Uppdaterad: 2014-12-08

3 kommentarer

Lunginflammation, symtom och behandling

Bild

Pneumokocker kan orsaka flera olika typer av infektioner, till exempel öron- och lunginflammation. Mer än hälften av alla lunginflammationer orsakas av pneumocker. Bild: Pfizer

Fakta om Prevenar 13

Vaccin mot pneumokocker som kan bland annat kan ge lunginflammation.

Varning för: Precis som alla vacciner ger Prevenar inget hundraprocentigt skydd....

4
Ditt betyg: Inget Medel: 4 (5 röster)

Mer än hälften av alla lunginflammationer orsakas av pneumokocker. Symtomen är ofta förkylning med hosta, ont i halsen och ont i bröstet. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika men det finns även vaccin mot bakterien.

Lunginflammation kan orsakas av både virus och bakterier. Vanligaste är bakteriell lunginflammation och drabbar oftast människor med försvagat immunförsvar, till exempel små barn och äldre.

Symtom på lunginflammation varierar från person till person. Ofta börjar sjukdomen med en vanlig förkylning med hosta, feber och ont i halsen. I stället för att klinga av så förvärras förkylningen efter några dagar. Det kan då göra ont i bröstet och ryggen när man tar djupa andetag. Torrhosta är vanligt och andningen är ytlig och den drabbade är andfådd. Torrhostan kan sedan övergå till slemhosta och det man hostar upp kan vara grönt eller brunt till färgen.

Lunginflammtion orsakad av bakterier behandlas med antibiotika. Men det finns vaccin som gör att man aldrig behöver drabbas.

Vanliga frågor och svar om lunginflammation:

1. Vad är lunginflammation?
Lunginflammation kännetecknas av inflammation i lungorna som gör att lungblåsorna fylls med vätska eller var vilket bland annat kan leda till hosta, feber, frossa och andningssvårigheter.

2. Hur får man lunginflammation?
Lunginflammation orsakas främst av bakterier, virus eller svamp. Den vanligaste bakteriella orsaken till lunginflammation är Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Pneumokocker sprids genom nysningar, hosta eller nära kontakt mellan människor som bär på bakterien i näsa och svalg. Dock är det bra att veta att inte alla som bär på bakterierna insjuknar.

3. Är lunginflammation farligt?
Lunginflammation är en livshotande infektion i luftvägarna och en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Det är den vanligaste formen av pneumokocksjukdom bland vuxna. Varje år drabbas cirka en procent av den vuxna befolkningen i Sverige av samhällsförvärvad lunginflammation. 20 till 40 procent av dessa kräver sjukhusvård. Med samhällsförvärvad avses smitta som inte är klart relaterad till sjukhusvård. I Sverige ökar dessutom incidensen av sjukvårdstillfällen bland äldre på grund av lunginflammation.

4. Vem drabbas?
Pneumokockinfektioner är särskilt vanligt hos personer med ett svagt immunförsvar. Små barn, äldre och riskgrupper drabbas oftare av pneumokockinfektioner. Immunförsvaret försvagas med åldern och risken att bli smittad av allvarliga pneumokockinfektioner ökar redan i 50-årsåldern, med en markant ökning efter 65 år. Till riskgrupperna hör personer med kroniska sjukdomar som diabetes, astma, KOL, hjärt-kärlsjukdom, njursjukdomar och kroniska leversjukdomar. Livsstilsfaktorer som rökning och alkohol ökar också risken att drabbas av pneumokockinfektioner.

5. Vilken behandling finns?
Om lunginflammationen är bakteriellt orsakad behandlas den vanligtvis med antibiotika. Eftersom sjukdomen kan utvecklas snabbt ska behandlingen påbörjas så snart som lunginflammationen har diagnostiserats, eller då man starkt misstänker att det kan röra sig om lunginflammation.

6. Går det att skydda sig mot pneumokocker? Genom vaccinering är det möjligt att förebygga sjukdom och dödsfall bland små barn, äldre och riskgrupper. Vaccinering är också viktigt för att förhindra ökad antibiotikaresistens.

Minskad kontakt med smitta är ett annat sätt att skydda sig. Att begränsa kontakten med smittbärare är dock ofta svårt i praktiken eftersom så många bär på pneumokocker. Handtvätt med sprit har i undersökningar visat sig kunna minska sjukfrånvaron något.

7. Vad finns det för vaccin?
Sedan mer än 20 år tillbaka finns ett vaccin mot pneumokocker i Sverige som kallas polysackaridvaccin. År 2001 introducerades en typ av vaccin, så kallat konjugatvaccin. Konjugatvaccin ingår sedan 2009 i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Konjugerat vaccin är sedan sommaren 2013 godkänt för alla åldrar.

8. Vilka bör vaccinera sig mot pneumokocker
Socialstyrelsen rekommenderar att alla riskgrupper vaccinerar sig mot pneumokocker. Socialstyrelsen föreslår även att personer över 65 år kan överväga vaccination mot pneumokocker. Anledningen är att denna åldersgrupp har en ökad risk att insjukna i svåra pneumokockinfektioner, särskilt gäller det dem som redan tidigare har haft en pneumokockinfektion, till exempel lunginflammation. I dessa fall är risken för att återinsjukna i allvarlig pneumokocksjukdom betydande

pneumokocker.se kan man läsa mer om pnuemokocksjukdomar och även få kontakt med personal på vaccinationsmottagningar.

Källa: Pfizer

Läs även: Vaccin mot lunginflammation godkänt för äldre

Tips för att undvika smittspridning

Artikel skriven av Lisa von Garrelts 2014-11-06
Lisa von Garreltss bild

Kommentera artikeln

Kommentar av Eva edström

Skrivet 19/11

Livslång immunitet?

Eva edströms bild

Är vaccinationen livslång eller måste den förnyas efter något/någr

Kommentar av anonym

Skrivet 28/10

Vaccination mot lunginflammation

anonyms bild

Finns det några biverkningar?

Kommentar av anonym

Skrivet 12/11

Mina föräldrar har vaccinerat

anonyms bild

Mina föräldrar har vaccinerat sig både mot lunginflammation och influensa. Dom är ju över 70 nu och dumt att chansa. Eller någon som tycker tvärt om , dumt att ta sprutor. Kanske är farligt på anndra sätt?

Diskutera

CAPTCHA
Denna fråga är till för att hurvida du är en människa för att förebygga automatiska spam inlägg.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Fler nyheter

Uppdaterad: 2017-01-13

2 kommentarer

Träning och rätt läkemedel är viktigt för människor med skador på hjärnan. I rätt mängd. – Överansträngning är inte bra, säger nobelpristagaren Arvid Carlsson till Dina Mediciner.
Uppdaterad: 2017-01-13

1 kommentar

Ulrika Sandén är forskare. För tolv år sedan opererades hon för sin hjärntumör och har sedan dess kämpat för att hjärnan ska fungera. Här skriver hon själv om sin behandling.
Uppdaterad: 2016-11-11

Inga kommentarer

Stress är farligt, men bara för den som är otränad. Nu kommer nya rön som visar hur vi kan skydda oss mot de negativa effekterna av stress Genom att träna.
Uppdaterad: 2016-06-29

3 kommentarer

Vissa mår dåligt av de vanligaste blodfettsänkande statinerna, eller blir helt enkelt inte hjälpta.  Då kan nya Repatha kan hjälpa. Men alla kommer inte få den.  
Uppdaterad: 2016-06-29

2 kommentarer

Hjälp vårdpersonal och alla som utvecklar läkemedel att göra behandlingarna bättre och säkrare.  Så här rapporterar du en biverkning.
Uppdaterad: 2016-06-28

1 kommentar

Hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till för tidig död i Sverige och de flesta andra industrialiserade länder. Det bästa sättet att undvika att drabbas är ofta en kombination av ändrade levnadsvanor och mediciner.
Uppdaterad: 2016-05-23

2 kommentarer

En ny sorts behandling har just godkänts mot multipelt myelom. Medicinen är så bra att den godkändes snabbare för att fler patienter ska få behandling.
Uppdaterad: 2016-04-19

5 kommentarer

Varannan kvinna har problem med torra slemhinnor i underlivet, men många går obehandlade. För Hillevi Caris Svensson var lösningen att smörja musen. – Det var en otroligt jobbig tid men det viktiga är att det finns hjälp att få, säger hon till Dinamediciner.
Uppdaterad: 2016-04-16

Inga kommentarer

Sara Riggare är parkinsonpatienten som blev forskare för att förstå sin sjukdom – Jag vill jobba för patienter som är sjuka i dag, forskningen hjälper oftast framtidens patienter, säger hon till Dina mediciner.
Uppdaterad: 2016-03-24

8 kommentarer

Nya blodförtunnande läkemedel och Waran är likställda. Waran prioriteras inte framför de nya medicinerna i de nya nationella riktlinjerna poängterar nu Socialstyrelsen efter kritik från flera hjärtspecialister.
Uppdaterad: 2016-03-24

5 kommentarer

D-vitaminbrist är kopplat till ökad risk för många farliga sjukdomar. Nu på våren är nivån av det hälsobringande vitaminet i snitt 40 procent lägre, än på sommaren, visar forskning på kvinnor i Sverige.
Uppdaterad: 2016-03-24

2 kommentarer

Akademiska sjukhuset i Uppsala erbjuder nu en ny metod för att behandla kvinnor med myom i livmodern.En riktad ultraljudsvåg ger ingen smärta och ett obetydligt ingrepp.Men vssa kriterier måste vara uppfyllda.
Uppdaterad: 2016-03-24

12 kommentarer

Trots att det finns flera moderna alternativ av blodförtunnande medicin som halverar risken för hjärnblödning jämfört med Waran så håller Socialstyrelsen fast vid den äldre behandlingen. Något som nu kritiseras av hjärtspecialister i en debattartikel.
Uppdaterad: 2016-03-24

3 kommentarer

Saffran, kanel, kardemumma och kryddnejlika. För de flesta är julkryddor nyttiga och kan komplettera konventionell medicinering, men de kan också orsaka missfall och akut allergichock. Här kommer en favoritartikel i repris!
Uppdaterad: 2016-03-24

Inga kommentarer

Nu sprider sig vinterkräksjukan på skolor och arbetsplatser. För de allra flesta är det över på några dagar, men för svårt sjuka och äldre kan sjukdomen leda till döden.  Nu kan ett enkelt test visa hur allvarligt sjukdomsförloppet är och vilken behandling som ska sättas in.

Annons