tommyolsson_stressforskare_umea_450
Hormonpåverkande mediciner, mediciner mot depressioner och diabetesmediciner. I de läkemedelsgrupperna hoppas forskarna hitta medicinerna som kan skydda oss mot stress.

Läs mer:

Uppväxten påverkar vår förmåga att hantera stress

 

Stress påverkar, inte bara våra kroppar utan också vårt sinne. Och ett stressat sinne, kan i sin tur ge depression och nedsatt immunförsvar, med många svåra sjukdomar som följd.

Det här gör att forskningen satsar allt mer på att finna behandling mot de förstadier som senare kan leda till svårade sjukdomar. Där har vi till exempel hur viljan att behandla diabetes typ 2, högt blodtryck och övervikt ökat, men nu också stress. Ofta börjar det där. Stress är inte bara mycket att göra, det kan också vara oharmonisk hemmamiljö, oro inför framtiden eller brist på självförtroende.

Stress styr bland annat hormonerna kortisol, adrenalin och de i sin tur gör oss beredda att fly eller fäkta. När stressen återkommer för ofta kan inte kroppen återhämta sig och vi blir sjuka.

Svaret på framtidens stressmedicin ligger någonstans i hjärnan, i nervbarnorna eller i själva fettet. Fett, särskilt den lilla kulmagen, släpper ifrån sig massor av otrevligheter i blodbanorna, visar vetenskapen.

- Möjligheten att modulera hormoneffekter på vävnadsnivå kan ha
implikationer för en lång rad sjukdomstillstånd. Detta innebär ett
möjligt paradigmskifte för utveckling och behandling av
hormonassocierad sjuklighet, säger Tommy Olsson, forskare vid Umeå universitet.

Dessa läkemedel kan potentiellt ha positiva effekter på metabol
funktion (sänka insulinnivåer, sänka blodsocker), kardiovaskulär
sjuklighet (sänka blodtryck, minska åderförkalkning) samt kognitiva
funktioner (förbättra minne/skydda mot minnesförsämring).

  • Vissa antidepressiva mediciner fungerar mot stress. De som ger en

uppreglering av kortisolreceptorerna i hjärnan, de så kallat
monoaminergt verkande medicinerna, till exempel Moclobemid, har visat positiv effekt i experimentella studier.

  • Andra mediciner som påverkar hjärnan. Det pågår utveckling av läkemedel som bland annat blockerar effekten av CRH (hormonet som bildas i hypothalamus och stimulerar kortisolaxeln.)
  • Läkemedel som blockerar kortisoleffekter direkt på receptornivå.
  • Läkemedel som minskar kortisolexponering på vävnadsnivå, det vill säga minskar aktiviteten i det kortisolaktiverande enzymet 11-beta HSD typ 1. Kortisol är ett hormon som utsöndras från binjurarna. Det är normalt sett högre på morgonen, för att sedan sjunka och vara som lägst på kvällen och natten. Kortisol skyddar kroppen mot den inflammatoriska processen som startar vid en stressig situation och kortvarig stress ökar därför immunförsvaret. Pågår stressen under lång tid, eller om nivåerna hålls ökade över hela dygnet, är risken stor för många olika sjukdomar.

 

Det finns förstås mycket man kan göra själv för att undvika att ta mediciner. Ta andningspauser varje dag, lära sig prioritera och våga satsa på sin egen kropp och hälsa. 

  •  </p>
Av Hanna Brodda
11 januari, 2010