Hanna Hellquist mår fint med sin diabetes
Idag den 14 november 2010 firas Världsdiabetesdagen, för att uppmärksamma forskningen kring denna allvarliga, men behandlingsbara, sjukdom.
Dina mediciner träffar en av de som lever med diabetes.
- Ja, jag fattar inte ens att jag sitter här och pratar om "min sjukdom". Det är inte så att den gör mig sjuk alls, jag fixar med mina sprutor i några sekunder och mår hur bra som helst, säger hon själv.
På morgonen går Hanna Hellquist i ottan för att sända Morgonpasset i P3, sedan går hon till SVT för att spela in ett nytt TV-program som ska visas i vår, om lycka, och senare på kvällen ska hon formulera en lämplig krönika för Dagens Nyheters fredagsbilaga. Att hon på något sätt skulle vara sjuk märks inte.
- Nej, jag är inte sjuk, inte av diabetesen i alla fall, säger hon låter som om hon funderar på om just diabetesen påverkar hennes liv överhuvudtaget. Det är väl ofta så om man haft en sjukdom sedan man var ett barn, barn anpassar sig.
Kan du äta godis och grejer?
- Ja, ja mensan, i morse åt jag prinsesstårta till frukost. Producenten ville fira att vi fått så fina lyssnarsiffror.
Men hur mår du då?
- Absolut inga problem. Känns inget.
Den sortens typ 1 diabetes som Hanna Hellquist har innebär att hon har ungefär hälften av sin egen insulinproduktion kvar. Andra kan helt sakna insulin och måste tillsätta allt för att överleva. För Hanna är sprutorna en förutsättning för ett normalt liv, men har hon glömt, eller tappat bort dem en dag kan den dagen fungera hyfsat ändå.
- Det är klart att jag blir trött. Men jag sköter mig egentligen inte perfekt alls. Jag hoppar ofta över frukosten, hinner inte träna vad än Blossom Tainton hävdar, och äter på oregelbundna tider, men mina värden håller sig bra ändå.
Ungefär fyra gånger per år går Hanna på kontroller hos läkare eller diabetessjuksköterska. Nu går besöken på rutin, men första gången var jobbig. När Hanna och hennes mamma var hos läkaren första gången och fick beskedet att hon hade diabetes blev hon livrädd.
- Jag hade en morbror som haft diabetes, han blev blind vid trettio, fick amputera fot, ben och gick på dialys och dog redan vid 52, så det var ju det jag såg framför mig, men allt har ju förändrats sedan dess, berättar Hanna. Men gud jag var helt knäckt.
Hur upptäckte du att du var dålig?
- Drack väldigt mycket och var törstig jämt, kissade mycket och var väldigt trött. Kände mig knepig på något sätt, jag hade alla symptom kan man säga.
I dag är Hanna "frisk" i diabetes. Hon tar sin insulinbehandling och tänker sällan på sjukdomen, berättar hon. Behandlingen för Hanna går ut på att ta två sprutor Insulatard i låret med 12 timmars mellanrum. Oftast 11.00 och 23.00. Sedan tar hon en spruta med Novorapid i lmagen före maten för att klara matsmältningen. Mäter sitt blodsocker gör hon aldrig, det intresserar henne inte, förklarar hon.
Är du nöjd med din behandling?
- Ja, jag är helnöjd. Om någon sa att jag skulle sluta ta mina sprutor som jag tar flera gånger om dagen skulle det verkligen kännas konstigt. Jag skulle sakna dem!
Det är nog skönt för föräldrar och nyblivna diabetesbarn att höra, eller hur?
- Ja, fyfan, det är väl därför jag berättar!
____________________________________________________
Namn: Hanna Hellquist. Bor: Stockholm, ursprungligen från Värmland Ålder: 30 Familj: Mamma. Kille. Katt. Jobb: Krönikör, författare och radiopratare.
14 november, 2010
7 kommentarer
Comments are closed.
Typ 1
Väldigt märklig intervju som skadar tyvärr. Har den typ som är ärftlig säger hon, alltså typ 1 men menar typ 2, kan ju vara reportern som tokat till det också men borde korrigerats, usch det gör så mycket skada detta, men Hanna har väl någon variant kanhända med egen insulinproduktion men som kanske avtagit. Har vetat att hon har diabetes sen hon var 12, ingen som uttrycker sig, det blir ju ett kaos och är en katastrof med typ 1 och så skolan och allt, hela livet ställs på ända och aldrig blir en dag till orosfri, räcker ju med allt som händer ändå för barn men dessa barn måste vara outstanding och det är ju faktiskt så att den är både obotlig och livsfarlig, ingen har blivit botat av typ 1 medan 80 & av alla barncancerfall botas. Och att möta all denna okunskap från lärare och andra är livsfarligt så de små barnen blir vuxna direkt, har ingen att lite på men när de är medvetslösa kan de inget göra mer.
dålig koll
Snarare verkar Hanna ha dålig koll på sin diabetes. Har man hälften av sin insulinproduktion kvar så har man inte utvecklat symptom för diabetes typ 1 ännu. Jag har fått lära mig att symptomen uppträder när man ligger på 10-20% av sin produktion. Och har hon gått med diabetes typ 1 sen hon var 12 är den nog lägre än så just nu.
Och att inte ha koll på sitt blodsocker mer än nån enstaka gång per vecka, samtidigt som hon äter godis och prinsesstårta till frukost. Det åter som hon behandlar sin diabetes typ 1 som en typ 2:a. Inte så bra i det långa loppet för hennes egen del.
Olika för olika personer!
Men herregud!? En diabetikers liv skiljer sig väldigt mycket från en annan diabetikers liv. Saker jag tycker är svåra tycker andra är lätta, medan saker jag tycker är lätta tycker andra är svåra. Det går inte att jämföra varandras sjukdomar på det sättet för diabetes ser väldigt olika ut för olika personer. Det är olika lättreglerat för olika personer också. Personligen har jag ingen insulinproduktion alls, som Hanna verkar ha, men jag formulerade senast igår att jag inte betraktar min diabetes som en sjukdom utan snarare ett kroniskt tillstånd.
Herregud
Fantastiskt faktafel i artikeln. Vid diabetes typ 1 har man INGEN insulinproduktion kvar.
roligt liv???
Har Haft diabetes i ca 30 år. Och visst man måste tänka sig för och anpassa sig.
Men att kalla sjukdomen Obotlig och Livsfarlig – det är provocerande. De flesta med diabets kan leva ett normalt liv, jobba, träna, festa osv.
Har man isnställningen som mamman (Märkligt…) här ovan så får man inget roligt liv….
/Lasse
Märkligt…
Va kul att Hannas diabetes verkar sköta sig själv. Om vi skulle missa att ge våran son insulin en dag skulle han hamna akut på sjukhus. Som föräldrar sliter vi som svin dygnet runt för att hålla sjukdomen under kontroll. Mäter blodsockret varannan timma och att äta rätt kost och på regelbundet tider är ett måste. Jag tycker att artikeln är otroligt missvisande. Det är inte så det är att leva med sjukdomen. Det finns tillräckligt med missuppfattningar o myter kring sjukdomen som det är. Och det är inte alls lugnande och skönt att läsa detta. Tvärtom mycket provocerande och ger inte en rättvis bild hur det är att leva med denna obotliga och livsfarliga sjukdom. Hälsningar en mamma som vet hur det är på riktigt…
Söt tjej
Hur orkar hon? Jag har inte ens diabetes och jag orkar knappt gå fram till teven och stänga av. Imponerande kvinna söt och intelligent. Henne skulle man ha. Vad hade hon för nummer sa du?