För den som lider av tarmsjukdomen IBS (irritabel tarm) är det knappast ett nöje att gå på toaletten. Besöken följer ofta oregelbundna mönster och innebär i många fall diarréer, magsmärtor och gaser.

– Man kan ha väldigt bråttom på muggen, man blir toafixerad, att man måste veta var toan är hela tiden, säger Lars Agréus, professor vid Karolinska Institutet, när han pratar om IBS vid Allt för hälsomässan den 10 november.

Han berättar att ungefär 15 procent av alla vuxna personer i Sverige har besvär av IBS. De flesta söker hjälp för sina problem.

– Det hänger säkert ihop med att man tillslut blir orolig när man har oregelbunden avföring. Därmed inte sagt att alla går när man är ung, men förr eller senare i livet, säger han.

Vanliga symptom är enligt Lars Agréus ont i magen, "eller obehag så att det känns", avföringsrubbningar, diarré, uppblåsthet och gaser. Kännetecken är också att symptomen kommer och går och är så pass påtagliga att de påverkar livskvalitén.

Läs mer om symptom för IBS här.

Så vad är det så som orsakar IBS?

– Det enkla svaret är att vi vet inte, svarar Lars Agréus, som tror att forskarna kanske kommer veta om tio år. Däremot finns det en rad tänkbara orsaker. Dessa är:

• Infektion/Inflammation
• Ärftlighet
• Störd nervfunktion mellan tarm-ryggmärg-hjärna
• Känslighet för föda
• Psykosociala faktorer

Några är enligt Lars Agréus mer troliga än andra.

– De flesta debuterar efter en maginfluensa. Det är inte omöjligt att det är en inflammatorisk sjukdom, även om allting kan se normalt ut på en undersökning, säger han. Lars Agréus förklarar att det finns studier som har visat att personer med en viss genuppsättning har lättare att drabbas av IBS. Däremot tror han inte att det handlar om en allergi.

– Nästan alla som har IBS undrar om de är allergiska, men det är man nog inte. Det är möjligt att några kan vara det, men det finns många studier på kostens betydelse som har visat olika saker. Det är individuellt helt enkelt.

Hans råd är att undvika skräpmat och äta husmanskost efter tallriksmodellen. Det man märker att man inte tål ska man skippa.

– Man får känna efter.

Att IBS är en psykosomatisk sjukdom tror han inte heller.

– Nej, det tror jag inte är sant. Däremot om man blir nervös får man mer besvär.

När en läkare ska ställa en IBS-diagnos gäller det först och främst att lyssna på patienten, enligt Lars Agréus. Man kan också undersöka änd- och tjocktarmen, samt laborera med laktos och gluten för att utesluta en intolerans.

– Det finns blodprov på vårdcentralerna och avföringsprov för inflammation som också är väldigt bra, fortsätter han.

Läs mer om Agréus behandlingsrekommendationer här

Någon risk för cancer är det enligt Lars Agréus inte. 

– Nej. IBS är ingen riskfaktor för cancer. Däremot kanske man inte känner av symptom på cancer lika bra om man har ont. Jag har aldrig sett någon studie på det men rent logiskt är det en uppenbar risk. Men IBS är inte cancerogent.