Genom att ge järntillskott under det första halvåret till barn med låg födelsevikt minskar risken för beteendeproblem senare i livet. Det visar Staffan Berglund i den avhandling han lägger fram vid Umeå universitet, enligt pressmeddelandet. Risken för koncentrationsproblem, ADHD och liknande minskar med så mycket som en fjärdedel.

Låg födelsevikt, omständigheter kring födseln, omogenhet hos hjärnan och sociala faktorer har diskuterats som orsaker till ADHD.  Nu visar avhandlingen att järnbrist under det första levnadshalvåret kan vara en viktigare orsak. Undervikten innebär i sig att barnet föds med mindre reserver av järn, som är en nödvändig byggsten i kroppens alla celler.

I avhandlingen redovisas en studie på 285 för övrigt friska barn med marginellt låg födelsevikt, mellan 2 000 och 2 500 g. Barnen utvaldes slumpmässigt till att få eller inte få järntillskott under första halvåret. Resultaten visade att de som fått verkningslöst placebo i jämförelse med dem som fått ett verkligt järntillskott visade en klart ökad risk för järnbrist vid 6 månaders ålder, och dessutom en fyra gånger högre risk för beteendeproblem vid 3 år.

Forskarna drar slutsatsen att alla barn med en födelsevikt under 2 500 g bör erbjudas järntillskott, oavsett om orsaken till den låga födelsevikten är för tidig födsel eller dålig fostertillväxt. Studien som genomförts i Umeå och Stockholm leds av docent Magnus Domellöf i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.