I tidningen Scientific American rapporterades om att ett israeliskt forskningsteam gjort tarmbakteriestudie på möss. En  grupp unga möss fick äta artificiella sötningsmedel under 11 veckor och en annan grupp möss i samma ålder fick vanligt socker. 

Den grupp som ätit suckralos, sackarin eller aspartam fick alla problem med sin bakterieflora. Bakterietillväxten hade varit enorm. Fast av "fel" bakterier. 

De fick bland annat högt blodsocker. (trots att de inte ätit mer socker än de fåttisinvanliga mat) visade tecken på svårigheter att absorbera den vanliga sockerarten glukos, vilket är ett förstadie till diabetes. De fick också 

Hos de möss som fått vanligt socker hände ingenting med vikten, hälsan eller tarmfloran.

 - Orsakssambanden mellan sötningsmedel, mikrobiota och övervikt kan vara en delförklaring för den ökade vikten, säger Ilseung Cho på New York university, i artikeln.

Intressant att nämna är att de möss som fått artificiellt socker blev bra när de behandlats med bredspektrumantibiotika. 

Forskning från Stanford University visar också att tarmens bakterier kan påverka vårt beteende och matlust.

Det pågår mycket forskning och de slutsatser som nu dras ska bekräftas av fler studier på människa. Artikeln i Scientific American om artificiella sötningsmedels effekt på vår tarmflora ingår i studien Kost och motion som medicin på Karolinska Insitutet.