Uppdaterad: 2012-02-22

3 kommentarer

Ny behandling testas mot mardrömmar

Svåra mardrömmar påverkar vardagen, sömnkvaliteten och i slutändan livskvaliteten för den drabbade. Nu håller forskare på att hitta den bästa behandlingen. Har du mardrömmar kanske du kan hjälpa till.

En svettig natt då och då anses inte allvarligt, men om du
hemsöks en gång i veckan eller mer av mardrömmar som påverkar din vardag, då kan det vara dags att söka hjälp.

Många är drabbade. Enligt Viktor Kaldo, forskare och psykolog på Internetpsykiatrienheten och Karolinska Institutet, är det cirka tre till fem procent av befolkningen som lider av den här sortens påträngande och återkommande mardrömmar. Ändå är det få som får hjälp.

Två olika sorters behandlingar har visat lovande effekt tidigare. De bygger båda på kognitiv beteendeterapi men vilken som är bäst vet man egentligen inte. Tillsammans med Internetpsykiatrienheten
vid Psykiatri Sydväst ska Kaldo nu genomföra en studie som jämför behandlingsmetoderna.

- Man har redan sett att de hjälper människor med sömnproblem och mardrömmar, men vilken som är bäst kan vi inte veta förrän vi har testat dem med samma förutsättningar i samma studie, berättar Viktor Kaldo.

Symptomen på allvarliga mardrömmar är:

  • När mardrömmarna orsakar psykologiskt lidande.
  • När de leder till sämre förmåga att klara av sin vardag på grund av oro och störd sömn.
  • När stress och kroppsliga spänningar kan härledas till drömmarna.

 

Var med i studien!

Nu söker Viktor Kaldo och hans team försökspersoner med besvärande mardrömmar och de som är intresserade av att delta i studien kan anmäla sig på internetpsykiatri.se

 

 

Artikel skriven av Hanna Brodda 2012-02-13
Hanna Broddas bild

Kategorier:

Sömn

Kommentera artikeln

Kommentar av anonymnina

Skrivet 19/4

Metoprolol

anonymninas bild

Kan metoprolol ge mardrömmar som biverkan. Har mycket drömmar. Trött dagtid.

Kommentar av anonym

Skrivet 23/3

Efexor/venlafaxin

anonyms bild

Jag fick mardrömmar och ökad ångest av venlafaxin. Satte ut den trots att läkaren inte samtyckte och efter utsättningen mådde jag BÄTTRE!!! Hade tagit den i 4-5 år och trodde det var depressionen som gjorde att jag hade ångest och mardrömmar...

Kommentar av anonym

Skrivet 17/2

Läkemedel kan ge mardrömmar/sömnstörningar!

anonyms bild

Sömnstörningar/mardrömmar
kan vara läkemedelsbiverkningar!

Enligt artikeln lider hundratusentals människor av sådana problem.

Det är lika många som står på livslång medicinering med kolesterolsänkande mediciner, s.k. statiner (simvastatin, Lipitor, Pravachol, Crestor etc.)
En del kommer att drabbas av ovannämnda problem på grund av biverkningar.

Blodtrycksmediciner ur gruppen beta-blockerare (t.ex. Seloken = metoprolol) kan också ge sådana biverkningar.

Diskutera

CAPTCHA
Denna fråga är till för att se om du är en människa.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Fler nyheter

Uppdaterad: 2018-10-05

Inga kommentarer

Hjärtstartare räddar allt fler liv. Störst effekt är det när vanliga människor kan rycka in och rädda med en mobil defibrillator. Ändå väljer Socialstyrelsen att inte ändra riktlinjer vid hjärtstopp.
Uppdaterad: 2018-09-05

Inga kommentarer

Han var skådespelare, jobbade ett par år på en investmentbank i London och fick sedan cancer i blodet. Nu ska Fabian Bolin och hans företag Waroncancer samla data för att hjälpa patienter att må bättre. – Jag har haft en extrem icke-självälskan. Nu först känner jag att jag gör något åt det. 
Uppdaterad: 2018-06-20

Inga kommentarer

En studie vid Sahlgrenska Akademin visar att 83 procent av människor med svår fetma försöker gå ner i vikt.  Och försöken pågår under lång tid och de erbjuds nästan ingen behandling, förutom kriurgi.  
Uppdaterad: 2018-06-06

Inga kommentarer

Snabbare nedfrysning, bättre behandlingsmetoder och modernare labb har ökat chanserna att få barn genom IVF-behandling.
Uppdaterad: 2018-02-20

Inga kommentarer

Höga nivåer av sköldkörtelhormoner påverkar risken att få bröstcancer. Under cancerbehandlingen ska de vara tvärtom, inte för låga
Uppdaterad: 2018-02-12

1 kommentar

Läsarfråga: Jag har i cirka 2 års tid haft problem med att musklerna krampar i kroppen främst i överkroppen. Känner en stark oro och ångest i samband med detta. Har provat några olika antidepressiva mediciner bland annat Citalopram, Cymbalta och nu Venlafaxin. Hjälper ej mot mina fysiska symptom. 
Uppdaterad: 2018-01-25

Inga kommentarer

På Karolinska Universitetssjukhuset har de köpt in en speciall maskin som både kan ge snabbare diagnos och säkrare behandling av prostatacancer.
Uppdaterad: 2018-01-19

Inga kommentarer

Ett allvarligt fel på den spruta för epilepsiläkemedlet Buccolam har upptäckts och nu varnar Läkemedelsverket för oaktsamhet vid användning.
Uppdaterad: 2017-10-26

Inga kommentarer

Allt för få känner till EUs patientrörlighetsdirektiv Det är bara att välja. Bästa vården i hela Europa. 
Uppdaterad: 2017-08-08

1 kommentar

Många föräldrar har dragits sig för att vaccinera sitt barn i det allmänna vaccineringsprogrammet som erbjuds av barnavårdscentralerna runt om i Sverige, av rädsla för biverkningar. Risken är vetenskapligt prövad.
Uppdaterad: 2017-06-09

Inga kommentarer

Du står med halsbränna på ett apotek utomlands och gestikulerar utan att göra dig förstådd. Nu finns hjälp i "Uppslagsvärk" – sjukdomsterminologi på sex språk.
Uppdaterad: 2017-04-23

Inga kommentarer

I januari drogs en laddning av läkemedlet Liothyronin in efter misstankar om felaktigheter i blandningen. Nu har analysen friat medicinen.
Uppdaterad: 2017-03-15

2 kommentarer

Den nya patientlagen skulle göra patienten mer delaktig i sin egen vård och behandling. Det blev tvärtom. – Vi kan tyvärr konstatera att patientlagen inte haft avsedd effekt, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys.
Uppdaterad: 2017-03-13

1 kommentar

Ett svårbehandlat område har fått en oväntad behandlingsmöjlighet. En låg dos med narkosmedlet Ketamin kan ge en snabb effekt för människor med svår depression.
Uppdaterad: 2017-01-13

2 kommentarer

Träning och rätt läkemedel är viktigt för människor med skador på hjärnan. I rätt mängd. – Överansträngning är inte bra, säger nobelpristagaren Arvid Carlsson till Dina Mediciner.

Annons