Med hjälp av vinden har det stora molnet med aska från vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull på Island dragit in över Sverige. Fortfarande på morgonen den 15 april ligger det på 6000 meters höjd, men skulle de vertikala vindarna föra molnet närmare marken kan det bli farligt att gå ut.

- Blir det riktigt extremt får vi kanske rådet att stanna inne, tejpa igen allting och sätta på dammsugaren, men där är vi absolut inte ännu. På
Island kanske de får det rådet nu, säger Tom Bellander, docent i miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Askan innehåller vassa partiklar av sten och damm, men också svavel och fluor. Det är giftiga ämnen, men i dessa doser ska de vara ofarliga enligt Tom Bellander, om exponeringen inte pågår under lång tid.

Hur partiklar från trafiken påverkar hälsan är väl undersökt, men aska från vulkanutbrott är inte lika välstuderat. Halterna i luften kontrolleras regelbundet av kommunerna i landet. Hör av dig till din kommun eller titta på hemsidan för att få de aktuella värdena de närmaste timmarna och dagarna.

Så här kollar du partiklarna

När är värdena för höga?
- Alla partiklar är farliga och även nivåer inom gränsvärdena har hälsoeffekter. De riktvärden vi har grundar sig på antalet dagar per år som halterna kan vara höga, på flera gator i Stockholm, som Sveavägen och Hornsgatan, har de dagarna passerats för länge sedan. Det beror på dubbdäcken.

Om nivåerna stiger kan en rekommendation om att stanna inne bli aktuell och Tom Bellander är en av flera experter som kontaktas för att hjälpa Socialstyrelsen att formulera en rekommendation.

- Inomhus är man skyddat, bäst är det på kontor och liknande där det finns mekanisk ventilation, enligt Tom Bellander.

De senaste torra dagarna har partiklarna ändå varit höga på grund av vinterdäck och dubbdäck som sliter upp asfalten. Askan kan blåsa förbi Sverige, utan att komma ner på den nivån att människor blir påverkade. Regn är bra, då det spolar bort partiklarna.

________________________________________________
FAKTA/Hälsoeffekter av partiklar

•  Ökad risk för död i akut lungsjukdom.
•  Ökat antal sjukhusbesök p g a luftvägssjukdom.
•  Ökad risk för försämring av tillståndet hos astmatiker.
•  Ökad risk för lunginflammation.
•  Risk för försämrat tillstånd vid hosta och bronkit. 
•  Ökad risk för lungcancer.
•  Ökad risk för förtida dödlighet.
•  Ökat antal sjukvårdsbesök p g a hjärt- kärl sjukdom.
•  Ökad risk för påverkan på hjärtrytm.
•  Ökad risk för hjärtattack.

Källa: Luftvårdsförbundet

Ur Luftvårdsförbundets rapport:

"Akuta effekter av korttidsexponering kan exempelvis visa sig i att antalet sjukhusinläggningar för luftvägsbesvär eller hjärt- kärlsjukdom ökar och att försäljning av astmamedicin ökar. Man har också konstaterat påverkan på hjärtrytmen och ökad halt NO i utandningsluften (NO är en indikator på inflammation).
Det finns ett stort antal studier av hur halten av PM10 under kort tid påverkar antalet dödsfall. Att tillfälligt förhöjda halter av partiklar ökar antalet akutbesök eller personer som tas in på sjukhus för lungsjukdomar, bl.a. astma, har konstaterats i ett stort antal studier från varierande miljöer (WHO, 2005a och 2005b)."

Här finns rapporten från Luftvårdsförbundet i Stockholm och Uppsala län