Uppdaterad: 2010-10-07

2 kommentarer

Symptom på demens

Fakta om Exelon

Medicinen används för att minska symtomen vid Alzheimers sjukdom. Medicinen finns i plåsterform, vilket ger mindre biverkningar än kapslar.

Varning för: Var försiktig om du har haft eller har haft oregelbundna...

0
Ditt betyg: Inget

Fakta om Reminyl

Medicinen är till för att behandla symtom vid mild till måttlig Alzheimer. Medicinen ska göra så personen ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt trots sin sjukdom.

Varning för: Astmatiker ska vara försiktiga. Det gäller även ifall du nyligen...

2.5
Ditt betyg: Inget Medel: 2.5 (6 röster)

Fakta om Aricept

Aricept är ett läkemedel som ska förbättra minnet och tankeförmågan för den som lider av lindrig eller medelsvår alzhiemers sjukdom. Kallas också för bromsmedicin eftersom den ska skjuta upp försämringen i sjukdomen.

Varning för: Svår astma kan vara ett problem i samband med intag av denna...

2.57143
Ditt betyg: Inget Medel: 2.6 (7 röster)

Fakta om Ebixa

Lindrar symtom vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom, en så kallad bromsmedicin.

Varning för: De som äter medicinen bör undvika att köra bil då...

2.8
Ditt betyg: Inget Medel: 2.8 (5 röster)

Det finns olika typer av demens och alla har liknande symtom, men det finns skillnader:

Alzheimers sjukdom

Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Sjukdomen beror att nervceller i hjärnan dör, mest i den främre delen av hjärnan. Sjukdomen är ärftlig men kan drabba vem som helst, i dessa fall är det svårt att veta vad som gör att sjukdomen startar överhuvudtaget. Många kan sammanblanda Alzheimer med vanlig minnesförvirring, som kan uppträda tillfälligt vid stress eller i perioder av stora förändringar i livet. Det är något annat.

Symptom:

Motoriska svårigheter. Svårt att göra samordnade rörelser med kroppen, finmotoriken påverkas. 

Talet förändras. Det blir svårare att hitta ord och att uttrycka sig,>

Beteendeförändringar.
Aggressioner kan visa sig, personliga saker som humor kan förändras, man kan bli rädd för saker
som inte bekommit en tidigare. Med tiden kan en människa med Alzhemier
bli förändrad till hela sin person vilket är mycket smärtsamt för
anhöriga.

 ________________

Lewy body-demens

Det som orsakar lewy body-demens är även här att nervceller i hjärnans
främre del skadas. Ofta blir också delar av hjärnan där rörelsefunktionen sitter skadad vilket gör att personen får svårt med motoriken. Även nedsatt blodcirkulation bidrar till skadorna i
hjärnan.
 

Symptom:

  • Samma som ovan.

 

Sjukdomen behandlas oftast med samma mediciner som vid Alzheimers sjukdom och de försöker stimulera en signalsubstans, acetylkolin, som försöker att aktivera delar av hjärnan där tänkandet och minnet sitter.

________________________________________________

Frontallobsdemens

Orsaken till sjukdomen är okänd men i vissa fall kan den ses som ärftlig. Även här skadas nervceller i
hjärnans främre delar som påverkar beteendet hos den drabbade och personen kan få svårt att strukturera och planera sitt dagliga liv, men här påverkas inte minnesförmågan lika mycket som vid andra
demenssjukdomar.

Symptom:

  • Personligheten kan förändras att personen exempelvis slutar bryr sig om sin hygien eller börja bli lättirriterad och arg utan
    några direkta orsaker.
  • Kan komma tidigare, ofta före femtio års ålder.
  • Dessa patienter få ännu svårare att planera och strukturera sitt dagliga liv.  
  • Mindre problem med minnet.


Behandling mot sjukdomen är därför främst att
försöka minska dessa förändringar som påverkar psyket.

_____________________________________________________

 

Vaskulär demens

Vaskulär demens är vanlig och kan uppkomma efter
blodproppar i hjärnan efter exempelvis en stroke, men även att blodcirkulationen i hjärnan har försämrats efter åderförkalkade blodkärl
i hjärnan. Sjukdomen kommer oftast smygande men det man kan se är att
de som har fått sjukdomen har haft högt blodtryck, hjärtbesvär men även
diabetes tidigare i livet.

Symptom:

  • Nedsatt initiativförmåga.
  • Svårt att planera och genomföra aktiviteter.
  • Helst en sak i taget. Minskad simultankapacitet.
  • Svårt att gå. Minnessvårigheter och andra kognitiva störningar kommer senare.

Behandling mot vaskulär demens blir därför att försöka behandla riskfaktorerna och undvika rökning som i sig försämrar blodcirkulationen hos personen.

 

Källor: Karolinska Institutet, överläkare Niels Andreasen och Läkemedelsboken.

Artikel skriven av Ellinor Daniels 2010-02-05
anonyms bild

Kommentera artikeln

Kommentar av anonym

Skrivet 1/2

Andra skäl än ekonomi, tack!

anonyms bild

Min fru har fått diagnosen Alzheimer och det förvånar mig inte. Men, jag vill veta mer om varför man ska äta bromsmedicin än att det värnar våra skattepengar. Enligt min mening ett cyniskt och mycket förvånande argument. Så frågan är: Varför äta bromsmedicin mot Alzheimer?

Kommentar av Andreas

Skrivet 12/2

Mot dålig blodcirkulation

Andreass bild

Min farmor fick rekommendationen att börja använda en cirkulationstränare av sin läkare. Går ju någon reklam på TV nu där Lill-Babs använder en. Läste på www.cirkulationstranare.se om oberoende forskare och studier som har påvisat att den ökar blodcirkulationen och fungerar utmärkt för att göra fötterna piggare.

Fler nyheter

Uppdaterad: 2017-10-26

Inga kommentarer

Allt för få känner till EUs patientrörlighetsdirektiv Det är bara att välja. Bästa vården i hela Europa. 
Uppdaterad: 2017-08-08

1 kommentar

Många föräldrar har dragits sig för att vaccinera sitt barn i det allmänna vaccineringsprogrammet som erbjuds av barnavårdscentralerna runt om i Sverige, av rädsla för biverkningar. Risken är vetenskapligt prövad.
Uppdaterad: 2017-06-09

Inga kommentarer

Du står med halsbränna på ett apotek utomlands och gestikulerar utan att göra dig förstådd. Nu finns hjälp i "Uppslagsvärk" – sjukdomsterminologi på sex språk.
Uppdaterad: 2017-04-23

Inga kommentarer

I januari drogs en laddning av läkemedlet Liothyronin in efter misstankar om felaktigheter i blandningen. Nu har analysen friat medicinen.
Uppdaterad: 2017-03-15

2 kommentarer

Den nya patientlagen skulle göra patienten mer delaktig i sin egen vård och behandling. Det blev tvärtom. – Vi kan tyvärr konstatera att patientlagen inte haft avsedd effekt, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys.
Uppdaterad: 2017-03-13

1 kommentar

Ett svårbehandlat område har fått en oväntad behandlingsmöjlighet. En låg dos med narkosmedlet Ketamin kan ge en snabb effekt för människor med svår depression.
Uppdaterad: 2017-01-13

2 kommentarer

Träning och rätt läkemedel är viktigt för människor med skador på hjärnan. I rätt mängd. – Överansträngning är inte bra, säger nobelpristagaren Arvid Carlsson till Dina Mediciner.
Uppdaterad: 2017-01-13

1 kommentar

Ulrika Sandén är forskare. För tolv år sedan opererades hon för sin hjärntumör och har sedan dess kämpat för att hjärnan ska fungera. Här skriver hon själv om sin behandling.
Uppdaterad: 2016-11-11

Inga kommentarer

Stress är farligt, men bara för den som är otränad. Nu kommer nya rön som visar hur vi kan skydda oss mot de negativa effekterna av stress Genom att träna.
Uppdaterad: 2016-06-29

4 kommentarer

Vissa mår dåligt av de vanligaste blodfettsänkande statinerna, eller blir helt enkelt inte hjälpta.  Då kan nya Repatha kan hjälpa. Men alla kommer inte få den.  
Uppdaterad: 2016-06-29

3 kommentarer

Hjälp vårdpersonal och alla som utvecklar läkemedel att göra behandlingarna bättre och säkrare.  Så här rapporterar du en biverkning.
Uppdaterad: 2016-06-28

1 kommentar

Hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till för tidig död i Sverige och de flesta andra industrialiserade länder. Det bästa sättet att undvika att drabbas är ofta en kombination av ändrade levnadsvanor och mediciner.
Uppdaterad: 2016-05-23

2 kommentarer

En ny sorts behandling har just godkänts mot multipelt myelom. Medicinen är så bra att den godkändes snabbare för att fler patienter ska få behandling.
Uppdaterad: 2016-04-19

5 kommentarer

Varannan kvinna har problem med torra slemhinnor i underlivet, men många går obehandlade. För Hillevi Caris Svensson var lösningen att smörja musen. – Det var en otroligt jobbig tid men det viktiga är att det finns hjälp att få, säger hon till Dinamediciner.
Uppdaterad: 2016-04-16

Inga kommentarer

Sara Riggare är parkinsonpatienten som blev forskare för att förstå sin sjukdom – Jag vill jobba för patienter som är sjuka i dag, forskningen hjälper oftast framtidens patienter, säger hon till Dina mediciner.

Annons