Socialstyrelsen har beslutat att påbörja arbetet med nationella riktlinjer för vård vid fetma, även kallat obesitas. Riktlinjerna kommer att innehålla rekommendationer till hälso- och sjukvården om undersökningar och behandlingar för barn och vuxna som lever med obesitas. Ambitionen är att riktlinjerna ska vara klara till hösten 2021.

–  Vi har drivit frågan om nationella riktlinjer under en lång tid och att dessa nu är på gång känns otroligt bra. Nationella riktlinjer är en oerhört viktig milstolpe för såväl patienter och vårdpersonal som länge efterfrågat dessa, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS, Hälsa oberoende av storlek.

Hittills har de som lever med obesitas hänvisats till att själva ändra sina levnadsvanor. I en del regioner ges kostråd, men de flesta har inte fått någon insats alls förrän medicinska komplikationer, andra sjukdomar eller problem, uppstår. Ett fåtal erbjuds kirurgi.

Obesitas är ingen enkel åkomma. Patienter med svår övervikt behöver specialiserad vård och under pandemin har behovet blivit ännu tydligare. Människor som lever med svår obesitas tillhör en grupp löper störst risk att drabbas av ett allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19. 

Andelen svenskar som lever med obesitas har fördubblats sedan 1980-talet. Enligt Folkhälsomyndigheten lever idag 16 procent av männen och 15 procent av kvinnorna med ett BMI som klassas som obesitas. I dag lägger sjukvården femton gånger så mycket resurser på att behandla obesitas följdsjukdomar som att behandla själva sjukdomen.

Enligt internationella riktlinjer bör en god obesitasvård innehålla livstilsbehandling, läkemedelsbehandling och kirurgisk behandling. Socialstyrelsens besked ses mycket positivt av patientorganisationen HOBS, som länge efterfrågat nationella riktlinjer.

– Obesitas är en komplex och svårbehandlad sjukdom som kräver specialiserad vård. Svensk obesitasvård är svag i alla delar men särskilt när det gäller tillgången av läkemedelsbehandling, fortsätter Jenny Vinglid.