Bästa - och sämsta - medicinerna vid demens

1. Kolinesterahämmare

 Patienter med Alzheimer har brist på acetylkolin. Kolinesterahämmare
hindrar till viss del nedbrytningen av det ämnet och hjärnan kan
fortsätta att fungera, det är därför de kallas bromsmediciner. Det här är den sortens medicin som ska provas först, enligt Socialstyrelsens
riktlinjer, det vill säga exempelvis Aricept, Exelon eller Reminyl.

Enligt forskningen har bromsmedicinerna en bevisat
långsiktigt positiv effekt. "Mest uttalad effekt ses på uppmärksamhet,
koncentrationsförmåga och andra förmågor som omfattas av begreppet
“exekutiva funktioner”, står det i Läkemedelsboken.

2. Memantin

Memantin, till exempel Ebixa, fungerar på ett annat sätt. Det stabiliserar
glutamat-aktivitetet i hjärnan. Den botar inte heller, men även här
finns dokumenterad effekt.
“Man ser vid behandling med memantin såväl förbättrad kognitiv förmåga
som minskning av beteendesymptom”, enligt Läkemedelsboken.Memantin ska sättas in när tidigare behandling inte räcker eller om biverkningarna efter första behandlingen blivit för besvärande.

För båda sorterna mediciner gäller att det saknas studier för hur länge de positiva effekterna sitter i.

Dessa läkemedel ges också till människor med demenssjukdomar:

• Antidepressiva läkemedel

Många äldre med demens blir också deprimerade, delvis av att känna att de själva blir sämre, men också hjärnskadan i sig kan ge symptomen. Man räknar med att varannan demenspatient också visar symptom på depression.

Citalopram har gett snabb effekt för ökad emotionell kontroll. Bevisad effekt mot irritabilitet och ångestreaktioner.

Enligt Läkemedelsboken ska demenspatienterna långtidsbehandlas med antidepressiva läkemedel, trots att effekten av medicinerna inte studerats på demensrelaterad depression.

Följande antidepressiva läkemedel
ska absolut undvikas för demenspatienter: Paroxetin, Fluoxetin Fluvoxamin

• Antipsykotiska läkemedel
  

Exempelvis Risperdal, har visat begränsad effekt och svåra biverkningar och ska endast ges i vissa specifika fall under kort tid. Används ibland för att lindra svåra ångestattacker eller utåtagerande beteende.

• Epilepsiläkemedel

Används ibland. Till exempel Topiramat har visat effekt mot svår aggressvitet.

• Lugnande läkemedel 

Till exempel bensodiazepiner har ingen eller begränsad effekt, enligt Läkemedelsboken. Istället föreslås oxazepam, men bara kortvarigt för det ger inga långvarigt goda effekter, bara svåra biverkningar.
Många mediciner har bevisat dålig effekt för många äldre patienter och ska användas med stor försiktighet, de kan i sig ge upphov till demensliknande och förvirrade tillstånd.

Det finns kliniska erfarenheter som talar emot användandet av bensodiazepiner:

- De mediciner som innehåller bensodiazepiner är inte bra för den här gruppen, de gör att många funktioner blir väldigt mycket sämre, till exempel minnet, säger överläkare Niels Andreasen, Huddinge Karolinska Sjukhus.

__________________________________________________

Bättre att förebygga än övermedicinera. I apotekens Läkemedelsbok som bygger på nationella riktlinjer förespråkas att depression hos äldre ska undvikas på fler sätt än medicinering. Så här skriver de: 

"Bäst är att inte låta
gamla människor förtvina kroppsligt och bli isolerade som i sin tur kan
leda till svår ångest ... Frånvaron av depression är en förutsättning för gott liv.”

Läs mer: Vanliga symptom vid demens

Källa: Läkemedelsboken 2009/10, kap Psykiatri och Socialstyrelsens riktlinjer