Uppdaterad: 2014-04-17

Kommentera

Oro för barnen under bröstcancerbehandling

Bild

Kvinnor vill prata om oron för barnen, visar Karin Stinesen Kollbergs forskning.

Fakta om Perjeta

Används för att behandla vuxna människor med bröstcancer.

Varning för: Kan skada foster varför kvinnor rekommenderas preventivmedel under...

4
Ditt betyg: Inget Medel: 4 (4 röster)

Vad händer med barnen om jag dör? Eller är svårt sjuk under lång tid? Det och många andra frågor vill kvinnor med bröstcancer få hjälp att reda ut, visar en ny avhandling i Göteborg. - När allt fler kvinnor överlever bröstcancer blir livskvaliteten en viktigare fråga, säger Karin Stinesen Kollberg.

Många kvinnor, var tionde närmare bestämt, drabbas förr eller senare
av bröstcancer. De flesta går det bra för, men behandlinge är tuff och
oron kan fortsätta under lång tid. För kvinnor med hemmavarande barn är
oron för barnen en svår börda. Forskaren Karin Stinesen Kollberg vid Sahlgrenska akademin har låtit bröstcancerbehandlade kvinnor komma till tals om behandlingsperioden.

– Behandlingen kan orsaka biverkningar som påverkar kvinnornas
psykosociala hälsa under lång tid. När allt fler kvinnor överlever
bröstcancer blir livskvaliteten en viktigare fråga, säger Karin Stinesen
Kollberg i ett pressmeddelande.

 Den kirurgiska och medicintekniska bröstcancervåren har
utvecklats kraftigt och idag behandlas bröstcancer med god framgång. Men
för de drabbade kvinnorna handlar det inte enbart om att överleva, utan
också om hur man mår som överlevande.

I sin avhandling låter Karin Stinesen Kollberg 313 kvinnor med
bröstcancer beskriva sin upplevda livskvalitet och sitt behov av stöd.

Avhandlingen visar att oron för de egna barnen är den faktor som
starkast påverkar det psykologiska välbefinnandet det första året efter
diagnosen.

Karin Stinesen Kollbergs hoppas att hennes forskning ska bidra till en
mer effektiv rehabilitering. Konkret föreslår avhandlingen att kvinnor
så snart som möjligt efter diagnos får träffa en psykolog eller kurator,
och att särskild uppmärksamhet då riktas till mödrars oro för de egna
barnen men även till den oro som förknippas med cellgiftsbehandling.

Bättre information om vad behandling med cellgifter innebär i ett tidigare skede, efterfrågar också många kvinnor i visar avhandlingen.

Avhandlingen
"Psykosociala behandlingsbehov efter en bröstcancer" försvaras den 21
mars vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

Artikel skriven av Hanna Brodda 2014-03-17
Hanna Broddas bild

Kategorier:

Cancer Kvinna bröstcancer

Fler nyheter

Uppdaterad: 2018-09-05

Inga kommentarer

Han var skådespelare, jobbade ett par år på en investmentbank i London och fick sedan cancer i blodet. Nu ska Fabian Bolin och hans företag Waroncancer samla data för att hjälpa patienter att må bättre. – Jag har haft en extrem icke-självälskan. Nu först känner jag att jag gör något åt det. 
Uppdaterad: 2018-06-20

Inga kommentarer

En studie vid Sahlgrenska Akademin visar att 83 procent av människor med svår fetma försöker gå ner i vikt.  Och försöken pågår under lång tid och de erbjuds nästan ingen behandling, förutom kriurgi.  
Uppdaterad: 2018-06-06

Inga kommentarer

Snabbare nedfrysning, bättre behandlingsmetoder och modernare labb har ökat chanserna att få barn genom IVF-behandling.
Uppdaterad: 2018-02-20

Inga kommentarer

Höga nivåer av sköldkörtelhormoner påverkar risken att få bröstcancer. Under cancerbehandlingen ska de vara tvärtom, inte för låga
Uppdaterad: 2018-02-12

1 kommentar

Läsarfråga: Jag har i cirka 2 års tid haft problem med att musklerna krampar i kroppen främst i överkroppen. Känner en stark oro och ångest i samband med detta. Har provat några olika antidepressiva mediciner bland annat Citalopram, Cymbalta och nu Venlafaxin. Hjälper ej mot mina fysiska symptom. 
Uppdaterad: 2018-01-25

Inga kommentarer

På Karolinska Universitetssjukhuset har de köpt in en speciall maskin som både kan ge snabbare diagnos och säkrare behandling av prostatacancer.
Uppdaterad: 2018-01-19

Inga kommentarer

Ett allvarligt fel på den spruta för epilepsiläkemedlet Buccolam har upptäckts och nu varnar Läkemedelsverket för oaktsamhet vid användning.
Uppdaterad: 2017-10-26

Inga kommentarer

Allt för få känner till EUs patientrörlighetsdirektiv Det är bara att välja. Bästa vården i hela Europa. 
Uppdaterad: 2017-08-08

1 kommentar

Många föräldrar har dragits sig för att vaccinera sitt barn i det allmänna vaccineringsprogrammet som erbjuds av barnavårdscentralerna runt om i Sverige, av rädsla för biverkningar. Risken är vetenskapligt prövad.
Uppdaterad: 2017-06-09

Inga kommentarer

Du står med halsbränna på ett apotek utomlands och gestikulerar utan att göra dig förstådd. Nu finns hjälp i "Uppslagsvärk" – sjukdomsterminologi på sex språk.
Uppdaterad: 2017-04-23

Inga kommentarer

I januari drogs en laddning av läkemedlet Liothyronin in efter misstankar om felaktigheter i blandningen. Nu har analysen friat medicinen.
Uppdaterad: 2017-03-15

2 kommentarer

Den nya patientlagen skulle göra patienten mer delaktig i sin egen vård och behandling. Det blev tvärtom. – Vi kan tyvärr konstatera att patientlagen inte haft avsedd effekt, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys.
Uppdaterad: 2017-03-13

1 kommentar

Ett svårbehandlat område har fått en oväntad behandlingsmöjlighet. En låg dos med narkosmedlet Ketamin kan ge en snabb effekt för människor med svår depression.
Uppdaterad: 2017-01-13

2 kommentarer

Träning och rätt läkemedel är viktigt för människor med skador på hjärnan. I rätt mängd. – Överansträngning är inte bra, säger nobelpristagaren Arvid Carlsson till Dina Mediciner.
Uppdaterad: 2017-01-13

1 kommentar

Ulrika Sandén är forskare. För tolv år sedan opererades hon för sin hjärntumör och har sedan dess kämpat för att hjärnan ska fungera. Här skriver hon själv om sin behandling.

Annons