Symptom på benskörhet

Vid benskörhet, eller osteoporos, förlorar benstommen en del av sitt kalkinnehåll och styrka. Benets täthet minskar, vilket gör att det blir ömtåligt och lätt bryts. Även vid mindre påfrestningar kan benet brytas. Det som ofta bryts är handleder, lårbenshalsar, överarmar, bröstkotor och ländkotor. Benskörhet i sig är inte farligt, men konsekvenserna av sjukdomen ger smärta och stora problem.

Symptom på benskörhet

• Tidigt i sjukdomen får man sällan symptom, men när tillståndet utvecklas uppstårsmärta i ryggen.
• Risken för frakturer på till exempel ryggrad och höfter ökar ju svagare skelettet blir. 
• Lättare påfrestningar så som en kraftig nysning, hostattack och uppresning från sängen kan leda till kotfrakturer med plötslig ryggsmärta.
• Vid allvarlig benskörhet kan ryggraden deformeras.
• Andningsproblem.
• Psykisk belastning är inte ovanligt såsom ångest, oro, social isolering.

Benskörhet kan delas in i två grupper: primär och sekundär. Den primära beror på minskade halter av det kvinnliga könshormonet, östrogen. Den sekundära beror på andra sjukdomar, exempelvis kol, eller läkemedelsbehandling, exempelvis med kortison.

Eftersom det kvinnliga könshormonet östrogen har betydelse för kroppens lagring av kalk i skelettet, drabbas kvinnor som genomgått klimakteriet oftare av benskörhet. Men varför sjukdomen bara drabbar vissa personer är ännu okänt. Benskörhet uppkommer främst hos äldre och är sällsynt före 55 års ålder. Om du bryter exempelvis höften eller handleden i 40-50-årsåldern kan det vara ett varningstecken. Men de som lider av exempelvis tarmsjukdom, matsmältnings- och hormonrubbningar kan också drabbas. Benskörhet är i regel vanligare bland kvinnor än män.

Detta kan öka risken för benskörhet, exempel:

• Om benskörhet förekommer i släkten.
• Om du är magert lagd.
• Om du tidigt kommer i klimakteriet.
• Om du röker. 
• Om du inte har motionerat tillräckligt. 
• Om du äter ensidig kost. 
• Om du dricker för mycket alkohol.

Så här undersöker du din bentäthet:

För att fastställa om du lider av benskörhet mäter läkaren benets täthet och mineralhalt. Detta kallas för bentäthetsmätning. Ett blodprov tas också. Lider du av benskörhet är det viktigt att stoppa en vidare sjukdomsutveckling. Behandlingen anpassas efter hur benskör du är, vilka symptom du har och om du upplever någon smärta. Personer med benskörhet behöver ofta tillskott av kalcium och D-vitamin. Detta minskar risken för benbrott. Om risken för benbrott är stor kan du behöva andra läkemedel såsom Aclasta.

Behandling mot benskörhet

Så kallade Bisfosfonater, läkemedel mot benbrytning, är förstahandsmedel i Sverige och det finns i dag fem godkända: Fosamax, Didronate, Bonviva, Optinate och Alcasta. Bifosfonater förebygger kotfrakturer och andra frakturer på ett effektivt sätt. Zoledronsyra, som finns i läkemedlet Aclasta, ges exempelvis med dropp en gång om året. Men oftast förekommer behandlingen genom tabletter.

Källa: Vardguiden.se, Vardalinstitutet.net