Problem i rörelseorganen är vanligt. Var tredje människa som besöker vårdcentral kommer för smärta eller problem i något av kroppens leder, muskler eller skelett.

- Vården måste vara jämlik och vi vill att det ska vara mer enhetlig vård sett över landet som ska komma så många som möjligt till del, säger handläggare på Socialstyrelsen Kristina Eklund, det är en av orsakerna till att vi ger riktlinjer.

De nya riktlinjerna i korthet:

• Träning mot smärta. Det enda som fungerar långvarigt mot smärtan för artros-patienter är träning och rörelse, även om det gör ont i början. Rörelserädslan hos dessa patienter ska behandlas.

•  Dyrare läkemedel. Reumatikerpatienter ska få prova de dyrare läkemedlen, tidigt i förloppet, om de inte blir hjälpta av de äldre.

•  Färre operationer. Titthållsoperationer i knän mot artros fungerar ej, de ger huvudsakligen en placeboeffekt, menar utredarna.

• Sluta undersöka, börja behandla. Onödigt att diagnostisera artros med dyr magnetkamerautrustning, och börja behandla direkt med sjukgymnastik. Likaså benskörhet kan faställas enklare än benmätning, läkarna ska istället använda frågeformuläret Frax.

Till sjukdomar i rörelseorganen hör bland annat artos, reumatiska sjukdomar, nack- och räggvärk och benskörhet.

- Det här är sjukdomar som orsakar mycket lidande, många drabbas. Vi ser också att det är den gruppen som står för flest sjukskrivningar, fortsätter Eklund.

Socialstyrelsen har tillsammans med experter, patientföreningar och forskare i landet gått igenom vilka behandlingar som ger bäst effekt för dessa vanliga åkommor.

När det gäller reumatiska besvär och psoriasisartrit har de nya dyrare läkemedlen visat god effekt, även för de patienter som inte alls blivit hjälpta av den gamla sortens medicin, metotrexat. De nya medicinerna, så kallade TNF-hämmare som Enbrel eller Cimzia, hämmar immunförsvaret som attackerar den egna kroppen. Inflammationerna minskar, patienten slipper smärtan och lederna skyddas.

-Vi vill nu att de här läkemedlen ska kunna sättas in tidigare, för patienter som har en kraftig sjukdomsutveckling i början, säger Agneta Uddhammar, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus, som också varit delaktig i arbetet med de nya riktlinjerna.

Den patient som vill ha, men inte får, den nya typens läkemedel, vad har ni för råd till honom/henne?

- Man kan inte säga att "man ska ha", förskrivningen av den här sortens läkemedel ökar och det görs en medicinsk bedömning varje gång.

Men kollegan Richard Wallensten, docent i ortopedi på Karolinska Universitetssjukhuset Solna, tycker inte man ska ge upp så lätt.

- Redan i dag förskrivs de här läkemedlen på specialistkliniker runt om i landet, det finns en bristande kunskap hos primärvården om rörelseorganens behandlingsmetoder.

Man ska söka sig vidare alltså?

- Ja.

Hur ska de dyra läkemedlen finansieras?

- Om riktlinjerna fungerar som vi hoppas kommer det här att bli betydligt billigare för samhället, i form av ökad arbetsförmåga, minskat lidande och minskat behov av vård eller protesoperationer, avslutar Richard Wallensten.

För exempelvis artros och smärta i rygg, nacke och leder, visar forskningen på nya spännande resultat. Läkemedel kan minska smärta, men det viktigaste är att patienten rör på sig.

- Vi måste jobba bort myten att man ska vila och att artos skulle bero på ledförslitning. Det går inte att slita ut sina leder, de är till för att användas, träning är den behandling som har överlägset bäst effekt, säger Richard Wallensten som också jobbat med utredningen för Socialstyrelsen.

Smärtan indikerar inte att patienten ska vila, menar Wallensten. Träna och röra sig ska man göra trots smärta. För att övertyga de inbjudna journalisterna berättar han om ett vetenskapligt experiment han nyligen läst om. Två kaniner skadades i knäleden. Den ena fick vila i stillhet och den andra sattes i en apparat där leden rördes och belastades dygnet runt. Kaninen i apparaten läkte snabbt, men inte den andra.

- Det finns en rörelserädsla och behandlas den med information och bettendepåverkande terapier blir patienten bättre, det är egentligen det enda som fungerar mot långvarig smärta, berättar Richard Wallensten.

Att operera onda knän är inte en bra metod, enligt Socialstyrelsens experter. Titthålsoperationer som görs för att plocka bort benbitar eller "städa upp" i lederna är helt onödiga, menar de.

- De där knäoperationerna har mest visat sig ha placeboeffekter visar nu stora studier som vi granskat, säger Richard Wallensten.

Slutar vården att operera knäartros, sparas 96 miljoner kronor in. De nya dyrare läkemedlen beräkns kosta sjukvården 84 miljoner.