biogenidec_foto_charles_krupa
MS var tidigare en obehandlingsbar sjukdom. Det är den inte längre. Om behandling sätts in tidigt förhindras inflammationerna som bryter ner hjärnan. "Vi kan inte screena alla människor, men helst vill man hitta sjukdomen innan första skovet, det gör att vi måste öka kunskapen för att alla ska kunna vara uppmärksamma på symtomen", säger professor Lou Brundin.

Kunskapen om multipel skleros, MS, är farligt låg, menar forskarna på Karolinska Universitetssjukhuset. Det råder brist på neurologer och primärvårdens vårdcentralläkare har inte en möjlighet att hålla sig uppdaterade inom alla områden och sjukdomar, menar de, och vissa patienter blir lidande.

- Tyvärr hinner vi inte träffa alla, det gör att många får kanske aldrig träffa en specialistläkare, det fungerar förstås bra ändå ibland, men risken är att man inte får diagnos och rätt behandling i tid, säger Lou Brundin, läkare och professor i neuroimmunologi.

En ny sammanställning av registren visar att sjukdomen är vanligare än vad tidigare beräkningar visat. I dag lever cirka 17 500 människor med sjukdomen MS i Sverige, det är 5000 fler än man tidigare antagit. Trots det ges inga "öronmärkta" pengar, berättar Tomas Olsson, professor i neurologi och MS-läkare.

- Det är konstigt med tanke på att det är så unga människor som drabbas. Och man är sjuk så länge. Rent krasst hälsoekonomiskt finns det mycket pengar att tjäna på att hålla dessa människor i arbetslivet.

MS innebär att delar av hjärnan drabbas av en inflammation. Beroende på i vilken del av hjärnan som skadan uppstår, kan sjukdomen ge helt olika symtom. Skador på synnerven är inte ovanlig och en svag oskärpa eller dubbelseende kan vara enda symtomet i början av sjukdomen.

- För en 15 år sedan var det inte ovanligt att man undvek att ge diagnosen MS, eftersom det inte fanns något att göra. Det var bättre att säga något om “neurologiska skador” och sedan hoppas på det bästa. Så är det inte idag, berättar Lou Brundin, som också jobbar som MS-läkare.

Vetenskapen tror att MS är en autoimmun sjukdom. Det man vet är att många av de nya medicinerna verkar genom att hindra inflammationen att komma in genom hjärnans skyddsbarriär och förstöra nervcellerna.

De behandlingar som används mest är beta interferon som finns i Avonex, Betaferon Rebif och Copaxone. De tre första har en obehaglig biverkning som är att patienten kan få en stark influensakänsla varje gång de får en ny injektion.

Den nya, mest effektiva, som började användas för bara några år sedan sedan är Tysabri från BiogenIdec. Risken med Tysabri är att den kan aktivera det farliga JC-viruset för den som bär viruset latent, vilket är ungefär en på 500. För att hindra det har läkemedelsbolaget tagit fram ett test, som de bekostar, som visar om patienten har viruset eller inte.

Det finns ändå orosmoment. De nya behandlingarna är just nya. Det vill säga hur de verkar långsiktigt har inte studerats, om de ger andra svåra sjukdomar eller oönskade bieffekter på lång sikt. Men, menar forskarna, i det här läget med en så svår sjukdom som MS är, är ändå medicinerna det bästa alternativet.

- De nya behandlingar är högeffektiva, men det är ju så, vi vet inte vilka risker de medför långsiktigt, säger Tomas Olsson. De nya medicinerna botar inte, men möjligheten att leva ett vanligt liv under längre tid ökar väsentligt.

Behandlingen är dyr, en dyngsdos kostar uppåt 800 kronor och det är en långvarig behandling, men varje människa som kan fortsätta leva sitt liv, jobba och inte vara inlagd på sjukhus eller instution är en vinst för samhället, menar forskargruppen.

I dag är kostnaderna för MS cirka 7 miljarder, enligt Olsson. Med de nya behandlingarna kommer kostnaderna att minska, spår forskargruppen.

- Men det är klart, pengarna kommer från olika plånböcker, det ena är kommunen och det andra är landstinget och den tredje är staten. Jag hoppas ändå att det mänskliga perspektivet ska räcka, säger Lou Brundin.

Symtom som kan tyda på M:

  • Svår trötthet.
  • Balanssvårigheter.
  • Synbesvär, dubbelseende eller oskärpa.
  • Värk.
  • Humörsvängningar.
  • Svårigheter att ta in och förstå information, koncentrationssvårigheter. Ungefär hälften av MS-patienterna får kognitiva problem.
  • MS debuterar ofta mellan 20- och 50 års ålder.
  • Koordinationsstörningar och skakningar.
  • Ändrad känsel eller pirrningar i fötter eller ben.
  •  Sexuell dysfuktion.
  • Spasticitet.
  • Talsvårigheter.
  •  Depression i samband med andra symtom.
  •  Musklerna lyder inte och det kan bli svårt att gå.
Av Hanna Brodda
11 maj, 2011