Dagens fokus låg på den mat som ges till spädbarn samt hur denna kan påverka risken för allergi, astma och atopiskt eksem senare i livet. Symposiet anordnades av Kungliga Vetenskapsakademien.

– Födoämnesallergi blir allt vanligare. Särskilt mycket ökar förekomsten av allergi mot mjölk, ägg och jordnötter. Fenomenet är dock främst förekommande i västvärlden, sade Hugh Sampson.

Han fortsatte med att berätta om två hypoteser kring vad det beror på:

HYGIENHYPOTESEN säger att de allt mer hygieniska förhållandena under vår uppväxt gör att vi inte längre utsätts för de bakterier och andra patogener som kroppen har beredskap för. Det leder till ett ”otränat” immunförsvar som, i brist på utbildning, kan komma att istället ge sig på sådant som annars inte är skadligt, såsom ämnen från jordnötter.

OLD FRIENDS-HYPOTESEN går ut på att kompositionen av de välgörande bakterier som vi normalt har i kroppen, normalfloran, har förändrats på ett sätt som också leder till ett otränat immunförsvar. Förändringen beror bland annat på en ökad användning av antibiotika, hygieniska förhållanden i livets början och en ökad andel kvinnor som väljer att förlösa sina barn med kejsarsnitt.

Fokus i Hugh Sampsons presentation låg på förändringen av rekommendationerna kring hur tidigt ett barn ska börja smaka vanlig mat.

– För tjugo år sedan trodde vi på en sen introduktion av mat och att kvinnan uteslutande skulle amma i sex månader. Vi tänkte att om barnet inte utsattes för ett allergen så kunde det inte sensibiliseras (då immunförsvaret programmeras att reagera mot ämnet) mot detta och därmed kunde inte allergi uppstå. Vi ville då undvika att barnet kom i kontakt med allergener både via placentan och efter förlossningen.

– På den tiden kände vi inte till hur otroligt mycket allergener som finns på andra ställen i vår omgivning, exempelvis i luften. Något annat som visats nu är att det finns en väldigt stor risk att bli sensibiliserad mot ett allergen om detta hamnar på inflammerad hud. Det är faktiskt på detta sätt som man ofta sensibiliserar försöksdjur inom allergiforskningen.

STUDIER VISADE dock att det inte fanns någon fördel med att undvika allergener under graviditeten och i början av livet. Hugh Sampson underströk dock att dessa studier var observationsstudier och därmed endast kan användas hypotesgrundande, inte som bevis.

– När mammor frågor vad och när deras barn ska äta för att undvika uppkomsten av allergi har jag en kollega som brukar svara: ”fråga din mormor eller farmor hur hon gjorde för barnen till hennes generation hade inte allergiska problem”. Det är nog fortfarande det bästa rådet man kan följa idag, sade han.

NÄSTA PRESENTATION hölls av Agnes Wold, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset vars forskning ligger bakom idén till företagen Swecure och Premune, som utvecklar ett vaccin mot födoämnesallergi hos barn respektive husdjur. Fokus för hennes presentation lades på spädbarnets immunförsvar samt uppkomsten av oral tolerans.

Läs mer i tidningen Kemivärlden.