Uppdaterad: 2011-05-18

5 kommentarer

Expert slår larm: “Många fler behöver bromsmediciner”

Bild

Niels Andreasen, läkare och forskare i alzheimer och andra demenssjukdomar, är bekymrad i dag. "Fler måste få mediciner, de skulle göra mycket, både för patienten, för dess anhöriga och för samhällsekonomin" Foto: Scanpix

Fakta om Exelon

Medicinen används för att minska symtomen vid Alzheimers sjukdom. Medicinen finns i plåsterform, vilket ger mindre biverkningar än kapslar.

Varning för: Var försiktig om du har haft eller har haft oregelbundna...

0
Ditt betyg: Inget

Fakta om Reminyl

Medicinen är till för att behandla symtom vid mild till måttlig Alzheimer. Medicinen ska göra så personen ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt trots sin sjukdom.

Varning för: Astmatiker ska vara försiktiga. Det gäller även ifall du nyligen...

2.625
Ditt betyg: Inget Medel: 2.6 (8 röster)

Fakta om Aricept

Aricept är ett läkemedel som ska förbättra minnet och tankeförmågan för den som lider av lindrig eller medelsvår alzhiemers sjukdom. Kallas också för bromsmedicin eftersom den ska skjuta upp försämringen i sjukdomen.

Varning för: Svår astma kan vara ett problem i samband med intag av denna...

2.57143
Ditt betyg: Inget Medel: 2.6 (7 röster)

Fakta om Ebixa

Lindrar symtom vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom, en så kallad bromsmedicin.

Varning för: De som äter medicinen bör undvika att köra bil då...

2.8
Ditt betyg: Inget Medel: 2.8 (5 röster)

Demenssjukdomarna bryter ner hjärnan, minnet försvinner och personligheten förändras. Det finns bromsmediciner, men många går utan.

- Jag blir förtvivlad när jag hör mina kolleger säga att man ska vänta
med medicin, säger Niels Andreasen, forskare och läkare på Huddinge
sjukhus, till Dina mediciner. Det är som att vänta med att slänga ut livräddningsbojen till
någon som håller på att drunkna, “nä, jag väntar till du blir helt blå”,
ska man säga så?

För sju år sedan kom regeringens demensutredning fram till att förskrivningen av bromsmediciner skulle öka. Fortfarande idag har inget hänt. De flesta som borde behandlas går fortfarande utan visar siffror från Apotekens service som Dina mediciner nu kan avslöja.

Argumenten mot demensmedicinerna har varit att de inte hjälper tillräckligt mycket. Patienten utvecklar sin demenssjukdom oavsett medicinsk insats. Med det är en vag invändning,
anser Niels Andreasen som startade demensklinik i Piteå redan 1986 och nu är överläkare på Huddinge Karolinska Sjukhus.

 

- Symptomen förkjuts i upp till fem år och det är mycket, både för den drabbade, dennes anhöriga och inte minst för kostnaderna i samhället.

Det finns idag två olika grupper mediciner för att behandla demenssjukdomarna och Alzheimer. Det är
kolinesterahämmare, som Aricept, Exelon eller Reminyl, och memantin. Patienter med Alzheimer har brist på acetylkolin. Kolinesterahämmare hindrar till viss del nedbrytningen av det ämnet och hjärnan kan fortsätta att fungera, det är därför de kallas bromsmediciner.

- Det är därför det är viktigt att sätta in i tid, eftersom det är viktigt att man har kvar så mycket funktion som möjligt i hippokampus för att ha något att rädda, annars blir det för sent, förklarar doktor
Andreasen.

Läs mer: Så behandlas demens

Enligt forskningen har bromsmedicinerna en bevisat långsiktigt positiv effekt. "Mest uttalad effekt ses på uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och andra förmågor som omfattas av begreppet “exekutiva funktioner”, står det i Läkemedelsboken.

Memantin fungerar på ett annat sätt. Det stabiliserar glutamat-aktivitetet i hjärnan. Den botar inte heller, men även här finns dokumenterad effekt.
“Man ser vid behandling med memantin såväl förbättrad kognitiv förmåga som minskning av beteendesymptom”, enligt Läkemedelsboken.

Medicinerna fungerar bevisligen mot symptomen, varför erbjuds de inte oftare?

- Okunskap, som alltid, men det blir också en ekonomisk fråga, man tycker att medicinerna är dyra, men då gör man ett räknefel, menar jag. De här patienterna kostar samhället enorma summor när de kommer på institution, kan det skjutas upp i fem år skulle upp emot 20 miljarder sparas.

Kostnaden för demenssjukvården beräknas ligga på 50 miljarder, enligt nya beräkningar från Karolinska
Institutet, och av dem står medicinerna för en procent.

I Sverige har cirka 150 000 människor någon av demenssjukdomarna och den gruppen ökar varje dag.

- Av dem är det ungefär 90 000 som har en mild till medelsvår Alzheimer och borde rekommenderas att
prova medicin, säger Niels Andreasen.

Men bara drygt 30 000 patienter medicineras för demens i Sverige i dag, visar försäljningsstatistiken. Det är procentuellt lika många som fick medicin när regeringen gjorde sin utredning för snart åtta år sedan.

Demens och Alzheimer kan komma tidigt i livet, yngsta patienten på Huddinge Sjukhus just nu är bara 42 år, men det vanligaste är att sjukdomen
debuterar efter 70-års ålder. Men, ju tidigare en diagnos kan ställas, ju snabbare kan behandling sättas in.

- Vi är duktiga i Sverige på att ställa diagnos med hjälp av ryggmärgsprov. Om du misstänker att det är fel på ditt minne bör du konsultera din läkare som antigen själv utreder dig eller remitterar dig
vidare, säger Niels Andreasen.

Äldre människor har ofta många mediciner, även om de inte alltid får de just bromsmediciner, men Andreasen vill passa på att varna för
vissa läkemedel som inte är bra för demensriskgrupperna.

- De där medicinerna som innehåller bensodiazepiner är inte bra för den här gruppen, de gör att många funktioner blir väldigt mycket sämre, till exempel minnet!

________________________________________________

Doktor Andreasens demensförebyggande recept:

  • Motionera, en timma om dagen skjuter upp förloppet.

 

  • Ha en aktiv livsstil “Det gäller att göra sådan man tycker är spännande, jag till exempel kan inte hålla på med korsord, det skulle vara dödstråkigt, nä, hitta på saker som intresserar dig

 

  • Unna dig en låg, men ändå viss alkoholförbrukning.

 

  • Ät frukt, grönt och fisk för omega 3.

 

Läs mer: Vanliga symptom vid demens

  
 Källa: Regeringens underlag för beslutet att öka förskrivningen 2003
 och Läkemedelsanalytiker Max Wirén, Apotekes service.
  

Artikel skriven av Hanna Brodda 2010-10-04
anonyms bild

Kommentera artikeln

Kommentar av Bokmal

Skrivet 31/10

Simvastatin, Lipitor mfl kan påverka minnet!

Bokmals bild

Nästan 800.000 människor står på s.k. statiner - Simvastatin, Lipitor etc. - ofta i rent förebyggande syfte.

De flesta har aldrig fått diskutera risk/nytta. De har med allra största sannolikhet inte heller fått höra något om biverkningar/långtidsbiverkningar.

De uppmuntras inte heller att läsa bipacksedeln och ta den på allvar.

Statiner kan påverka inlärningsförmåga, minne, ge alzheimerliknande symptom, ge TGA (Transient Global Amnesia), depression etc.

Läs gärna Duane Gravelines bok - Statin Damage Crisis och besök hans hemsida - spacedoc.net.
Dr. Duane Graveline har egna erfarenheter som förskrivare och som patient som drabbats av biverkningar - TGA bl.a.

Kommentar av Bokmal

Skrivet 31/10

Neuroleptika kan påverka synen!

Bokmals bild

Neuroleptika - Haldol, Zyprexa, Risperdal etc - (min pappa fick Mallorol) kan påverka synen bl.a.

Först hade min pappa fått felaktig diagnos vilket skapade mycket problem för honom själv och resten av familjen.

En kort tid före detta hade pappa varit på Syncentral och provat ut nya glasögon. Han blev mer än nöjd.

En dag ringde Syncentralen. De ville bara höra hur pappas glasögon fungerade och jag berättade hur nöjd han var och hur otroligt det kändes att de faktiskt ringde och frågade.

Pappa kom hem från den s.k. "avlastningen".
Satt som en orörlig zombie.
Hade fått blåmärken vid ena tinningen (visade sig senare att han hade slagit sig i sänggaveln).
Hans röst var svag. Det var svårt att förstå vad han ville säga och jag förstod på en gång - de har drogat honom.

Så småningom skulle han använda de nya glasögonen och jag såg hur han satt och plirade med ögonen, satte på glasögonen, tog av dem osv. De fungerade inte längre för medicineringen hade påverkat hans syn - ögonbiverkningar.

Tänk så mycket kontraproduktivt som försigår i vård och omsorg och så mycket onödigt lidande man skapar eftersom man saknar helhetssyn.

Kommentar av Bokmal

Skrivet 31/10

Medicin godkänd i ett land - förbjuden i ett annat!

Bokmals bild

Inte nog med att min pappa fick Aricept han fick dessutom psykosmedicinen (=neuroleptika) Mallorol.

Detta hände får rätt många år sedan.

Jag upptäckte att Mallorol var indragen i England eftersom man kunde få allvarliga hjärtrytmrubbningar och plötslig hjärtdöd bl.a.

I Sverige fick den fortsätta att säljas ytterligare ett år och när den drogs in var det tyst - tyst!

Mallorol förskrivs inte längre men många andra i samma grupp t.ex. Haldol, Zyprexa och Risperdal.
Samtliga har många svåra biverkningar.

Kommentar av Bokmal

Skrivet 31/10

Kom ihåg - Läkemedelsbolag är

Bokmals bild

Kom ihåg -

Läkemedelsbolag är som vilka bolag som helst.
Det vill tjäna pengar och aktieägarna skall ha sitt.

Forskare behöver leva och eftersom samhället inte har så stora resurser till forskning får de ofta sin lön betald av olika uppdragsgivare (läkemedelsbolag, livsmedelsbolag etc.).

Tänk efter - hur kan det påverka slutresultatet?

Kommentar av Bokmal

Skrivet 31/10

Bättre demensutredningar, mindre medicin!

Bokmals bild

Först undrar jag:

Vem har betalt den här forskningen?

Nog borde det väl vara självklart att man måste uppge sådana saker och dessutom om man sitter på flera "stolar".

Det är inte fler mediciner som behövs.
Det är ordentliga demensutredningar och ibland även second opinion.

Givetvis måste man gå igenom patientens läkemedelslista och se om det finns mediciner som inte behövs längre och som kan trappas ut - ett och ett åt gången och under tillräcklig tid/observation.

Bara för att man varit till specialist behöver det inte betyda att man fått rätt diagnos.

Ni kommer väl ihåg Gulli Johansson?
Kanske även Monica Holm?
Googla deras namn så hittar ni historierna.

Min gamla pappa, som hastigt hade blivit förvirrad, ställdes under s.k. avlastningsvistelse på s.k. "bromsmedicin" - Aricept.

Jag började genast söka information och såg i Fass att medicinen skulle ges med försiktighet vid fem tillstånd varav min pappa hade samtliga!

Givetvis protesterade jag.

Den ansvarige läkaren motiverade insättningen med att han hade gjort något litet minnestest och att han tänkte på min pappas framtid.

Min pappa var 95 och hade dessutom 12-15 mediciner till. Ingen hade följt upp behandlingen ordentligt på många, många år.

Han hade dessutom nyligen genomgått en infektion som till att börja med diagnosticerats som överansträngning (ont i en arm).

Vi har en överdriven tilltro till mediciner, Vården, vissa myndigheter m.m.

Fler nyheter

Uppdaterad: 2018-09-05

Inga kommentarer

Han var skådespelare, jobbade ett par år på en investmentbank i London och fick sedan cancer i blodet. Nu ska Fabian Bolin och hans företag Waroncancer samla data för att hjälpa patienter att må bättre. – Jag har haft en extrem icke-självälskan. Nu först känner jag att jag gör något åt det. 
Uppdaterad: 2018-06-20

Inga kommentarer

En studie vid Sahlgrenska Akademin visar att 83 procent av människor med svår fetma försöker gå ner i vikt.  Och försöken pågår under lång tid och de erbjuds nästan ingen behandling, förutom kriurgi.  
Uppdaterad: 2018-06-06

Inga kommentarer

Snabbare nedfrysning, bättre behandlingsmetoder och modernare labb har ökat chanserna att få barn genom IVF-behandling.
Uppdaterad: 2018-02-20

Inga kommentarer

Höga nivåer av sköldkörtelhormoner påverkar risken att få bröstcancer. Under cancerbehandlingen ska de vara tvärtom, inte för låga
Uppdaterad: 2018-02-12

1 kommentar

Läsarfråga: Jag har i cirka 2 års tid haft problem med att musklerna krampar i kroppen främst i överkroppen. Känner en stark oro och ångest i samband med detta. Har provat några olika antidepressiva mediciner bland annat Citalopram, Cymbalta och nu Venlafaxin. Hjälper ej mot mina fysiska symptom. 
Uppdaterad: 2018-01-25

Inga kommentarer

På Karolinska Universitetssjukhuset har de köpt in en speciall maskin som både kan ge snabbare diagnos och säkrare behandling av prostatacancer.
Uppdaterad: 2018-01-19

Inga kommentarer

Ett allvarligt fel på den spruta för epilepsiläkemedlet Buccolam har upptäckts och nu varnar Läkemedelsverket för oaktsamhet vid användning.
Uppdaterad: 2017-10-26

Inga kommentarer

Allt för få känner till EUs patientrörlighetsdirektiv Det är bara att välja. Bästa vården i hela Europa. 
Uppdaterad: 2017-08-08

1 kommentar

Många föräldrar har dragits sig för att vaccinera sitt barn i det allmänna vaccineringsprogrammet som erbjuds av barnavårdscentralerna runt om i Sverige, av rädsla för biverkningar. Risken är vetenskapligt prövad.
Uppdaterad: 2017-06-09

Inga kommentarer

Du står med halsbränna på ett apotek utomlands och gestikulerar utan att göra dig förstådd. Nu finns hjälp i "Uppslagsvärk" – sjukdomsterminologi på sex språk.
Uppdaterad: 2017-04-23

Inga kommentarer

I januari drogs en laddning av läkemedlet Liothyronin in efter misstankar om felaktigheter i blandningen. Nu har analysen friat medicinen.
Uppdaterad: 2017-03-15

2 kommentarer

Den nya patientlagen skulle göra patienten mer delaktig i sin egen vård och behandling. Det blev tvärtom. – Vi kan tyvärr konstatera att patientlagen inte haft avsedd effekt, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys.
Uppdaterad: 2017-03-13

1 kommentar

Ett svårbehandlat område har fått en oväntad behandlingsmöjlighet. En låg dos med narkosmedlet Ketamin kan ge en snabb effekt för människor med svår depression.
Uppdaterad: 2017-01-13

2 kommentarer

Träning och rätt läkemedel är viktigt för människor med skador på hjärnan. I rätt mängd. – Överansträngning är inte bra, säger nobelpristagaren Arvid Carlsson till Dina Mediciner.
Uppdaterad: 2017-01-13

1 kommentar

Ulrika Sandén är forskare. För tolv år sedan opererades hon för sin hjärntumör och har sedan dess kämpat för att hjärnan ska fungera. Här skriver hon själv om sin behandling.

Annons