Uppdaterad: 2011-05-18

3 kommentarer

Löfte om nya broms-mediciner mot alzheimer

Bild

De bromsmediciner som finns idag används inte i den utsträckning de borde, menar läkare och industri. Nu utvecklas 100-tals nya mediciner, men om samhället inte har råd att köpa dem hotar ekonomisk och mänsklig katastrof, menar Lif

Fakta om Aricept

Aricept är ett läkemedel som ska förbättra minnet och tankeförmågan för den som lider av lindrig eller medelsvår alzhiemers sjukdom. Kallas också för bromsmedicin eftersom den ska skjuta upp försämringen i sjukdomen.

Varning för: Svår astma kan vara ett problem i samband med intag av denna...

2.57143
Ditt betyg: Inget Medel: 2.6 (7 röster)

Fakta om Ebixa

Lindrar symtom vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom, en så kallad bromsmedicin.

Varning för: De som äter medicinen bör undvika att köra bil då...

2.8
Ditt betyg: Inget Medel: 2.8 (5 röster)

Debatten fortsätter. Många patienter med början till alzheimer eller andra demenssjukdomar går utan bromsmediciner, som Dina mediciner tidigare rapporterat om. En orsak kan vara läkarnas bristande tilltro till läkemedlen. Nu lovar branschen hundratals nya mediciner.

Kostnadens för demensvården skenar och dyrast är de patienter som behöver vård dygnet runt på institution eller sjukhus. En sängplats med dygnetruntvård kostar samhället över 3000 kronor.
Sammanlagt beräknas demensvården kosta mellan 38 och 50 miljarder kronor, beroende på räknesätt. Ändå finns det många landsting som sållar och säger nej till mediciner som skjuter upp insjuknandet för patienter med begynnande demenssjukdom.

För en månad sedan varnande en framstående expert för denna utveckling här på Dina mediciner, läs hela intervjun med läkaren Niels Andreasen här.

Efter det har flera tagit upp frågan, bland annat Expressens ledare. Nu har även även företrädare för industrin gett sig in i debatten.

Hundratals nya läkemedel är på väg att utvecklas, men de måste få skrivas ut av läkarna - annars hotas både samhällsekonomin och patientgruppen, menar de.

– Vi står inför en stor utmaning, skriver Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, Lif, i ett pressmeddelande i dag. Även om bara
en mindre del av de nu aktuella läkemedelskandidaterna mot Alzheimer
skulle nå fram till slutligt godkännande och kan börja användas, så
måste det svenska sjukvårdssystemet kunna hantera dessa nya läkemedel.
Besparingarna för samhället vid mindre omvårdnadsbehov av
Alzheimerdrabbade syns inte i landstingens budgetar, där syns bara
kostnaden för läkemedlet. Och det kan leda till förseningar och missade
möjligheter, både för drabbade patienter och för samhällsekonomin.

 

Redan i dag finns läkemedel som bromsar symptomutvecklingen, som till exempel Aricept eller Ebixa. De finns med de används inte i den utsträckning som de borde enligt en utredning som regeringen initerade redan för sju år sedan. Det är framför allt

- Varje år, varje månad som en Alzheimerdrabbad kan få med bibehållna minnesfunktioner är en vinst, för den drabbade, för deras anhöriga och även för samhället, fortsätter Richard Bergström i sitt pressmeddelande.


Just nu utvecklas fler läkemedel mot Alzheimer och demenssjukdomar. Bland de mest intressanta återfinns dessa, enligt Lif:

  •  Proteinstopparna. Ett oralt läkemedel som hindrar bildandet av proteinansamlingar i hjärnan.
  • Nässprayen. En nässpray som har visat sig kunna nå hjärnan och begränsa tidiga kognitiva störningar, vilket är ett förstadium till Alzheimer.
  • Celldödsförhindraren. En genterapi för behandling av Alzheimersymptom som tidiga minneförluster, och som även kan förhindra celldöd i hjärnan.
  • Immunförsvarssärkaren. Ett vaccin riktat mot amyloid-beta-protein i hjärnan, vilket stärker immunförsvarets möjligheter att hindra och begränsa sjukdomen.

 

Källa: Läkemedelsindustriföreningen

Artikel skriven av Dina mediciner 2010-11-13
Dina mediciners bild

Kommentera artikeln

Kommentar av anonymewa

Skrivet 28/5

aricept

anonymewas bild

min pappa har biverknigar som diarrer, dock medicin bromsar utväkling av demens.ska han fortsätta med denna medicin. Mvh Ewa

Kommentar av M

Skrivet 21/12

Varför kan man inte hjälpa de dementa?

Ms bild

Tack för att ni skriver om det här. Jag och min syster har kämpat för att vår mamma ska få rätt behandling och det har inte varit lätt!

Kommentar av Hans å Greta

Skrivet 30/11

Bromsmedicin mot demenssjukomar

Hans å Gretas bild

Allt väl - att man väcker läkarkåren - tyvärr skulle fler läkare intresserar sig för problemet med tanke på den vansinniga ökning av tobakskonsumtionen redan bland mycket unga människor.

Det kommer att bli ett mycket större problem inom några år när redan unga människor i yrkeslivet blir skadade och förorsakar inte bara medicinkostnader utan -vad som är värre - orsakar bortfall i produktionen.

VAKNA! Läkare - innan ni själva drabbas ;-))

En som har en drabbad släkting som träffas av oförberedda läkare.

Hoppas inte bara läkemedelsindustrin är på 'G'

Fler nyheter

Uppdaterad: 2019-06-16

Inga kommentarer

Höga nivåer av sköldkörtelhormoner påverkar risken att få bröstcancer. Under cancerbehandlingen ska de vara tvärtom, inte för låga
Uppdaterad: 2019-06-16

Inga kommentarer

Hjärtstartare räddar allt fler liv. Störst effekt är det när vanliga människor kan rycka in och rädda med en mobil defibrillator. Ändå väljer Socialstyrelsen att inte ändra riktlinjer vid hjärtstopp.
Uppdaterad: 2019-06-16

Inga kommentarer

Aptitbrist är en känd biverkning hos methylfenidat i början av behandlingen. Men för barn verkar det som om den håller i sig.  
Uppdaterad: 2019-06-16

1 kommentar

Tillgänglig vård, professionella patienter  och större inflytande över den egna vården. I maj går Sveriges första möte för patientfrågor. - Vi patienter behöver jobba tillsammans för att få igenom en förändring, säger Penilla Gunther, tidigare riksdagsledamot och nu programansvarig för Fokus Patient.
Uppdaterad: 2019-06-16

Inga kommentarer

Den vanligaste behandlingen för människor med brist på sköldkörtel-hormonet är Levaxin.  Nu visar Sköldkörtelförbundets utredning som gjorts tillsammans med Sifo, att majoriteten blir inte bra trots behandling. 
Uppdaterad: 2019-06-16

Inga kommentarer

Ett handledsbrott tar många månader av träning att komma tillbaka ifrån. "Håll koll på underlaget istället för mobilen", tipsar Patrik Söderberg, Regions Stockholms chefläkare.  
Uppdaterad: 2019-05-27

Inga kommentarer

Han var skådespelare, jobbade ett par år på en investmentbank i London och fick sedan cancer i blodet. Nu ska Fabian Bolin och hans företag Waroncancer samla data för att hjälpa patienter att må bättre. – Jag har haft en extrem icke-självälskan. Nu först känner jag att jag gör något åt det. 
Uppdaterad: 2019-04-01

Inga kommentarer

Många väljer att göra ingrepp för att förbättra sitt yttre. Här följer fyra saker du bör kolla innan du väljer behandling.
Uppdaterad: 2019-03-04

2 kommentarer

Bantningspreparatet Natural Max Slimming kan orsaka allvarliga hjärtproblem och stroke. Nu varnar Läkemedelsverket för produkten.
Uppdaterad: 2019-01-10

Inga kommentarer

Långt fler fästingar än myndigheterna har trott sprider bakterien babesia. En sjukdom som kan smitta utan symptom.
Uppdaterad: 2018-11-26

4 kommentarer

Han har svårt att gå, kontrollera musklerna i armar och ben och att tala. Ändå får han inte den operation som skulle kunna ge honom han liv tillbaka. - Allt jag gör är att jaga läkare och försöka få hjälp, säger Thomas.
Uppdaterad: 2018-11-26

Inga kommentarer

I flera år har Thomas kämpat för att få myndigheterna att godkänna hans diagnos Tourette och att få den absolut senaste och mest avancerade behandlingen som finns, eller den finns inte ens. Den används bara i forskningen - elbehandling i den delen av hjärnan som orsakar spasmer och allvarliga stammningar.  
Uppdaterad: 2018-11-18

1 kommentar

Dinamediciner.se håller på att byggas om och få ny kostym och nya funktioner. Innehållet fortsätter att vara det samma, det vill säga nyheter om dina mediciner, och dina, och andras, erfarenheter av medicinska behandlingar.
Uppdaterad: 2018-06-20

Inga kommentarer

En studie vid Sahlgrenska Akademin visar att 83 procent av människor med svår fetma försöker gå ner i vikt.  Och försöken pågår under lång tid och de erbjuds nästan ingen behandling, förutom kriurgi.  
Uppdaterad: 2018-06-06

Inga kommentarer

Snabbare nedfrysning, bättre behandlingsmetoder och modernare labb har ökat chanserna att få barn genom IVF-behandling.

Annons