Skoldis

..
Jag satt på trappen utanför huset när det
fruktansvärda började.
Helt plötsligt började det kännas konstigt
i huvudet... det höll i några minuter men
så försvann det, efter 5-10 minuter började
det igen.
Nu kom rädslan krypande & tankarna.
Guuuud jag håller på att få en hjärnblödning
eller nåt.
Mamma som bodde i lillstugan var som tur va hemma.

Jag ringde sjukvårdsrådgivningen för rådfrågning.
Kvinnan som svarade tyckte jag skulle åka in
till akutmottagningen.
På vägen in så förlorade jag mer & mer kontrollen
över min kropp. En känsla som var hemsk.

..
Jag satt på trappen utanför huset när det
fruktansvärda började.
Helt plötsligt började det kännas konstigt
i huvudet... det höll i några minuter men
så försvann det, efter 5-10 minuter började
det igen.
Nu kom rädslan krypande & tankarna.
Guuuud jag håller på att få en hjärnblödning
eller nåt.
Mamma som bodde i lillstugan var som tur va hemma.

Jag ringde sjukvårdsrådgivningen för rådfrågning.
Kvinnan som svarade tyckte jag skulle åka in
till akutmottagningen.
På vägen in så förlorade jag mer & mer kontrollen
över min kropp. En känsla som var hemsk.

Jag blev så FRUKTANSVÄRT RÄDD.....

Vad händer???? Kommer jag dö???? Mina barn???
Tårarna bara rann samtidigt som jag fick svårt
att andas.
(Oj nu sitter jag här & gråter när jag skriver)

Det blev ett par turer in till akuten efter detta.
Nu så här i efterhand vet jag att det var panik-
ångest jag fick. En panikångestattack är nog
det värsta jag råkat ut för. Kommer som en blixt
från klar himmel & man förlorar TOTALT all koll.
Känslan är bara: NU DÖR JAG!!!

Personalen på KSS ville att jag skulle börja med
antidepressiva.
ANTIDEPRESSIVA????? JAG?????
Nähärå. Jag är minsann inget Psykfall så det kan
ni glömma.

Efter en månad eller 2 så hade jag kommit till
en punkt när jag bara kände.
GE MIG VADSOMHELST!!!!
Bara jag slipper detta.

Alla känslor under dessa två år.

Rädslan att aldrig få tillbaka livet.
Att inte kunna vara med :´-( när min
son som då bara var 5 år växer upp.

ATT INTE FÅ LEVA LIVET SOM ÄR SÅ UNDERBART

Under dessa vidriga 2 år som har gått har jag
under dom få stunder som hjärnan fungerat ägnat
tid till att läsa & forska.
All tid & den futtiga energi som finns kvar i
min kropp har jag fått böna, be & tjata på vården
att dom ska ta prover & hjälpa mig.

Har till & med fått förståelse för att folk faktiskt tar sitt eget liv. FRUKTANSVÄRT

Tyvärr kan jag inte påstå att dom är speciellt
samarbetsvilliga.
Enklast för dom är att jag tar emot den diagnos
dom vill. Depression & stress.

Nu är energin väck så jag orkar tyvärr inte
skriva mer för tillfället.
Det är LÅÅÅNG väg från huvet ut i fingrarna.

Men jag lovar er.

SKA ALDRIG ALDRIG SLUTA KÄMPA <3

Av Anne-Sofie
23 februari, 2011
Annons

7 kommentarer

  • Av Anonym 23 februari, 2011

    Nu får du en tacksam och trogen läsare till!
    Vill bara säga hur glad jag är över denna blogg! Fortsätt kämpa och ge oss en röst. Vi är så många som inte ens orkar ta tag i vardagen! Tack igen
    Anna 30 år kämpar för att få rätt medicinering, och mitt liv tillbaka!

  • Av Anne-Sofie 23 februari, 2011

    Hej Anna 🙂
    VÄLKOMMEN!!! Jag

    Hej Anna 🙂

    VÄLKOMMEN!!! Jag blir så himla glad 🙂

    Jag klurar på att komma på nå´t bra sätt så vi
    får igång nå´t riktigt bra & dom inte kan nonchalera
    oss längre.

    Återkommer om detta. Håll ut så länge.

    KRAAAM

  • Av Anonym 23 februari, 2011

    http://blogg.expressen.se/tyreoidit/
    Jag är också oerhört glad för denna blogg och glad för att fått lärt känna dig!!! <3
    Jag går och väntar på att den här läkarskandalen ska komma fram och att bubblan ska spricka.
    Jag kommer göra allt jag orkar för att få fram min åsikt...det är inte Fibro, Trötthet och Depression vi lider av...utan vår sköldkörtel som spökar.

    GE ALLA MED SKÖLDKÖRTELPROBLEM DEN HJÄLP DE BEHÖVER.
    De som behöver Levaxin SKA FÅ DET!
    De som behöver tillägg på T3 SKA FÅ DET!
    De som behöver naturligt sköldkörtelhormon SKA FÅ DET!

    NU!!!!!!!!!!

  • Av Natta006 24 februari, 2011

    Fallet
    Just nu var jag med om något jag inte varit med om förut. Det kändes konstig, nästan lite overkligt. Jag pratade med AS i telefon. Hon var glad och upprymd för att hon skulle träffa en vän hon inte sett på ett tag. Hon och hennes dotter skulle köra vännen till Tibro då vännen inte hade någon hjälp att ta sig dit. Sen kvittrade hon på om hur hon och dottern sedan skulle gå och strosa och mysa lite. Härligt tänkte jag för mig själv. En bra dag i AS:s liv.De kommer ju liksom inte så ofta för när de väl kommer blir dagen efter ett hårt fall. Så självklart var jag glad för att det var en ”lite” bättre dag än vanligt.

    Vi fortsatte prata om det och om allt annat som vi brukar prata om. Plötsligt säger hon:
    -Usch jag mår illa jag måste ringa min dotter och avboka. Jag ringer dig strax. Vi lägger på. HOn ringer tillbaka inom 20 sek och säger:
    -Kan inte prata måste lägga mig ner , jag mår så illa.

    Jag förstod så vi la på. Men när jag precis lagt på luren kände jag: Fy vad otäckt. Aldrig någonsin har jag hört att det går från så glatt till ett sådant platt fall inom loppet av minuter. Vi pratar dagligen men jag har aldrig varit med om att rösten låter som AS brukar göra,jag hör ju att det är hon men det hon säger blir så konstigt, så overkligt. Från att ha varit glad/normal till ett fall som bara lät som om hon skulle kräkas och inte vara med mer. Det är första gången jag har hört detta på riktigt i telefonen. Alla de andra gånger vi har pratat har hon varit helt normal och vi har pratat på. Hon har beskrivit detta för mig tusentals gånger men låtit helt normal på rösten så jag har lyssnat och förstått. Trodde jag i alla fall tills jag hörde idag HUR det verkligen lät och hur fort det gick från glatt till platt fall.

    hm…är det så här varje dag i 24 timmar …förstår jag att man inte orkar …

    i´ll be here for you

    LOVE YOU <3
    /Nathalie

    Det här var något helt annat. Lite otäckt faktiskt som jag sa jag hör att det är hon men så läskigt.

  • Av Anonym 24 februari, 2011

    Läkarhjälpen var finns den…
    …så här kan man inte ha det!
    Jag tror att det sitter läkare och läser det här.

    VEM KOMMER ATT TA TAG I DET HÄR SJUKDOMSTILLSTÅNDET MED HYPOTYREOS. ALLA VI SOM ”LIDER” AV HYPOTYREOS BEHÖVER HJÄLP OCH DET ÄR NU!!!!

    Anne-Sofie får inte ens Levaxin…GE HENNE DET IALLAFALL TILL ATT BÖRJA MED…så hon känner att någon bryr sig. Hon vill ha tillbaka sitt liv!!!

  • Av Anonym 10 augusti, 2011

    Kram! madelenemma.blogspot.com
    Ge inte upp, fina fina du!! Blir så ledsen över att läsa hur du har det, det är för jävligt!! Men jag är ett levande bevis på att det går att ändra på, att hjälp finns. Man måste leta och lirka lite bara… KRAM KRAM KRAM <3 All lycka till dig!

  • Av Anne-Sofie 12 augusti, 2011

    Heeej gumman <3
    .
    Jag kommer nu att göra som du 🙂
    Näringskällan <3

    KRAAAAAM

Comments are closed.