Det finns hopp om att rädda fertiliteten hos barn som drabbas av cancer. På Karolinska Institutet har forskning kring barnlöshet och cancer pågått sedan slutet av 1990-talet.

- Det är inte cancern i sig som påverkar fertiliteten utan behandlingen, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, överläkare och ansvarig för fertilitetsbevarande åtgärder vid kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

I Sverige drabbas cirka 300 barn per år av cancer, de flesta överlever, men biverkningarna efter strål och -cellgiftbehandling kan göra det svårt att få barn senare i livet.

På Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge har man ett världsunikt fertilitetsbevarande vårdprogram för de cancersjuka. Programmet går ut på att tidigt upplysa patienter och anhöriga om möjligheterna att skaffa barn i framtiden med hjälp av nedfrysning av reproduktiva könsceller, ägg och spermier och i vissa fall vävnad.

Den vanligaste cancerforman hos barn är leukemi, sjukdomen uppkommer oftast i 3-5 årsåldern, men könscellerna börjar mogna i 8-10 års åldern.

- Först vid puberteten kan man ta ut mogna könsceller för att frysa ner dom,säger Rodriguez-Wallberg och fortsätter, när barnen är så pass små att inte mogna celler finns tar vi idag ut en bit vävnad från testikel eller äggstock. Den vävnaden innehåller omogna könsceller och dom kan vi frysa ned.

Det är fortfarande en lång väg att gå från att odla omogna könsceller till att få cellerna att mogna och göra dom dugliga. Det är svårt att säga hur lång tid det kommer att ta, men forskning pågår på flera håll.

Utmaningen för läkarna är att ta ut könsceller så fort som möjligt efter insjuknandet för att inte riskera att cellerna förstörs under den kommande behandlingen. Det är cytostatika, alltså de cellgifter som ska ha sönder cancercellernas tillväxt som äventyrar fertilitetsmöjligheterna. I fall där cancerceller har spridit sig till äggstockarna sätter läkarna inte tillbaka äggstocksvävnaden på grund av risk för ny spridning. Istället låter man outvecklade äggceller från äggstocksvävnaden mogna utanför kroppen med hjälp av en särskild odlingsskål. Därefter hoppas man kunna använda äggen med hjälp av provrörsbefruktning när det är dags att bilda familj.

Det forskarna hoppas på är att den frusna vävnaden från testikeln med nedfrusna spermier ska kunna mogna och användas vid provrörsbefruktning den dagen då det är dags att skaffa familj. Detsamma gäller för flickor vars äggstocksvävnad där äggcellerna finns ska kunna plockas ut via titt-hålskirurgi.

Cellerna odlas i laboratoriemiljö för att sedan föras tillbaka i kroppen i den upptinade äggstocksvävnaden. I dag har 15 barn kommit till världen efter att kvinnor har fått sin äggstocksvävnad återtransplanterad och hälften ev dem har klarat av att bli gravida utan hjälp av provrörsbefruktning.

Här i Sverige har cirka 150 kvinnor fått sin äggstocksvävnad uttagen och nedfryst. Fyra kvinnor har fått tillbaka vävnaden, men ännu har inga barn fötts.

- Än är patienterna vi har för unga för att skaffa egna barn så resultatet kommer om några år och hoppet är stort, avslutar Kenny Rodriguez-Wallberg.