sjukt_barn_210
Barnläkare Synnöve Lindemalm på Astrid Lindgrens sjukhus varnar för den bristande kontrollen av mediciner för barn. "Barn är inte små vuxna, deras reaktioner och biverkningar skiljer sig åt enormt mycket från vuxna patienter", säger hon.

I fjol dog ett spädbarn på Astrid Lindgrens sjukhus i Stockholm, proverna efteråt visade på en hög koncentration av Tiopental i blodet. Nu varnar barnläkaren Synnöve Lindemalm vid Astrid Lindgrens sjukhus för att det här är ett problem som rör alla kliniker i Sverige.

– Svenska läkare i allmänhet och vi barnläkare i synnerhet tvingas ge läkemedel med bristande dokumentation till våra patienter, säger Synnöve Lindemalm.

Mer än var femte medicin som ordineras till barn är inte godkänd i Sverige, visar preliminära resultat av undersökningen som leds av Lindeholm. Dessutom klassas över en tredjedel av alla barnmediciner off label, det vill säga mediciner som ordineras till något annat än det som tillverkaren testat produkten för.

 

–  Barn är inte små vuxna, deras reaktioner och biverkningar skiljer sig åt enormt mycket. Nyfödda reagerar på ett sätt, småbarn på ett annat, tonåringar på ett tredje och så vidare. För att inte tala reaktionsglappet mellan barn och vuxna, säger hon.

I kartläggningen ingår 55 barnkliniker runt om i Sverige. Av det hittills sammanställda materialet som bygger på 5500 ordinationer utgör cirka 35 procent av dem är behandlingar som inte läkemedlet är testat för.

– Kunskapen är stor bland erfarna barnläkare. Vi vet hur medicinerna fungerar, vi vill dela med oss av våra kunskaper, avslutar Synnöve Lindemalm.

Exempel på medicinska områden där barn får mediciner som inte är testade för barn och deras sjukdomar:

 

  • Blod och blodbildande organ läkemedel.
  • Paracetamol, typ Alvedon.

    – Vårt mest använda läkemedel på barn, ges med god erfarenhet till alla barn, men det är inte testat för alla symptom det används för.

  • Inhalationer med natriumklorid och adrenalin.

  • Glukosdropp med tillsatser. – Detta är av ringa klinisk betydelse utan mer en formell sak eftersom det saknas läkemedelsanvisning för barn, säger Synnöve Lindemalm:

  • Intravenös glukoslösning. Ges som smärtlindring till barn vid behandling eller diagnostisering av en sjukdom.

    – Här är risken måttlig men inte helt försumbar eftersom förväxlingar av substanser kan förekomma, säger Synnöver Lindemalm.

  • Kortison, salvor och dyl. 

– På förpackningen står ingenting om hur produkten ska användas på barn. Trots att vi dagligen rekommenderar kortison till barn, säger hon.

Undersökningen Kartläggning av medicin till svenska barn görs av Synnöve Lindemalm tillsammans med sjuksköterskan Elin Kimland och apotekaren Per Nydert, på uppdrag av Läkemedelsverket och europeiska myndigheten för läkemedel, EMEA.

Av Hanna Brodda
3 november, 2009