8 augusti 2011

8 augusti 2011

I dag har det hänt något bra och något mindre bra kan man säga.
Börjar med det mindre bra, träffade min vc läkare idag  och berättade
hur läget var, förklarade att dagen han väntat på så länge nu hade
kommit.
Även att  jag numera visste läget från kirurgen och hur jag skulle få dessa undersökningar gjorda.
I dag, för första gången på flera månader så undersökte han mig!!
Han bad mig göra den vanliga grejjen att dricka lite vatten så han kan
känna när jag sväljer, sen fick jag ligga på rygg och han kände återigen
på halsen.
Vissa punkter gör ju ont så tårarna forsade.
Tyroidea prover togs även denna gång.
Försökte få ur kvinnan som tog dessa exakt vilka prover detta var men hon kunde inte svara på detta.
Sen lämnade jag vårdcentralen med orden att läkaren skulle ringa på måndag när han pratat med endokirurgen.

Nu till något bättre!!!
Idag träffade jag den mest underbara människa som måste finnas inom sjukvården, läkare dessutom!
Jag som hade tappat hoppet helt om sjukvården, men vad fel jag hade!!
Det kändes helt underbart att få komma till en läkare som faktiskt lyssnade på mig och inte bara ville bolla mig vidare.
Eftersom jag mailat in min historia så visste hon lite vad det handlade
om, och vi samtalade ganska mycket kring hur dom andra läkarna agerat,
vilka undersökningar som var gjorda, vilka prover som var tagna och vad
dom visade och framförallt  hur vi skulle gå vidare för å hitta exakt
vad felet är med mig.
Bara att höra henne säga dom orden  var helt ofattbart för mig , ingen
annan läkare har aldrig någonsin sagt att dom ska leta tills dom hittar
vad som är fel med mig.
Även här gjordes lite undersökning innan jag fick dra till sjukan i falköping å ta ännu mer prover.
Mitt i allt elände så känns det ändå lite bättre och just nu börjar jag inse att det  kommer inte alltid att vara så här!!