Kosttillskott var anti- depressiva och hostmedicin

Flera svenska myndigheter har i veckan gått samman för att tillsammans göra vad de kan för att stoppa försäljningen av importerade läkemedel på nätet.

Det handlar om läkemedel och i vissa fall droger paketerade som kosttillskott eller hälsokost. Sanningen är den att det många av pillren som säljs över nätet innehåler starka läkemedel som inte är lämpliga för alla och kan ge allvarliga biverkningar.

Experter på Livsmedelsverket har själva surfat runt och beställt hem sammanlagt 43 olika kost- och hälsokostpreparat från åtta olika svenska websajter. De valde preparat som påstods ge viktminskning, ökad prestationsförmåga och andra medicinska effekter som cancerförebyggande och herpeslindring. Läkemedelserket har sedan analyserat resultatet.

 – Vi är inte förvånande över resultaten, kunskapen om vilka medicinska påståenden som får användas i marknadsföring av livsmedel är generellt sett låg, säger Ingela Ottoson, utredare vid Läkemedelsverkets inspektionsenhet i ett pressmeddelande.

Följande läkemedelsklassade substanser hittades:

• Acetylcystein, som finns i slemlösande läkemedel.
•  Yohimbe/ yohimbin, används i potenshöjande produkter, alfaadrenerg blockerare.
• GABA, från engelskans Gamma-aminobutyric acid som är en signalsubstans i centrala nervsystemet)
• Vissa produkter hade deklarerat innehåll av Hoodia och Vitpilsextrakt. Hoodia är en växt som har direkt verkan på centrala nervsystemet och aptitnedsättande effekt. Vitpilsextrakt innehåller salicin, vilket omvandlas i kroppen till salicylsyra som är febernedsättande och smärtstillande. 

Enligt innehållsförteckningarna innehöll de produkter som skulle ge viktminskning olämpliga substanser.

Några av dessa är läkemedelsklassade, andra anses vara olämpliga i ett livsmedel:

• Växter som tillskrivs vätskedrivande egenskaper, som maskros, mjölon, enbär, Ortosiphonis-arter, samt substanser utvunna ur vissa av dessa växter som till exempel taraxol och arbutin.
• Växter som har laxerande egenskaper som till exempel loppfrö, det vill säga Psyllium.
• Coleus forskohlii, en växt med traditionell användning inom Ayurvedisk medicin.
• Forskolin, ett ämne som är farmakologiskt välstuderat, ingår i extrakt från C forskohlii. De farmakologiska effekterna ger inga ledtrådar till mekanismen för viktminskning men innehåll av C forskohlii gör att ett preparat klassificeras som läkemedel. C forskohlii finns också på Livsmedelsverkets VOLM-lista.
• Phase2® brand with kidney bean extract (Phaseolus vulgaris) som innehåller phaseolamin, ett ämne som inhiberar alfa-amylas (”stärkelseblockerare”), vilket innebär att det klassificeras som en läkemedelssubstans.
• Cassia nomame som uppges vara lipashämmare, vilket gör att också denna beståndsdel läkemedelsklassificeras.
• Sceletium tortuosum som är en sydafrikansk växt som innehåller mesembrin, ett ämne som bland annat visats vara en serotoninåterupptagshämmare i likhet med SSRI-läkemedel mot depression.
• Även johannesört som en beståndsdel i vissa bantningsmedel, vilket leder till läkemedelsklassificering.
• Yohimbin som är ett läkemedelsklassificerat ämne som kan extraheras ur Pausinystalia yohimbe. Det är en alfa-adrenerg blockerare som bland annat ger ökad hjärtfrekvens och höjer blodtrycket. Ångest och maniska reaktioner har rapporterats i samband med intag. Yohimbin har använts vid manlig impotens men dess effekt mot detta finns inte visad.
• Garcinia cambogia som är en växt som inte är läkemedelsklassificerad. Verkningsmekanismen har påståtts vara att minska fettdepåerna i kroppen via verkan av hydroxicitrat (HCA). Denna växt finns på Livsmedelsverkets VOLM-lista.

______________________________________________________

Fakta om läkemedel kontra livsmedel:

För att en produkt ska få kallas läkemedel måste det genomgå vissa kontroller. Doser och användningsområde ska testas fram och sedan ska en utbildad läkare bedöma vem och mot vilken åkomma ett visst läkemedel ska passa för. Självklart ska patienter och vanliga människor få vara med och själva påverka sin behandling, men att beställa hem ett piller som man själv tycker verkar bra kan vara livsfarligt.

Ett livsmedel får inte marknadsföras som cancerbotemedel, eller dylik fantasieffekt. Även om man vet att frukt och grönt statistiskt kan spela en viss roll i förebyggandet av cancer får man som säljare inte påstå det i en reklamannons.

Källa: Livsmedelsverket och Läkemedelsverket