Kostnadens för demensvården skenar och dyrast är de patienter som behöver vård dygnet runt på institution eller sjukhus. En sängplats med dygnetruntvård kostar samhället över 3000 kronor. Sammanlagt beräknas demensvården kosta mellan 38 och 50 miljarder kronor, beroende på räknesätt. Ändå finns det många landsting som sållar och säger nej till mediciner som skjuter upp insjuknandet för patienter med begynnande demenssjukdom.

För en månad sedan varnande en framstående expert för denna utveckling här på Dina mediciner, läs hela intervjun med läkaren Niels Andreasen här.

Efter det har flera tagit upp frågan, bland annat Expressens ledare. Nu har även även företrädare för industrin gett sig in i debatten.

Hundratals nya läkemedel är på väg att utvecklas, men de måste få skrivas ut av läkarna - annars hotas både samhällsekonomin och patientgruppen, menar de.

– Vi står inför en stor utmaning, skriver Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, Lif, i ett pressmeddelande i dag. Även om bara en mindre del av de nu aktuella läkemedelskandidaterna mot Alzheimer skulle nå fram till slutligt godkännande och kan börja användas, så måste det svenska sjukvårdssystemet kunna hantera dessa nya läkemedel. Besparingarna för samhället vid mindre omvårdnadsbehov av Alzheimerdrabbade syns inte i landstingens budgetar, där syns bara kostnaden för läkemedlet. Och det kan leda till förseningar och missade möjligheter, både för drabbade patienter och för samhällsekonomin.

Redan i dag finns läkemedel som bromsar symptomutvecklingen, som till exempel Aricept eller Ebixa. De finns med de används inte i den utsträckning som de borde enligt en utredning som regeringen initerade redan för sju år sedan. Det är framför allt

- Varje år, varje månad som en Alzheimerdrabbad kan få med bibehållna minnesfunktioner är en vinst, för den drabbade, för deras anhöriga och även för samhället, fortsätter Richard Bergström i sitt pressmeddelande.

Just nu utvecklas fler läkemedel mot Alzheimer och demenssjukdomar. Bland de mest intressanta återfinns dessa, enligt Lif:

•  Proteinstopparna. Ett oralt läkemedel som hindrar bildandet av proteinansamlingar i hjärnan.
• Nässprayen. En nässpray som har visat sig kunna nå hjärnan och begränsa tidiga kognitiva störningar, vilket är ett förstadium till Alzheimer.
• Celldödsförhindraren. En genterapi för behandling av Alzheimersymptom som tidiga minneförluster, och som även kan förhindra celldöd i hjärnan.
• Immunförsvarssärkaren. Ett vaccin riktat mot amyloid-beta-protein i hjärnan, vilket stärker immunförsvarets möjligheter att hindra och begränsa sjukdomen.

Källa: Läkemedelsindustriföreningen