Expert slår larm: “Många fler behöver bromsmediciner”

- Jag blir förtvivlad när jag hör mina kolleger säga att man ska vänta
med medicin, säger Niels Andreasen, forskare och läkare på Huddinge
sjukhus, till Dina mediciner. Det är som att vänta med att slänga ut livräddningsbojen till
någon som håller på att drunkna, “nä, jag väntar till du blir helt blå”,
ska man säga så?

För sju år sedan kom regeringens demensutredning fram till att förskrivningen av bromsmediciner skulle öka. Fortfarande idag har inget hänt. De flesta som borde behandlas går fortfarande utan visar siffror från Apotekens service som Dina mediciner nu kan avslöja.

Argumenten mot demensmedicinerna har varit att de inte hjälper tillräckligt mycket. Patienten utvecklar sin demenssjukdom oavsett medicinsk insats. Med det är en vag invändning,
anser Niels Andreasen som startade demensklinik i Piteå redan 1986 och nu är överläkare på Huddinge Karolinska Sjukhus.

- Symptomen förkjuts i upp till fem år och det är mycket, både för den drabbade, dennes anhöriga och inte minst för kostnaderna i samhället.

Det finns idag två olika grupper mediciner för att behandla demenssjukdomarna och Alzheimer. Det är
kolinesterahämmare, som Aricept, Exelon eller Reminyl, och memantin. Patienter med Alzheimer har brist på acetylkolin. Kolinesterahämmare hindrar till viss del nedbrytningen av det ämnet och hjärnan kan fortsätta att fungera, det är därför de kallas bromsmediciner.

- Det är därför det är viktigt att sätta in i tid, eftersom det är viktigt att man har kvar så mycket funktion som möjligt i hippokampus för att ha något att rädda, annars blir det för sent, förklarar doktor
Andreasen.

Läs mer: Så behandlas demens

Enligt forskningen har bromsmedicinerna en bevisat långsiktigt positiv effekt. "Mest uttalad effekt ses på uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och andra förmågor som omfattas av begreppet “exekutiva funktioner”, står det i Läkemedelsboken.

Memantin fungerar på ett annat sätt. Det stabiliserar glutamat-aktivitetet i hjärnan. Den botar inte heller, men även här finns dokumenterad effekt.
“Man ser vid behandling med memantin såväl förbättrad kognitiv förmåga som minskning av beteendesymptom”, enligt Läkemedelsboken.

Medicinerna fungerar bevisligen mot symptomen, varför erbjuds de inte oftare?

- Okunskap, som alltid, men det blir också en ekonomisk fråga, man tycker att medicinerna är dyra, men då gör man ett räknefel, menar jag. De här patienterna kostar samhället enorma summor när de kommer på institution, kan det skjutas upp i fem år skulle upp emot 20 miljarder sparas.

Kostnaden för demenssjukvården beräknas ligga på 50 miljarder, enligt nya beräkningar från Karolinska
Institutet, och av dem står medicinerna för en procent.

I Sverige har cirka 150 000 människor någon av demenssjukdomarna och den gruppen ökar varje dag.

- Av dem är det ungefär 90 000 som har en mild till medelsvår Alzheimer och borde rekommenderas att
prova medicin, säger Niels Andreasen.

Men bara drygt 30 000 patienter medicineras för demens i Sverige i dag, visar försäljningsstatistiken. Det är procentuellt lika många som fick medicin när regeringen gjorde sin utredning för snart åtta år sedan.

Demens och Alzheimer kan komma tidigt i livet, yngsta patienten på Huddinge Sjukhus just nu är bara 42 år, men det vanligaste är att sjukdomen
debuterar efter 70-års ålder. Men, ju tidigare en diagnos kan ställas, ju snabbare kan behandling sättas in.

- Vi är duktiga i Sverige på att ställa diagnos med hjälp av ryggmärgsprov. Om du misstänker att det är fel på ditt minne bör du konsultera din läkare som antigen själv utreder dig eller remitterar dig
vidare, säger Niels Andreasen.

Äldre människor har ofta många mediciner, även om de inte alltid får de just bromsmediciner, men Andreasen vill passa på att varna för
vissa läkemedel som inte är bra för demensriskgrupperna.

- De där medicinerna som innehåller bensodiazepiner är inte bra för den här gruppen, de gör att många funktioner blir väldigt mycket sämre, till exempel minnet!

________________________________________________

Doktor Andreasens demensförebyggande recept:

• Motionera, en timma om dagen skjuter upp förloppet.

• Ha en aktiv livsstil “Det gäller att göra sådan man tycker är spännande, jag till exempel kan inte hålla på med korsord, det skulle vara dödstråkigt, nä, hitta på saker som intresserar dig

• Unna dig en låg, men ändå viss alkoholförbrukning.

• Ät frukt, grönt och fisk för omega 3.

Läs mer: Vanliga symptom vid demens

  
 Källa: Regeringens underlag för beslutet att öka förskrivningen 2003
 och Läkemedelsanalytiker Max Wirén, Apotekes service.