Ända sedan Socialstyrelsens födelse har myndigheten kommit ut med kostråd grundade på väl beprövad vetenskaplig forskning. Det har varit matpyramiden, tallriksmodellen och andra mer eller mindre pedagogiska pekpinnar som skulle vägleda oss konsumenter i matdjungeln. 

De senaste åren har myndighetens råd blivit allt mer ifrågasatta. Folk har blivit tjockare och livsstilsjukdomarna har ökat dramatiskt bara sedan 90-talet. Nu har myndigheten backat. Råden som ges inom sjukvården kanske inte passar alla och kanske ännu viktigare - råd som inte följs är bortkastade.

I dag kom ett pressmeddelande från Socialstyrelsen om att de vill att råden ska ha större bredd. GI, Medelhavs- eller lågfettkost kan vara okej. Läkaren eller Sjuksköterskans råd ska anpassas efter den patienten som sitter i stolen framför dem.

- Att äta en balanserad kost stabiliserar blodsockret, minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och senarelägger behovet av läkemedel. Det leder också till att blodfetterna förbättras, säger Mette Axelsen, universitetslektor vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg.

De läkemedel som i vissa fall kan undvika om kostråden följs och är till exempel Metformin, som ges till typ 2 diabetiker eller statiner som ska förbättra blodvärdena.

Socialstyrelsens nya råd i korthet:

1. Medelshavskost med mer frukt och grönt. Kost som har vetenskapligt belagd effekt för att minska dödlighet och risk för hjärt- och kärlsjukdomar: grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, fullkornsprodukter, fisk, nötter, kaffe och alkohol - under förutsättning att mängd och risk att utveckla missbruk vägs in i bilden.

2. Måttlig lågkolhydratkost där fokus ligger på att minska intaget av bröd, pasta och kolhydratrik mat. 

3. Traditionell diabeteskost med eller utan lågt GI (glykemiskt index), som egentligen är en blandning av ovanstående.

4. Begränsat fettinnehåll och en balanserad fördelningen mellan fetter, proteiner och kolhydrater.

Rekommenderas inte: