Uppdaterad: 2017-01-13

2 kommentarer

Hjälp mot hjärntrötthet efter skada

Bild

Nobelpristagaren Arvid Carlsson jobbar på att utveckla läkemedel mot hjärntrötthet och kognitiva besvär efter stroke. Men dans, motion och husdjur är också bra, tror han.

Fakta om Levodopa / Madopark

Används vid Parkinsons sjukdom och verkar genom att omvandlas till dopamin i hjärnan.

Varning för: Tas inte tillsammans med vissa antidepressiva, centralstimulerande...

3.333335
Ditt betyg: Inget Medel: 3.3 (3 röster)

Träning och rätt läkemedel är viktigt för människor med skador på hjärnan. I rätt mängd. – Överansträngning är inte bra, säger nobelpristagaren Arvid Carlsson till Dina Mediciner.

När Arvid Carlsson fick höra om Ulrika Sandén blev han nyfiken på hennes upplevelser.


Läs om Ulrika Sandéns resa efter hjärntumören.


Hon fick hjärntumör, opererades och har sedan provat sig fram tillsammans med sjukvårdens personal för att hitta bästa behandlingen. Efter tumören, eller operationen, har flera symptom tillkommit. Hon drabbades bland annat periodvis av svår minnesförlust, hjärntrötthet och en form av Parkinson.

– Hon hade turen att komma till en mycket duktig läkare, Per Odin, tillsammans har de mycket försiktigt hittat rätt läkemedel och sedan måttfulla höjningar, förklarar Arvid Carlsson.


Arvid Carlsson fick Nobelpriset i medicin 2000. Hans viktiga upptäckter kring hjärnans signalsubstanser har resulterat i flera behandlingarm, bland annat Levodopa, och ökad kunskap kring samspelet mellan kroppens rörelser och psyke.

– Det är ett kolossalt komplicerat samband, som en orkester som måste spelas i harmoni. För mycket eller för lite av någon del, om det är serotonin och dopamin, förstör allting, säger han.

För Ulrika Sandén har resan efter hjärntumören varit tuff. Den period hon mådde som bäst började hon träna, periodvis väldigt mycket. Hon löptränade dagligen med en bra tid på maraton som målbild. Efter en tid kom hjärntröttheten tillbaka och hon fick återigen sämre minne.


Kan det ha blivit för mycket träning?

– Ja, det är inte alls omöjligt. Överansträngning, eller uttröttning av dopaminsystemet under lång tid, som det blir vid hård träning, är inte alls bra, säger Arvid Carlsson. Lagom av allt ska det vara.

Träna är väl ändå bra? Eller kanske dans eller något?

–  Ja, inte bara dans, sång, musik och motion utan allt som gör livet rikare har säkert positiv betydelse. Inte minst sociala kontakter, även med sällskapsdjur, säger Arvid Carlsson.

I perioder blir Ulrika Sandén bättre och andra perioder sämre, delvis beroende på behandling, men det finns inte alltid någon tydlig koppling. Vad det är som händer i hjärnan efter en skada är individuellt men några nya hjärnceller får man inte.



– Nej, det är ett missförstånd som framförts med väldig energi, men det är inte sant. Nervceller i hjärnan måste vi vara försiktiga med. Har de blivit förstörda kommer de inte igen. Det vi har sett är att hjärnans nervceller som är kvar har en fantastisk förmåga att anpassa sig och göra det bästa möjliga av situationen efter en skada. Det växer utskott och nya banor mellan cellerna som, det som ger hjärnans plasticitet.

Arvid Carlsson är 94 år, men han blir ivrig som en liten pojke på julafton när han pratar om hjärnans möjligheter. Just nu jobbar Carlsson på en ny medicin som ska kunna stabilisera dopaminnivåerna, både upp och ner. En möjlig lösning för människor med hjärnskador, bland annat för stroke-patienter, som ofta har problem med oregerliga signalsubstanser.

 


Läs mer om Ulrika Sandéns resa efter hjärntumören.


Artikel skriven av Hanna Brodda 2017-01-12
Hanna Broddas bild

Kommentera artikeln

Kommentar av Maj-Britt Elmvik

Skrivet 10/6

Läkemedelsråd

Maj-Britt Elmviks bild

Jag rekommenderar dig att använda hemsidan www.lakemedelsrad.com och beställa en skriftlig analys av dina läkemedel och deras diagnoser.

Kommentar av petter

Skrivet 10/2

efter stroke

petters bild

Jag fick en stroke 2011 i lillhjärnan med vä. sidig funktionhinder. Efter 6 år av idogt träning med Feldenkrais/sjukgymnastik, qigong, stavgång, gympa är jag mycket återställd. B lodtrycket är ok.Har även ändrar mathållning, gott i pension, dvs jobbar/stressar inte. Min fråga är medicinering. Jag har tjatat på mina olika läkare om översyn, men de avfärdar. Det kan inte vara så att jag ska äta samma mängd kemikalier efter dessa förändringar. Nu tillkom refluxproblem som också medicineras. De andra medicinerna byttes slutligen, men de går inte ihop med magmedicinen, enl. bipacksedelns biverkningslista. Har inte läkare koll? Jag får ta fram bipacksedeln lista på biverkningar och lusläsa och sammanställa. Det är så jag vet.. Detta kunde göras digitalt av hälsomottagningen eller apoteket som kunde då macha medicinernan bättre.
suck...

Fler nyheter

Uppdaterad: 2018-01-25

Inga kommentarer

På Karolinska Universitetssjukhuset har de köpt in en speciall maskin som både kan ge snabbare diagnos och säkrare behandling av prostatacancer.
Uppdaterad: 2018-01-19

Inga kommentarer

Ett allvarligt fel på den spruta för epilepsiläkemedlet Buccolam har upptäckts och nu varnar Läkemedelsverket för oaktsamhet vid användning.
Uppdaterad: 2017-10-26

Inga kommentarer

Allt för få känner till EUs patientrörlighetsdirektiv Det är bara att välja. Bästa vården i hela Europa. 
Uppdaterad: 2017-08-08

1 kommentar

Många föräldrar har dragits sig för att vaccinera sitt barn i det allmänna vaccineringsprogrammet som erbjuds av barnavårdscentralerna runt om i Sverige, av rädsla för biverkningar. Risken är vetenskapligt prövad.
Uppdaterad: 2017-06-09

Inga kommentarer

Du står med halsbränna på ett apotek utomlands och gestikulerar utan att göra dig förstådd. Nu finns hjälp i "Uppslagsvärk" – sjukdomsterminologi på sex språk.
Uppdaterad: 2017-04-23

Inga kommentarer

I januari drogs en laddning av läkemedlet Liothyronin in efter misstankar om felaktigheter i blandningen. Nu har analysen friat medicinen.
Uppdaterad: 2017-03-15

2 kommentarer

Den nya patientlagen skulle göra patienten mer delaktig i sin egen vård och behandling. Det blev tvärtom. – Vi kan tyvärr konstatera att patientlagen inte haft avsedd effekt, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys.
Uppdaterad: 2017-03-13

1 kommentar

Ett svårbehandlat område har fått en oväntad behandlingsmöjlighet. En låg dos med narkosmedlet Ketamin kan ge en snabb effekt för människor med svår depression.
Uppdaterad: 2017-01-13

1 kommentar

Ulrika Sandén är forskare. För tolv år sedan opererades hon för sin hjärntumör och har sedan dess kämpat för att hjärnan ska fungera. Här skriver hon själv om sin behandling.
Uppdaterad: 2016-11-11

Inga kommentarer

Stress är farligt, men bara för den som är otränad. Nu kommer nya rön som visar hur vi kan skydda oss mot de negativa effekterna av stress Genom att träna.
Uppdaterad: 2016-06-29

4 kommentarer

Vissa mår dåligt av de vanligaste blodfettsänkande statinerna, eller blir helt enkelt inte hjälpta.  Då kan nya Repatha kan hjälpa. Men alla kommer inte få den.  
Uppdaterad: 2016-06-29

3 kommentarer

Hjälp vårdpersonal och alla som utvecklar läkemedel att göra behandlingarna bättre och säkrare.  Så här rapporterar du en biverkning.
Uppdaterad: 2016-06-28

1 kommentar

Hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till för tidig död i Sverige och de flesta andra industrialiserade länder. Det bästa sättet att undvika att drabbas är ofta en kombination av ändrade levnadsvanor och mediciner.
Uppdaterad: 2016-05-23

2 kommentarer

En ny sorts behandling har just godkänts mot multipelt myelom. Medicinen är så bra att den godkändes snabbare för att fler patienter ska få behandling.
Uppdaterad: 2016-04-19

5 kommentarer

Varannan kvinna har problem med torra slemhinnor i underlivet, men många går obehandlade. För Hillevi Caris Svensson var lösningen att smörja musen. – Det var en otroligt jobbig tid men det viktiga är att det finns hjälp att få, säger hon till Dinamediciner.

Annons