Uppdaterad: 2010-01-11

3 kommentarer

Symptom på benskörhet

Fakta om Aclasta

Aclasta är ett läkemedel som ges för att behandla bland annat benskörhet. Aclasta ges som en injektion en gång per år.

Varning för: Aclasta ska inte till ges någon under 18 år, då användning av...

3.357145
Ditt betyg: Inget Medel: 3.4 (14 röster)

Fakta om Forsteo

Stärker upp svaga skelett hos människor som drabbats av benskörhet.

Varning för: Ligg ner första gångerna du tar Forsteo eftersom det kan ge dig...

2.22222
Ditt betyg: Inget Medel: 2.2 (9 röster)

Benskörhet, osteoporos, är en sjukdom som påverkar skelettet. Benen i kroppen blir sköra, vilket medför högre risk för benbrott.

Vid benskörhet, eller osteoporos, förlorar benstommen en del av sitt kalkinnehåll och styrka. Benets täthet minskar, vilket gör att det blir ömtåligt och lätt bryts. Även vid mindre påfrestningar kan benet brytas. Det som ofta bryts är handleder, lårbenshalsar, överarmar, bröstkotor och ländkotor. Benskörhet i sig är inte farligt, men konsekvenserna av sjukdomen ger smärta och stora problem.

Symptom på benskörhet

  • Tidigt i sjukdomen får man sällan symptom, men när tillståndet utvecklas uppstårsmärta i ryggen.
  • Risken för frakturer på till exempel ryggrad och höfter ökar ju svagare skelettet blir. 
  • Lättare påfrestningar så som en kraftig nysning, hostattack och uppresning från sängen kan leda till kotfrakturer med plötslig ryggsmärta.
  • Vid allvarlig benskörhet kan ryggraden deformeras.
  • Andningsproblem.
  • Psykisk belastning är inte ovanligt såsom ångest, oro, social isolering.

 

Benskörhet kan delas in i två grupper: primär och sekundär. Den primära beror på minskade halter av det kvinnliga könshormonet, östrogen. Den sekundära beror på andra sjukdomar, exempelvis kol, eller läkemedelsbehandling, exempelvis med kortison.

 

 

Eftersom det kvinnliga könshormonet östrogen har betydelse för kroppens lagring av kalk i skelettet, drabbas kvinnor som genomgått klimakteriet oftare av benskörhet. Men varför sjukdomen bara drabbar vissa personer är ännu okänt. Benskörhet uppkommer främst hos äldre och är sällsynt före 55 års ålder. Om du bryter exempelvis höften eller handleden i 40-50-årsåldern kan det vara ett varningstecken. Men de som lider av exempelvis tarmsjukdom, matsmältnings- och hormonrubbningar kan också drabbas. Benskörhet är i regel vanligare bland kvinnor än män.

Detta kan öka risken för benskörhet, exempel:

  • Om benskörhet förekommer i släkten.
  • Om du är magert lagd.
  • Om du tidigt kommer i klimakteriet.
  • Om du röker. 
  • Om du inte har motionerat tillräckligt. 
  • Om du äter ensidig kost. 
  • Om du dricker för mycket alkohol.

Så här undersöker du din bentäthet:

För att fastställa om du lider av benskörhet mäter läkaren benets täthet och mineralhalt. Detta kallas för bentäthetsmätning. Ett blodprov tas också. Lider du av benskörhet är det viktigt att stoppa en vidare sjukdomsutveckling. Behandlingen anpassas efter hur benskör du är, vilka symptom du har och om du upplever någon smärta. Personer med benskörhet behöver ofta tillskott av kalcium och D-vitamin. Detta minskar risken för benbrott. Om risken för benbrott är stor kan du behöva andra läkemedel såsom Aclasta.

Behandling mot benskörhet

Så kallade Bisfosfonater, läkemedel mot benbrytning, är förstahandsmedel i Sverige och det finns i dag fem godkända: Fosamax, Didronate, Bonviva, Optinate och Alcasta. Bifosfonater förebygger kotfrakturer och andra frakturer på ett effektivt sätt. Zoledronsyra, som finns i läkemedlet Aclasta, ges exempelvis med dropp en gång om året. Men oftast förekommer behandlingen genom tabletter.

Källa: Vardguiden.se, Vardalinstitutet.net

Artikel skriven av Jenny Östlund 2010-01-11
Jenny Östlunds bild

Kommentera artikeln

Kommentar av K

Skrivet 29/12

Ta vitaminer istället!

Ks bild

Vitamin K2 kan beskrivas som en transportör av kalk. Den tar avlagringar från ådrorna och flyttar dessa till skelett och tänder. Två stora studier från Holland visar på mer än en halvering av hjärtinfarkter och stroke efter sju års intag. Men en bieffekt är också ett starkare skelett. Nu kan man inte ta patent på ett vitamin och därför heller inte tjäna stora pengar... Därför skrivs mediciner med biverkningar ut i stället för att rekommendera intag av vitamin...

Kommentar av Närstående till äldre

Skrivet 28/12

Min mamma ordinerades Fosamax

Närstående till äldres bild

Min mamma ordinerades Fosamax för många år sedan. Hon stod på den i flera år trots biverkningar.Trots det drabbades hon av en subtrochantär femurfraktur efter ett mycket ringa fall.

Det är just den sortens lårbensbrott (ej lårbenshalsen) som förefaller ha blivit vanligare sedan den här typen av mediciner kom på marknaden.

Kanske skulle mamma ha klarat sig utan benbrott/operation om hon hade låtit bli att ta Fosamax.

I samma veva började jag söka "alternativ" information och upptäckte boken "The Myth of Osteoporosis" (Gillian Sanson, 2004).

Nyligen läste jag en annan intressant bok som även innehöll ett kapitel om bentäthetsmätning, osteoporosmedicinering etc. Den hade titeln Seeking Sickness (om screening) och är skriven av den kanadensiske forskaren/författaren Alan Cassels. Boken kom ut i år.

Äldreapotekaren Armon B. Neel har skrivit en intressant bok "Are your prescriptions killing you?" - med många fallbeskrivningar. Ett av kapitlen har titeln - The Bone-Scare Drugs.

Den här gruppen av mediciner - bisfosfonater - har många besvärliga biverkningar och man vet inte heller hur länge de stannar kvar i kroppen sedan man slutat.

2010 upptäckte jag en hemsida - webdoktorn. Där hade en kvinna frågat varför man måste ta en paus när man stod på osteoporosmediciner - och hur länge den pausen borde vara.

Jag citerar några rader av svaret:

Bisfosfonaterna är ett bra förstahandsval vid behandling av osteoporos. Efter en tid (3-5 år) leder den minskade nedbrytningen dock till att benvävnaden blir hård och skör och risken för benbrott ökar.

Senast efter fem år ska man därför göra ett uppehåll med osteoprosmedicinerna ifall man använt bisfosfonat. Vi vet ännu inte med säkerhet hur lång pausen skall vara innan bisfosfonatmedicineringen kan sättas in på nytt.

Kommentar av Susu

Skrivet 26/12

För min del mycket tveksamt.

Susus bild

Tror inte att jag skulle utsätta mig för den medicinen med alla de biverkningar som Forsteo har. Även om jag inte är läkare så tycker jag att man hellre skall ta k-vitamin mot benskörhet istället för detta.

Diskutera

CAPTCHA
Denna fråga är till för att se om du är en människa.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Fler nyheter

Uppdaterad: 2018-02-20

6 kommentarer

Höga nivåer av sköldkörtelhormoner påverkar risken att få bröstcancer. Under cancerbehandlingen ska de vara tvärtom, inte för låga
Uppdaterad: 2018-02-12

1 kommentar

Läsarfråga: Jag har i cirka 2 års tid haft problem med att musklerna krampar i kroppen främst i överkroppen. Känner en stark oro och ångest i samband med detta. Har provat några olika antidepressiva mediciner bland annat Citalopram, Cymbalta och nu Venlafaxin. Hjälper ej mot mina fysiska symptom. 
Uppdaterad: 2018-01-25

Inga kommentarer

På Karolinska Universitetssjukhuset har de köpt in en speciall maskin som både kan ge snabbare diagnos och säkrare behandling av prostatacancer.
Uppdaterad: 2018-01-19

Inga kommentarer

Ett allvarligt fel på den spruta för epilepsiläkemedlet Buccolam har upptäckts och nu varnar Läkemedelsverket för oaktsamhet vid användning.
Uppdaterad: 2017-10-26

Inga kommentarer

Allt för få känner till EUs patientrörlighetsdirektiv Det är bara att välja. Bästa vården i hela Europa. 
Uppdaterad: 2017-08-08

3 kommentarer

Många föräldrar har dragits sig för att vaccinera sitt barn i det allmänna vaccineringsprogrammet som erbjuds av barnavårdscentralerna runt om i Sverige, av rädsla för biverkningar. Risken är vetenskapligt prövad.
Uppdaterad: 2017-06-09

4 kommentarer

Du står med halsbränna på ett apotek utomlands och gestikulerar utan att göra dig förstådd. Nu finns hjälp i "Uppslagsvärk" – sjukdomsterminologi på sex språk.
Uppdaterad: 2017-04-23

Inga kommentarer

I januari drogs en laddning av läkemedlet Liothyronin in efter misstankar om felaktigheter i blandningen. Nu har analysen friat medicinen.
Uppdaterad: 2017-03-15

2 kommentarer

Den nya patientlagen skulle göra patienten mer delaktig i sin egen vård och behandling. Det blev tvärtom. – Vi kan tyvärr konstatera att patientlagen inte haft avsedd effekt, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys.
Uppdaterad: 2017-03-13

1 kommentar

Ett svårbehandlat område har fått en oväntad behandlingsmöjlighet. En låg dos med narkosmedlet Ketamin kan ge en snabb effekt för människor med svår depression.
Uppdaterad: 2017-01-13

2 kommentarer

Träning och rätt läkemedel är viktigt för människor med skador på hjärnan. I rätt mängd. – Överansträngning är inte bra, säger nobelpristagaren Arvid Carlsson till Dina Mediciner.
Uppdaterad: 2017-01-13

1 kommentar

Ulrika Sandén är forskare. För tolv år sedan opererades hon för sin hjärntumör och har sedan dess kämpat för att hjärnan ska fungera. Här skriver hon själv om sin behandling.
Uppdaterad: 2016-11-11

Inga kommentarer

Stress är farligt, men bara för den som är otränad. Nu kommer nya rön som visar hur vi kan skydda oss mot de negativa effekterna av stress Genom att träna.
Uppdaterad: 2016-06-29

4 kommentarer

Vissa mår dåligt av de vanligaste blodfettsänkande statinerna, eller blir helt enkelt inte hjälpta.  Då kan nya Repatha kan hjälpa. Men alla kommer inte få den.  
Uppdaterad: 2016-06-29

3 kommentarer

Hjälp vårdpersonal och alla som utvecklar läkemedel att göra behandlingarna bättre och säkrare.  Så här rapporterar du en biverkning.

Annons