Jag blev beroende av min nässpray!
Jag har haft pollenallergi i många år nu. Sedan jag var 7 år närmare bestämt. Jag kom ihåg att det var värst mitt under sommaren och ha fina blommor inne över natten blev ett big nono.
Jag kom ihåg att jag knaprade allergimedicin som en liten bäver och smygtog pappas bricanyl efter något träningspass ute i det gröna på sommaren under den här tiden.
Jag har haft pollenallergi i många år nu. Sedan jag var 7 år närmare bestämt. Jag kom ihåg att det var värst mitt under sommaren och ha fina blommor inne över natten blev ett big nono.
Jag kom ihåg att jag knaprade allergimedicin som en liten bäver och smygtog pappas bricanyl efter något träningspass ute i det gröna på sommaren under den här tiden.
Fast mitt allra jobbigaste minne alla kategorier när det gäller min allergi är nästäppan. Det kliade inte så mycket i min näsa kom jag ihåg utan jag blev mer bara väldigt täppt. Jag provade alla apotekets olika allerginässpray men inga av dem tycktes hjälpa. Men en dag, då jag blev lite förkyld i samband med min allergi så provade jag en vanlig förkylningsnässpray. Den var som sänd från ovan. Den direkta verkan, den upplösande effekten i näsan och min nya möjlighet att även andas under vår- och sommarhalvåret gjorde det hela till en sensation. Visst jag hade använt nässpray tidigare men bara 1-2 dagar vid förkylning.
Denna nya upptäckt är nog ett utav mitt livs största misstag. Inte på grund av sprayen i sig utan för vad den gjorde med mig. Det jag inte visste var att man MAX fick använda den 10 dagar i sträck på grund av dess beroendeframkallande egenskaper. Med tanke på att jag är allergisk mot björkpollen på våren, gräspollen på sommaren och gråbo på sensommaren så använde jag nässprayen under mycket längre tid. Vilket gjorde att jag ganska snabbt blev beroende.
Jo, jag blev faktiskt beroende. Så pass beroende att för att kunna somna på julafton samma år behövde jag två sprut med nässprayet i vardera näsborre. Det bör för övrigt påpekas att pollenhalten i vårt land nog har sin lägsta nivå under december så det var inte pollen som orsakade min täppa.
Täppan och beroendet blev så intensivt att jag fick en otrolig panik om jag inte hittade min nässpray på kvällen. Jag kom ihåg paniken jag fick om jag inte fick tag på någon spray innan jag skulle sova (för det var när jag la mig ned som täppan blev som värst). Om jag inte fick nässpray så dör jag kom jag ihåg att jag tänkte ett antal gånger. Eller okej, kanske inte dö men jag kom ihåg att jag fick en sådan panik att jag kunde göra vad som helst för att bli kvitt täppan. Då är ett beroende ett faktum.
Men så en dag så bestämde jag mig för att sluta. Mycket på grund av att mina föräldrar hade uppmärksammat mitt allt för osunda användande och undrade vad jag höll på med, men framförallt för att jag själv insåg det sjukliga i mitt beteende. Så allt sedan den dagen då jag kasta nässprayen i soptunnan har jag aldrig rört en nässpray mer, inte ens när jag har varit förkyld.
12 maj, 2010