Ofta visar sig diabetes typ 2 redan i 30-års åldern, även om processen startat långt tidigare.

- Problemet är att många går i åratal utan att ha några symptom, säger Jörgen Rungby, professor i diabetes på Århus Universitetssjukhus i Danmark.

Du kan ha något eller flera av följande symptom:

• Svår trötthet
• Täta urineringar, det vill säga att du vill kissa ofta.
• Ökad törst och muntorrhet kan vara tecken
• Sår på ben och fötter som inte läker.
• Sexuella problem och impotens.
• Helt eller delvis synbortfall.
• Hjärtinfarkt.
• Stroke.
• Övervikt, högt kolestorolvärde och högt blodtryck är mycket vanligt bland diabetespatienter, som ett resultat av livsstilen.
• Neuropati, ont i fötterna.

OBS! Har du diabetes i släkten, är överviktig eller känner dig orolig ska du be din läkare om ett glukostest.

Så här uppstår diabetes typ 2:

1. Sockeröverskott. När kroppen får i sig mat ökar insulinutsöndringen i bukspottskörteln för att kunna tillgodogöra sig sockret. Viss typ av mat som socker och vitt mjöl ökar insulinutsöndringen mer än annan mat, enligt vad vi i dag kallar GI-index.
2. Utbänd mottagare. När mottagarna för insulinet blivit bombarderad med insulin i många år blir de "trötta". Det här är det stadiet vi kallar "insulinresistens". Insulinet finns där, men kan inte jobba lika effektivt som vanligt.
3. Ingen energi. Efter ytterligare bombardemang av socker upphör till slut insulinet att fungera och sockret i blodet stiger, utan att det kommer kroppen till del.
4. Hårda tag. Här kan en strikt diabeteskost och mycket motion påverka insulinreceptorera att kicka igång igen. Uteblir livsstiländringen måste medicin sättas in. Många får göra både och.
5. Hormonspruta. Efter en tids användning av den första medicinen måste ofta en ytterliga medicin tillsättas och eventuellt även sprutor med hormonet insulin.

Förr var diabetes typ 2 en sjukdom som drabbade äldre, men det är det inte i dag. Diabetes är ärftligt, men det är i ännu högre grad påverkat av den livsstil vi har valt. Att äta för mycket, framför allt socker, och röra sig för lite, det är vad som orsakar diabetes-utbredningen i dag.

Omkring två miljoner människor har diabetes bara i skandinavien, och varje kvart får ytterligare 240 människor sjukdomen runt om i världen och över 100 människor dör av underbehandlad diabetes under samma tid.

- Vad vi ser är att dödligheten minskar med tre porcent varje år och jag tror tyvärr inte att det beror på förbättrad livsstil, utan där har vi medicinerna som trolig orsak, säger Jörgen Rungby.

• Ät fibrer.
• Undvik läsk.
• Ät frukt, grönsaker, fett och proteiner.
• Rör på dig. En halvtimme om dagen i lugnare takt. Bli svettig och andfådd två gånger i veckan.

• Välj dina föräldrar. Generna är svårt att påverka, men ett 20-tal gener har de identifierat som viktiga. Asiater har större risk att få diabetes. Människor med mage och fett på överkroppen likaså, men däremot rund rumpa och lår verkar ha en skyddande effekt.

Källa: Jörgen Rungby, Århus Universitetssjukhus.