Sömnmedel ger sämre sömn

Vi vet alla är sömn är viktigt. Utan ordentlig sömn sänks ämnesomsättningen i hjärnan och vi blir både känsligare och slöare. En person i 50-årsåldern behöver cirka sex och en halv timmes sömn, medan en 20-åring behöver sova ytterligare tre - hela åtta och en halv timme.

– Sex timmar är för lite för genomsnittspersonen, det klara man ett par dagar. Vid fyra timmars sömn går det snabbt utför, säger Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor i beteendefysiologi vid Karolinska Institutet.

Genomsnittet på vad en personer behöver ligger enligt Torbjörn Åkderstedt på sju timmar per natt. Sover man för lite upplever man snabbt sin hälsa som dålig.

– Det är betydligt värre att sova för lite än för mycket, säger han.

Däremot kan man på ett effektivt sätt ta igen förlorad sömn, lugnar han. När man sovit för lite kommer nämligen djupsömnen automatiskt att öka. Hjärnan ökar med andra ord på hastigheten i återhämtningen, vilket innebär att man återfår en del av det man förlorat.

– Man tar igen det utan att förlänga sömnen. Man behöver inte betala mer i tid, utan i djup.

En helg räcker enligt Torbjörn Johansson mer än väl för att kompensera för det man missat under den tuffa arbetsveckan.

– Förutsatt att man inte dricker alkohol, understryker han.

Långvariga sömnproblem är allvarligare.

Brist på sömn under lång tid kan ge problem som:

• Utmattningssymptom
• Depression
• Ökad olycksrisk
• Ökad känslighet för sjukdomar
• Fetma

Uppskattningsvis 15 procent av Sveriges befolkning har problem med sömnen minst en dag i veckan. Cirka 11 procent har allvarliga problem.

Kolla här om du lider av svåra sömnproblem.

Orsaker till långvariga sömnproblem kan vara:

• Stress.
• Arbete/studier som snurrar i huvudet eller jourarbete.
• Barn som inte kan sova.
• Annan sjukdom i botten.
• Sociala aktiviteter under oregelbundna tider.
• TV, dator, mobil osv. Ljuset från skärmen precis innan läggning kan störa sömnhormonet melatonin.

– Pensionering har visat sig leda till minskad stress och bättre upplevd hälsa. Så det är inte bra att jobba, skämtar Torbjörn Åkerstedt.

Grundbulten i många sömnproblem är emellertid det Torbjörn kallar ältande, det vill säga att man ligger och oroar sig inför morgondagen.

– Ältande leder till fysiologisk uppvarvning, som innebär att cellkolumner i hjärna inte somnar. Det i sin tur leder till en ytlig och bruten sömn, och det här måste man bryta för att förbättra sömnmönstret.

Torbjörn Åkerstedts bästa sömntips hittar du här.

Om sömnproblemen inte blir bättre kan man enligt Torbjörn Åkerstedt pröva kognitiv beteendeterapi för att lära sig att slappna av och öva sig till ett bra sömnbeteende. Sömnmedel ser han inte som en långsiktig lösning.

– Sömnmedel ska egentligen bara användas för att tiden är för kort för att ställa sig i terapikö, men det ska inte användas dagligen. Man bör komma ifrån sömnmedel för de ger inte hundraprocentig normal sömnfas, säger han.

Detsamma gäller medel som hjälper en att somna, så kallade insomningsmedel.

– Insomningstablett är en substans som hänger kvar i cirka två timmar och det fungerar hyfsat, men kan man klara sig utan är det något bättre på sikt. Den trycker ner djupsömnen något. Man bör inte ta substanserna varje natt utan då och då, sammanfattar han.