jogg_scanpix
Det här är informationen till läkarna om hur de ska behandla dig som patient. Här är dina skyldigheter och rättigheter enligt ansvarig myndighet:

På sikt vill Socialstyrelsen minska användningen av mediciner, att fler ska få beteendeförändrande terapi, KBT, och att riktigt svår depression i högre grad ska behandlas med el-terapi, ECT. Sammantaget visar de nya riktlinjerna att de vill satsa på att Sverige ska må bättre. Fler ska få hjälp, tidigare. Rapporten finns i en 126-sidig bok, men här följer en sammanfattning.

Det här vill Socialstyrelsen att du ska få som patient/anhörig, ur Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom:

  • 1. Lindrig depression ska i första hand behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT. Har du redan mediciner ska du kunna fortsätta med de. 
  • 2. Vårdcentralen först Depression ska i första hand utredas av husläkare eller vårdcentral, oavsett om det blir aktuellt med remiss till psykolog eller recpt på antidepressiv medicin. 
  • 3. Gör testet. Depression ska utredas enligt fastställda kriterier, ett formulär med tio frågor.
  • 4. Du ska få välja. Har du en depression och vill bara ha medicin eller bara terapi, då ska du få kunna välja. Vill du ha både och ska det tillhandahållas i möjliga mån, men det är inte helt säkert.
  • 5. Vill du har terapi, ska du få det en om det inte finns någon psykolog inom det landstinget eller regionen, då ska landstinget betala det. Svår depression ska kunna behandlas med el-behandling, ECT.
  • 6. IT-terapi. I första hand ska KBT över internet erbjudas vid tilfällig depression, ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi.
  • 7. Specialist vid upp och ner. Bipolär sjukdom ska behandlas av specialist. Stämnings- stabiliserande mediciner som litium, KBT och antipsykotiska mediciner är det som i första hand ska vara behandlingen.
  • 8. Återfall vid bipolar sjukdom ska förebyggas med litium.
  • 9. Doktorn ska ringa eller besöka den som är deprimerad, har ångest eller biplär sjukdom, "kontinuerligt". Minst två gånger den första månaden efter medicin skrivits ut.
  • 10. Risken för självmord ska utredas på strukturerat vis.
  • 11. Vakt vid behov. Självmordbenägna ska kunna läggas in eller vaktas i hemmet av vårdpersonal. Det är inte längre upp till anhöriga.
  • 12. Nej till flum. Du kommer inte att kunna kräva en behandling som ligger utanför de "godkända" och bevisat effektiva, även om du tycker att de fungerar bra och kanske i framtiden kan komma att bli godkända. Som till exempel ljusterapi eller healing.
  • 13. Byt läkare. För att stärka patienten vill Socialstyrelsen att du ska kunna få en "förnyad medicinsk bedömning" enligt Hälso- och sjukvårdslagen, om den första inte känns rätt.  Det ska gå att få på samma sjukhus eller klinik, eller vid ett annat sjukhus eller till och med ett annat landsting. Ska du hänvisa till denna lag måste följande vara uppfyllt: a. Skadan eller sjukdomen måste vara av livshotande art. b. Det ska saknas en klar och entydig vägledning för hur ditt tillstånd ska behandlas. c. Ingreppet eller behandlingen som föreslagits är av omfattande och livspåverkande karaktär. Utifrån dessa kriterier är det "uppenbart" att vissa ångest- eller depressionspatienter ska få förnyad bedömning, står det i riktlinjerna, s 74.
  • 14. Kräv att få veta. Läkare är skyldiga att informera om alla behandlingsformer som finns, som är testade vetenskapligt, även om de inte finns i den egna regionen.
  • 15. Närstående bör involveras så tidigt som möjligt. De ska få vara med i vårdplanen och ta del av behandlingsplanen. Om patienten vill, annars inte. s. 71
  • 16. Släpp ibland. Närstående ska också avlastas och ibland slippa vara en resurs, för att behålla sin egen psykiska hälsa.
  • 17. Nära får veta allt. Om patienten inte kan ta beslut eller ta in informationen, bör närstående informeras. Om inte patienten bett särskilt om att slippa det.
  • 18. Skyldiga att tjata. Läkare är skyldiga att informera och försök få patienten att ta emot rätt behandling, även om den är tveksam. Annars måste läkaren vara säker på att patienten förstår konsekvenserna av att avstå behandling.
  • 19. Rätt ska vara rätt. Du har rätt att titta i din journal och om du inte håller med om vad som står där måste läkaren skriva in det.
  • 20. Du är expert på dig - men kanske lite velig. Symptomen på depression är att vara obeslutsam, ha koncentrations-svårigheter, känna oro och liknande, som kan göra det svårt att ta beslut om lämplig behandling. Läkaren har i detta läge ett överläge som inte får missbrukas. Båda är experter, du på dig och läkaren på sjukdomen. s 69.
  • 21. Kräv att få veta ALLT. Utbildning och information om din sjukdom ger god effekt på tillfrisknandet, alltså ska läkare pedagogiskt berätta allt du vill veta och lite till. All personal bör vara säker på att du förstått.

Låter det här bra? Är det något du saknar eller tycker att de beslutat fel? Diskutera gärna nedan.

Av Hanna Brodda
17 mars, 2010

6 kommentarer

  • Av anonym 6 mars, 2016

    Mindfulness?
    Hur är det med mindfulness? Kan man få stöd av landstinget för det? Det har vetenskaplig effekt på utmattningssyndrom och smärta. Engelska parlamentet har beslutat i utredningen ”Mindful Nation” att man kommer lägga stora mängder skattemedel på mindfulness i vården, skola, kriminalvården. Något som Sverige har eller utreder?

  • Av anonym 4 februari, 2016

    Jag tycker att du gör ett bra
    Jag tycker att du gör ett bra jobb, försök finnas till hands. Du underskattar nog din betydelse, men samtidigt så är det ju så att det inte är rättvist att du ska utgöra hans enda stöd. Jag har en misstanke om att kanske han tänker att er relation är eller kan bli av annan karaktär än den är, och det utgör såklart ett problem om det är så. Du ska inte behöva tvingas in i en sådan ställning.
    Om du inte kan eller vill bevara er relation som den är, så behöver du visa det tydligare. Säg rakt ut att du inte kan erbjuda det som han väntar sig av dig, och att han behöver ta kontakt med vården där utbildad personal med befogenhet att skriva ut mediciner finns tillgängliga. Jag vet att du oroar dig för att göra mer skada än nytta, och har ett stort hjärta, men du måste liksom sätta emot och skjuta ifrån. Säg det rakt ut att den enda möjlighet du har att hjälpa honom är att få honom att söka hjälp. Ingen enskild människa kan hjälpa någon som är sjuk.

  • Av anonym 25 december, 2015

    Du har så rätt! Befinner mig
    Du har så rätt! Befinner mig i liknande situation och håller på att bli galen… Som tur är så har jag fått jobb så jag hoppas på att återgå till mitt gamla jag igen, glad och positiv! Men att systemen i detta landet får unga att må såhär är en stor skam!!!

  • Av orolig tjej 15 november, 2012

    Ångest
    Minkompis är sjutton och har berättat för mig att han hat ångest. han har det bra i skolan och med sina kompisar(mig), hemma är det också bra. Han har en autistisk syster som är ett år yngre vilket såklart påverkar honom enormt mycket. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Han vill inte söka hjälp själv, utan påstår att det hjälper at prata med mig, vilket det kanske gör, men inte i längden. Jag vet inte vad jag ska göra.

  • Av marre.m 1 mars, 2011

    livslångt lidande
    Är 50 nu Alltid mått dåligt psykiskt med oro ångest depressin o fobier med folk Svår bakgrund i fosterhem mkt trauman / våld . har en öppenvårdskontakt men känner mej inte tagen på allvar har setralin atarax fluanitrazepan samtalskontakt ca 8ggr/år Läkare 1ggr /år Orkar snart inte leva så här mer mkt tacksam för svar

    marre-m

  • Av Farmor 22 mars, 2010

    Gör mer
    De gör alldeles för lite för alla som mår dåligt. när man mår så där som dagens unga behöver man ut och jobba, påta i trädgården och hålla på med djur. när jag var ung mådde ingen dåligt alla var glada och gjorde sitt bästa. Det skulle löna sig i längden att ge alla en meningsfull sysselsättning, även även om det inte var ett riktigt jobb. Jag jobbar på Röda korset på helgerna, där behövs mycket hjälp!

Comments are closed.