vinterkraksjukan_norovirus-13_450
Vissa läkemedel kan skada njuren om de tas under en svår magsjuka. Bland annat de vanligaste blodtryckssänkarna och diabetesmedicinen. Här hittar du hela listan.

Vinterkräksjukan är tillbaka. Ofta innebär det en eller ett par dagars hängande över toaletten.

Har du en annan sjukdom sedan tidigare, som du behandlar med läkemedel, kan medicinens verkning förändras om du får en kraftig magsjuka. I vissa fall kan njurarna skadas.

- Det bästa är att höra med sin läkare, det är inte bra att bara upphöra med sin medicin, säger Marianne Wierup, farmacevt på Läkemedelsverket.

P-piller som kräks ut skyddar inte längre mot graviditet. Vissa typer av blodtrycksänkande mediciner, liksom det vanligaste medlet mot diabetes, kan skada njurarna om de tas när kroppen är uttorkad.

- Det är så olika hur sjuk man blir också, en del kräks bara en gång, andra blir väldigt dåliga, vi är ju inga robotar och reagerar lite olika. Hur medicinerna ska tas beror på ålder och hur man mår i övrigt bland annat. 

Upprepade kaskadkräkningar och diarré kan leda till vätskebrist, som ökar belastningen för njurarna. Blir det riktigt allvarligt kan bristen på vätska i kroppen leda till att blodvolymen och trycket minskar och att njurarna får mindre blod enomströmning. För den som tar medicin som ska sänka trycket kan det leda till akut njursvikt och högt kalium. Vid diabetes är också risken att sockernivåerna åker berg- och dalbana vid magsjukan.

- Om man inte äter, eller inte får behålla maten, finns risk för ett för lågt blodsocker. Har man dabetes är det är viktigt ta blodsockret, att det är stabilt. Vad man ska göra med sitt läkemedel måste en läkare bedömma i det enskilda fallet, förklarar Marianne Wierup.


Njurarna kan skadas om man har vinterkräksjuka och samtidigt tar följande läkemedel:

  • Metformin
  • Följande ACE-hämmare och angiotensin-ll-antagonister. Bland annat dessa:
  • Losamyl Comp
  • Losarstad Comp
  • Losartan/ Hydroklortiazid
  • Losatrix Comp
  • Marozid
  • Tanlozid
  • Cozaar Comp Forte
  • Forzaar Comp Forte
  • Losazid Comp Forte
  • Cozaar Comp
  • Fortzaar Comp Forte
  • Kaptopril
  • Enalapril
  • Lisinopril
  • Perindopril
  • Ramipril
  • Kinapril
  • Benazepril
  • Cilazapril
  • Fosinopril
  • Trandolapril
  • Spirapril
  • Delapril
  • Moexipril
  • Temokapril
  • Zofenopril
  • Imidapril


Tips! Om du undrar om hur just din medicin påverkas av vinterkräksjukan, ring gärna Läkemedelsupplysningen på tel 0771- 46 70 10, telefontid mellan 08.00 - 20.00 varje vardag.

Källa: Fass, Internetmedicin, Diabeteshandboken av Peter Fors, överläkare på Alingsås lasarett. Läkemedelsverket.

Av Dina mediciner
1 december, 2010

7 kommentarer

  • Av anonym 4 december, 2010

    Vårdpersonal måste lyssna!
    Den här artikeln fick mig osökt att tänka på en nära vän som stod på både Metformin och Enalapril (den sistnämnda nyinsatt vid tillfället).

    Han fick mycket besvärliga diarréer och jag insåg riskerna. Läkemedlen skulle kunna lagras upp i kroppen och skapa allvarliga skador.

    Han hade dessutom en mängd andra mediciner som förskrivits slentrianmässigt i åratal och utan korrekt uppföljning. På den tiden hade varken han eller jag Internet.

    Jag pratade med hemtjänstpersonalen – sa till dem att diarréerna måste noteras i hans journal och att distriktssköterskan måste kontaktas – att det var allvarligt.

    Jag stötte ihop med henne i hans lägenhet och sa – Du måste se till att han kommer till doktorn – eller att doktorn kommer hit (rent önsketänkande). Det här diaréerna m.m. är allvarligt.

    Hon svarade – men jag har ju tagit hit blöjor!

  • Av anonym 4 december, 2010

    Läkemedel har biverkningar

    Som jag nämnt i tidigare kommentar kan vissa läkemedel t.ex. ge diarréer som biverkan.

    Står man dessutom på för hög dos vattendrivande så ökar risken för uttorkning och skador.

    Det är dags att börja prata klarspråk med patienterna och även berätta om riskerna!

  • Av anonym 4 december, 2010

    Defective Drugs
    Vi har för stor tilltro till läkemedelsindustrin och vården.

    Kommer ni inte ihåg hur det var med östrogenbehandling för kvinnor i övergångsåldern.

    Det skulle hjälpa mot vanliga övergångsbesvär som svettningar m.m., men dessutom förhindra:

    Hjärt- och kärlsjukdom
    Osteoporos
    Stroke
    Benskörhet

    Så gick ganska många år och så började rapporterna komma, men förskrivningen fortsatte.
    Sedan blev det helt klart att inget av ovanstående stämde. Det hjälpte möjligen mot svettningarna, men förhindrade inget av ovanstående.

    Inte nog med det – det visade sig dessutom att man fick förhöjd risk för bröstcancer och en del andra cancerformer.

    För den som är intresserad av vilka läkemedel som det kan finnas frågetecken kring – googla -”Defective Drugs”.

    Du kommer att finna mängder av advokater i USA som ägnar sig åt läkemedelsfrågor och på deras hemsidor finns läkemedelslistor.

    Ibland heter läkemedel samma sak i Sverige som i USA. Ibland kan man behöva göra litet research. Ibland kan Wikipedia vara till hjälp.

  • Av anonym 4 december, 2010

    Man känner sig maktlös som
    Man känner sig maktlös som anhörig ibland. Vad göra, sitta o vakta hela tiden?

  • Av anonym 5 december, 2010

    Det kunde varit jag!
    Nej, de flesta människor har ingen möjlighet att sitta och vakta sina anhöriga hela tiden.
    De har arbeten, familj etc. som också kräver tid.

    Men är man flera i familjen kanske man kan turas om.

    Det finns så många olika situationer så det är svårt att svara generellt vad man skall göra.

    Det är inte heller säkert att alla i familjen tycker likadant – det vet jag.

    Mina erfarenheter gäller min gamla pappa och en kär, äldre vän (äldrevård).

    2003, fick jag upp ögonen för det här med medicinering. Min pappa hade varit på en s.k. ”avlastningsvecka” på ett äldreboende och returnerades till hemmet som en zombie.

    Han kunde knappt röra sig, hade stort blåmärke vid tinningen (framkom till slut att han ramlat mot sängstolpe), ansiktet var som en mask, syn- och talförmåga hade försämrats etc.

    Jag förstod att det rörde sig om drogning.
    Hittade en extra dossett och på dess baksida stod namnen Aricept och Mallorol.

    Tack vare Internet kom jag fram till att den första medicinen var en s.k. ”bromsmedicin” för demens (varför ge en 95-åring det?)

    Enligt Fass skulle Aricept ges med försiktighet vid fem tillstånd varav min pappa hade samtliga.

    Mallorol, stark psykofarmaka, var redan indragen i England eftersom man kunde få allvarliga hjärtrytmrubbningar/plötslig hjärtdöd.

    I Sverige fick den fortsätta att säljas ytterligare ett år.

    Det här öppnade mina ögon och jag började att läsa böcker om geriatrik och gå ut på nätet och söka information om olika läkemedel/biverkningar osv.
    De mesta fanns i USA.

    Jag hade inte vågat/orkat ifrågasätta något om jag inte hade gjort det och kände att jag visste vad jag pratade om.

    Anledningen till att jag agerade var att mina närstående var för sjuka för att själva agera.

    Jag kände mig maktlös många gånger.

    Jag tyckte att det var bra att föra dagbok.
    Det var ett sätt att avlasta mig själv och var också bra för att kunna se samband.

    Skulle man dessutom bli tvungen att anmäla något kan dagboken vara bra att ha eftersom ord kommer att stå mot ord och Dina kommer inte att väga tyngst.

    Kamera (helst digital) är bra för att dokumentera saker som inte verkar fungera som det skall. Givetvis skall man kontakta ansvariga så fort man upptäcker något.

    För många år sedan hittade jag en hemsida på nätet. Det var en vuxen dotter som hade lagt ut dagbok om sin gamla mamma – om hur hon drogades etc. Jag skrev och tackade dottern och hon undrade om jag ville ha kontakt med någon annan anhörig i samma situation som jag.

    Jag tackade ja – och det har jag aldrig ångrat.
    Vi har lärt oss otroligt mycket och varit varandras stöd.

    Varken min pappa eller vän är i livet, men det känns bra att jag gjorde det jag kunde för att hjälpa dem i deras utsatta situation.
    Jag tänkte ofta – det kunde varit jag.

  • Av anonym 17 december, 2010

    blev med barn
    Vill bara ytterligare hålla med om detta, jag blev själv gravid efter en magsjuka, så se uupp. Det blev missfall och det var ju bra eftersom jag inte vill ha barn då.

  • Av kenko 19 oktober, 2013

    Mycket användbar information
    Mycket användbar information

Comments are closed.