Uppdaterad: 2014-07-22

Kommentera

Mormor vet hur man undviker allergi

Bild

I varje klass finns minst en nötallergiker, när dagens mammor och pappor var små var det en mycket ovanlig allergi. Något har gått fel sedan dess, konstaterar amerikansk expert.

Fakta om Betapred

Hämmar inflammationer och allergiska reaktioner, bland annat vid astma och ormbett, men också falsk krupp.

Varning för: Kan öka risken för blodpropp.

2.833335
Ditt betyg: Inget Medel: 2.8 (12 röster)

"Om man vill veta hur man kan anpassa dieten hos sina spädbarn för att undvika uppkomsten av allergi är det bästa att fråga sin mormor eller farmor hur hon gjorde. Nästan inga barn till den generationen har fått allergi.”  

Det sade Hugh Sampson, läkare och professor i pediatrik, allergi och immunologi vid Mount Sinai Hospital samt Director för Jaffe Food Allergy Institute i New York, USA. Han höll den första presentationen under symposiet Nutrition and Allergy som ägde rum i Beijersalen på Kungliga Vetenskapsakademien igår, skriver tidningen Kemivärlden i en artikel om födoämnesallergi.


 

Dagens fokus låg på den mat som ges till spädbarn samt hur denna kan påverka risken för allergi, astma och atopiskt eksem senare i livet. Symposiet anordnades av Kungliga Vetenskapsakademien.

 

– Födoämnesallergi blir allt vanligare. Särskilt mycket ökar förekomsten av allergi mot mjölk, ägg och jordnötter. Fenomenet är dock främst förekommande i västvärlden, sade Hugh Sampson.

 

Han fortsatte med att berätta om två hypoteser kring vad det beror på:

 

HYGIENHYPOTESEN säger att de allt mer hygieniska förhållandena under vår uppväxt gör att vi inte längre utsätts för de bakterier och andra patogener som kroppen har beredskap för. Det leder till ett ”otränat” immunförsvar som, i brist på utbildning, kan komma att istället ge sig på sådant som annars inte är skadligt, såsom ämnen från jordnötter.

 

OLD FRIENDS-HYPOTESEN går ut på att kompositionen av de välgörande bakterier som vi normalt har i kroppen, normalfloran, har förändrats på ett sätt som också leder till ett otränat immunförsvar. Förändringen beror bland annat på en ökad användning av antibiotika, hygieniska förhållanden i livets början och en ökad andel kvinnor som väljer att förlösa sina barn med kejsarsnitt.

 

Fokus i Hugh Sampsons presentation låg på förändringen av rekommendationerna kring hur tidigt ett barn ska börja smaka vanlig mat.

 

– För tjugo år sedan trodde vi på en sen introduktion av mat och att kvinnan uteslutande skulle amma i sex månader. Vi tänkte att om barnet inte utsattes för ett allergen så kunde det inte sensibiliseras (då immunförsvaret programmeras att reagera mot ämnet) mot detta och därmed kunde inte allergi uppstå. Vi ville då undvika att barnet kom i kontakt med allergener både via placentan och efter förlossningen.

 

– På den tiden kände vi inte till hur otroligt mycket allergener som finns på andra ställen i vår omgivning, exempelvis i luften. Något annat som visats nu är att det finns en väldigt stor risk att bli sensibiliserad mot ett allergen om detta hamnar på inflammerad hud. Det är faktiskt på detta sätt som man ofta sensibiliserar försöksdjur inom allergiforskningen.

 

STUDIER VISADE dock att det inte fanns någon fördel med att undvika allergener under graviditeten och i början av livet. Hugh Sampson underströk dock att dessa studier var observationsstudier och därmed endast kan användas hypotesgrundande, inte som bevis.

 

– När mammor frågor vad och när deras barn ska äta för att undvika uppkomsten av allergi har jag en kollega som brukar svara: ”fråga din mormor eller farmor hur hon gjorde för barnen till hennes generation hade inte allergiska problem”. Det är nog fortfarande det bästa rådet man kan följa idag, sade han.

 

NÄSTA PRESENTATION hölls av Agnes Wold, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset vars forskning ligger bakom idén till företagen Swecure och Premune, som utvecklar ett vaccin mot födoämnesallergi hos barn respektive husdjur. Fokus för hennes presentation lades på spädbarnets immunförsvar samt uppkomsten av oral tolerans.

Läs mer i tidningen Kemivärlden.

Artikel skriven av Erika Lindbom 2014-06-02
redaktionens bild

Kategorier:

Allergi

Fler nyheter

Uppdaterad: 2018-02-12

1 kommentar

Läsarfråga: Jag har i cirka 2 års tid haft problem med att musklerna krampar i kroppen främst i överkroppen. Känner en stark oro och ångest i samband med detta. Har provat några olika antidepressiva mediciner bland annat Citalopram, Cymbalta och nu Venlafaxin. Hjälper ej mot mina fysiska symptom. 
Uppdaterad: 2018-01-25

Inga kommentarer

På Karolinska Universitetssjukhuset har de köpt in en speciall maskin som både kan ge snabbare diagnos och säkrare behandling av prostatacancer.
Uppdaterad: 2018-01-19

Inga kommentarer

Ett allvarligt fel på den spruta för epilepsiläkemedlet Buccolam har upptäckts och nu varnar Läkemedelsverket för oaktsamhet vid användning.
Uppdaterad: 2017-10-26

Inga kommentarer

Allt för få känner till EUs patientrörlighetsdirektiv Det är bara att välja. Bästa vården i hela Europa. 
Uppdaterad: 2017-08-08

1 kommentar

Många föräldrar har dragits sig för att vaccinera sitt barn i det allmänna vaccineringsprogrammet som erbjuds av barnavårdscentralerna runt om i Sverige, av rädsla för biverkningar. Risken är vetenskapligt prövad.
Uppdaterad: 2017-06-09

Inga kommentarer

Du står med halsbränna på ett apotek utomlands och gestikulerar utan att göra dig förstådd. Nu finns hjälp i "Uppslagsvärk" – sjukdomsterminologi på sex språk.
Uppdaterad: 2017-04-23

Inga kommentarer

I januari drogs en laddning av läkemedlet Liothyronin in efter misstankar om felaktigheter i blandningen. Nu har analysen friat medicinen.
Uppdaterad: 2017-03-15

2 kommentarer

Den nya patientlagen skulle göra patienten mer delaktig i sin egen vård och behandling. Det blev tvärtom. – Vi kan tyvärr konstatera att patientlagen inte haft avsedd effekt, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys.
Uppdaterad: 2017-03-13

1 kommentar

Ett svårbehandlat område har fått en oväntad behandlingsmöjlighet. En låg dos med narkosmedlet Ketamin kan ge en snabb effekt för människor med svår depression.
Uppdaterad: 2017-01-13

2 kommentarer

Träning och rätt läkemedel är viktigt för människor med skador på hjärnan. I rätt mängd. – Överansträngning är inte bra, säger nobelpristagaren Arvid Carlsson till Dina Mediciner.
Uppdaterad: 2017-01-13

1 kommentar

Ulrika Sandén är forskare. För tolv år sedan opererades hon för sin hjärntumör och har sedan dess kämpat för att hjärnan ska fungera. Här skriver hon själv om sin behandling.
Uppdaterad: 2016-11-11

Inga kommentarer

Stress är farligt, men bara för den som är otränad. Nu kommer nya rön som visar hur vi kan skydda oss mot de negativa effekterna av stress Genom att träna.
Uppdaterad: 2016-06-29

4 kommentarer

Vissa mår dåligt av de vanligaste blodfettsänkande statinerna, eller blir helt enkelt inte hjälpta.  Då kan nya Repatha kan hjälpa. Men alla kommer inte få den.  
Uppdaterad: 2016-06-29

3 kommentarer

Hjälp vårdpersonal och alla som utvecklar läkemedel att göra behandlingarna bättre och säkrare.  Så här rapporterar du en biverkning.
Uppdaterad: 2016-06-28

1 kommentar

Hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till för tidig död i Sverige och de flesta andra industrialiserade länder. Det bästa sättet att undvika att drabbas är ofta en kombination av ändrade levnadsvanor och mediciner.

Annons