Tradolan mot fibromyalgi - svårt att bli av med

För nio år sedan gick Catrine, 39, in i väggen. Det tog bara stopp. Hon hade klarat sig levande ur en jobbig skilsmässa, men orkade sedan inget mer. Hon gick upp i vikt och började också få värk i kroppen. Hon gick inte till läkare, för "lite ont kan man ju ha", tänkte hon. Alvedon blev istället hennes trogne följeslagare, men det slutade snart att hjälpa. Smärtan fanns där mer eller mindre hela tiden.

– Tänk dig en konstant mensvärk, fast den sitter i armar, ben, rygg och nacke - och är mycket starkare, säger Catrine till Dina mediciner i november.

Till slut klarade hon inte av smärtan längre, utan uppsökte läkare. Efter många om och men fick hon diagnosen fibromyalgi - en kronisk sjukdom som förenklat innebär att hjärnans smärtcenter ofta blir överbelastat. En person med fibromyalgi kan till exempel känna stark smärta av ett lätt tryck på armen. Catrine kände sig lättad efter att hon fått sin diagnos, det var ett kvitto på att hon var sjuk, även om det innebär att hon aldrig kan bli riktigt frisk från värken.

För bara några år sedan kallade läkare fibromyalgi för inbillningssjuka, att smärtan inte var fysisk utan bara psykisk. Men i dag styrker en mängd vetenskapliga tester att värken både är psykisk - och fysisk. Catrine upplever att smärtan hugger till och kommer plötsligt, även att värken förflyttar sig. Hon kan ha ont i armen en kvart, sedan kan smärtan sätta sig i benet.

– Jag ser mig själv som relativt smärttålig, men jag skulle vilja testa att ge smärtan till en frisk person för att se hur ont den skulle ha. Jag är ju så van vid smärtan.

Läkare vill, enligt Catrine, helst inte skriva ut tabletter mot smärtan. Men efter en resa till Spanien, som Catrine gjorde för några år sedan, fick en bekant henne att testa läkemedlet, Tradolan mot sin värk. Catrine hade några år tidigare använt Lyrica, men upplevde inte att det hjälpte. Hemma i Sverige fick hon sin läkare att skriva ut Tradolan, som både hjälpte mot värken, dämpade ångesten och dövade stressen, som många med fibromyalgi upplever.

– Stressen är jobbig. De flesta med fibromyalgi är väldigt stressmottagliga och kan inte riktigt hantera stressen, säger Catrine.

Catrine har egentligen aldrig gillat tabletter, utan vill hitta felet istället för att döva. Men hon menar samtidigt att det inte är bra att gå omkring med ständig värk:

– Man blir ett nervvrak av smärtan, så för att fungera tycker jag att man ska äta tabletter.

En dag läste Catrine i tidningen om en kvinna som hade förbättrat sin fibromyalgi genom ett sunt leverne.

– Jag blev nästan förbannad när jag läste det, jag var helt övertygad om att man inte kunde må bättre, säger hon.

En tid senare ställde sig Catrine på vågen. Hon vägde 93 kilo och bestämde sig då för att hon måste börja ta hand om sig själv bättre. Både för utseendet och hälsans skull.

Det fick bli promenader och nyttig kost. På nio månader hade hon gått ned 27 kilo. Efter ett tag började hon gå med stavar och vikter, sedan började hon att springa. Motionen fick henne även att må bättre. Värken blev mindre och i dag kan hon inte leva utan sin träning. Hon menar att det ibland kan bli lite av ett moment 22; hon kan ha så ont att hon inte kan gå ut, men gör hon det inte får hon ännu ondare. Catrine försöker då att tänka bort smärtan, "inställningen är allt".

– Jag har börjat tänka oj, oj, oj istället för aj, aj, aj och det fungerar faktiskt, säger hon.

Genom resans gång började Catrine känna att hon mådde så pass bra att hon ville försöka sluta med Tradolan. Hon trappade stegvis ned under ett halvår och fick under tiden hjälp av sin läkare. Catrine tror att många finner en trygghet i tabletterna och att det kan vara svårt att sluta. Hon säger att hon var beroende av dem och hon hade alltid läkemedlet i kroppen, några biverkningar märkte hon inte av. Under tiden hon höll på att sluta upplevde hon en fruktansvärd abstinens. Bland annat hallucinationer och illamående.

– Jag borde nog egentigen ha lagts in för avgiftning, säger hon.

I dag har Catrine helt slutat med Tradolan och har istället gått över till Lyrica, som är mildare och mer skonsamt. Men hennes mål är att i framtiden bli helt medicinfri. Med rätt kost, motion och mental träning är Catrine en ny människa. Hennes löparrundor betyder mycket för henne och hon har bland annat både sprungit Midnattsloppet och Tjejmilen.

Något annat som har hjälpt henne är också kognitivbeteendeterapi, besök hos en naprapat och sjukgymnast. Catrine mår inte helt bra, då smärtan kommer och går, men det är en väsentlig skillnad.

– Jag identiferar mig inte längre med sjukdomen, säger hon.

Fotnot: Catrine valde att bara förekomma med förnamn.