerad av dans live – ifall ljudtryckena är för höga på dansbanan. Som princip är ju i dags dato alltid ljudtryckena för höga. Särskilt då för basen (basgitarren och trummorna) men ej alls så sällan även för diskanten (instrumenten och sången).

    Sedan ca ett år tillbaka rankar jag självupplevda danskvällar på min blogg. Där finns lite mera ingående i sak om vad jag menar med detta om på tok för höga ljudtryck på dansbanorna numera. Mina senaste rankningar finns här
    http://josefboberg.wordpress.com/2008/03/31/varldsfredsradet

Comments are closed.