Uppdaterad: 2010-01-28

1 kommentar

För få testas för benskörhet

Bild

När benen är sköra bryts de lättare. Minsta ansträngning eller oförberedd rörelse kan orsaka benbrott. Många med osteoporos får först oförklarad smärta.

Fakta om Aclasta

Aclasta är ett läkemedel som ges för att behandla bland annat benskörhet. Aclasta ges som en injektion en gång per år.

Varning för: Aclasta ska inte till ges någon under 18 år, då användning av...

3.30769
Ditt betyg: Inget Medel: 3.3 (13 röster)

Fakta om Kalcipos-D

Kalcipos-D är ett läkemedel som bör tas vid brist på kalcium och vitamin D3. Det kan även ges i förebyggande syfte och som en tilläggsmedicin om du lider av benskörhet.

Varning för: Ät inte tillsammans med rabarber eller spenat. Kombinera inte med...

3.625
Ditt betyg: Inget Medel: 3.6 (8 röster)

Tänk dig att inte ens kunna resa dig upp från sängen eller lyfta en resväska utan att bryta ett ben. Många svenskar, främst äldre kvinnor, lider av benskörhet. Sjukdomen i sig är ofarlig - det är konsekvenserna som ger problem och smärta. Men många får ingen diagnos och går därför obehandlade.

Läs mer: Behandla och förebygg din benskörhet

 

Benskörhet är ett stort folkhälsoproblem. Sverige och Skandinavien är hårdast drabbat. Uppgifter ur den öppna jämförelsen av hälso- och sjukvårdens kvalitet visar att bara en av tio svenska kvinnor över 55 år som brutit ett ben får behandling mot benskörhet.

Benskörhet eller osteoporos, drabbar främst äldre kvinnor och är en sjukdom som påverkar skelettet. Benen i kroppen blir sköra och bryts lätt. Sjukdomen förkortar både livslängden och livskvaliteten för den drabbade. Men hjälp finns att få. Tabletter och injektioner mot benskörhet halverar, till exempel, risken för höftfrakturer. Men många går utan diagnos och får därmed ingen behandling.

För att fastställa om du lider av benskörhet mäter läkaren benets täthet och mineralhalt. Detta kallas för bentäthetsmätning. Ett blodprov tas också. Det är ett relativt enkelt test som tar cirka 15 minuter att göra men Bodil Lernfelt, docent och överläkare vid Geriatriska kliniken, Sahlgrenska universitetet, menar att många sjukhus inte har möjlighet att utföra testerna.

– Man utreder inte alltid benskörhet adekvat. Ortopeder kan slarva med utredning i anslutning till frakturer, säger Bodil Lernfelt.

Det finns två typer av benskörhet; primär och sekundär. Primär benskörhet beror på minskade halter av det kvinnliga könshormonet, östrogen. Efter klimakteriet minskar östrogenet, vilket gör att äldre kvinnor oftare drabbas. Sekundär benskörhet beror på andra sjukdomar, till exempel kol, eller användning av vissa typer av läkemedel, till exempel kortison. Bodil Lernfelt menar att sjukvården ofta är mycket uppmärksamma på riskgrupper för sekundär benskörhet och att dessa oftare får en diagnos.

– Men kompetensen ökar hela tiden, säger hon.

Tabletter kombinerat med kalcium och D-vitamin är rekommendationerna för behandling och också vanligast. Dessa läkemedel kallas bisfonater och motverkar att benen bryts ned. Men de kan vara krångligt att inta tabletterna, på grund av sömn- och matrestriktioner i anslutning samt att många får magbesvär. Därför finns det också injicering, Aclasta, som ges en gång om året istället för vecko- eller månadstabletter. Bisfosfonater för benskörhet har, enligt Bodil Lernfelt, använts i cirka 20 år och är en beprövad behandlingsmetod.

Hormonbehandling med östrogen stärker benen, men det är ingen etablerad behandling mot benskörhet. Detta främst på grund av biverkningarna med exempelvis ökad risk för bröstcancer.

Det finns mycket man kan göra själv. Bodil Lernfelt betonar vikten av motion, särskilt sådant som belastar skelettet. Simning gills alltså inte. Att inte röka och få i sig nyttig mat som innehåller kalcium och D-vitamin.

Artikel skriven av Jenny Östlund 2010-01-11
Jenny Östlunds bild

Kommentera artikeln

Kommentar av Benskörhet

Skrivet 20/12

Ny billigare mätmetod

Benskörhets bild

Citat från artikeln ovan:

"många går utan diagnos och får därmed ingen behandling" Är det bara att acceptera då?

Läkare som bortser från diagnos-misstanke och/eller har budgetrestriktioner bör uppdateras om följande.

Enligt en ny studie från Karolinska Institutet kan höftfrakturer förebyggas med en mätmetod för bentäthet i handen.

Citat (från pressmeddelande 12-11-19):

"Metoden är fullt jämförbar med andra, dyrare metoder, och kan enligt forskarna användas i förebyggande syfte för att hitta personer i riskgruppen för benskörhet - en sjukdom som drabbar mer än varannan svensk kvinna."

Mätmetoden (DXR) avser en vanlig handröntgenbild där tjockleken av mellanhandens ben och deras textur analyseras, d v s små variationer i tätheten.

Källa: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=153744&d=2637&l=sv&newsdep=2637

Diskutera

CAPTCHA
Denna fråga är till för att hurvida du är en människa för att förebygga automatiska spam inlägg.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Fler nyheter

Uppdaterad: 2017-03-13

Inga kommentarer

Ett svårbehandlat område har fått en oväntad behandlingsmöjlighet. En låg dos med narkosmedlet Ketamin kan ge en snabb effekt för människor med svår depression.
Uppdaterad: 2017-01-13

2 kommentarer

Träning och rätt läkemedel är viktigt för människor med skador på hjärnan. I rätt mängd. – Överansträngning är inte bra, säger nobelpristagaren Arvid Carlsson till Dina Mediciner.
Uppdaterad: 2017-01-13

1 kommentar

Ulrika Sandén är forskare. För tolv år sedan opererades hon för sin hjärntumör och har sedan dess kämpat för att hjärnan ska fungera. Här skriver hon själv om sin behandling.
Uppdaterad: 2016-11-11

Inga kommentarer

Stress är farligt, men bara för den som är otränad. Nu kommer nya rön som visar hur vi kan skydda oss mot de negativa effekterna av stress Genom att träna.
Uppdaterad: 2016-06-29

3 kommentarer

Vissa mår dåligt av de vanligaste blodfettsänkande statinerna, eller blir helt enkelt inte hjälpta.  Då kan nya Repatha kan hjälpa. Men alla kommer inte få den.  
Uppdaterad: 2016-06-29

3 kommentarer

Hjälp vårdpersonal och alla som utvecklar läkemedel att göra behandlingarna bättre och säkrare.  Så här rapporterar du en biverkning.
Uppdaterad: 2016-06-28

1 kommentar

Hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till för tidig död i Sverige och de flesta andra industrialiserade länder. Det bästa sättet att undvika att drabbas är ofta en kombination av ändrade levnadsvanor och mediciner.
Uppdaterad: 2016-05-23

2 kommentarer

En ny sorts behandling har just godkänts mot multipelt myelom. Medicinen är så bra att den godkändes snabbare för att fler patienter ska få behandling.
Uppdaterad: 2016-04-19

5 kommentarer

Varannan kvinna har problem med torra slemhinnor i underlivet, men många går obehandlade. För Hillevi Caris Svensson var lösningen att smörja musen. – Det var en otroligt jobbig tid men det viktiga är att det finns hjälp att få, säger hon till Dinamediciner.
Uppdaterad: 2016-04-16

Inga kommentarer

Sara Riggare är parkinsonpatienten som blev forskare för att förstå sin sjukdom – Jag vill jobba för patienter som är sjuka i dag, forskningen hjälper oftast framtidens patienter, säger hon till Dina mediciner.
Uppdaterad: 2016-03-24

8 kommentarer

Nya blodförtunnande läkemedel och Waran är likställda. Waran prioriteras inte framför de nya medicinerna i de nya nationella riktlinjerna poängterar nu Socialstyrelsen efter kritik från flera hjärtspecialister.
Uppdaterad: 2016-03-24

5 kommentarer

D-vitaminbrist är kopplat till ökad risk för många farliga sjukdomar. Nu på våren är nivån av det hälsobringande vitaminet i snitt 40 procent lägre, än på sommaren, visar forskning på kvinnor i Sverige.
Uppdaterad: 2016-03-24

2 kommentarer

Akademiska sjukhuset i Uppsala erbjuder nu en ny metod för att behandla kvinnor med myom i livmodern.En riktad ultraljudsvåg ger ingen smärta och ett obetydligt ingrepp.Men vssa kriterier måste vara uppfyllda.
Uppdaterad: 2016-03-24

12 kommentarer

Trots att det finns flera moderna alternativ av blodförtunnande medicin som halverar risken för hjärnblödning jämfört med Waran så håller Socialstyrelsen fast vid den äldre behandlingen. Något som nu kritiseras av hjärtspecialister i en debattartikel.
Uppdaterad: 2016-03-24

3 kommentarer

Saffran, kanel, kardemumma och kryddnejlika. För de flesta är julkryddor nyttiga och kan komplettera konventionell medicinering, men de kan också orsaka missfall och akut allergichock. Här kommer en favoritartikel i repris!

Annons