Jag stannar och pustar ut. Tog trappan upp från Hornsgatan till redaktionen på Brännkyrkogatan i centrala Stockholm. Jag andas in den kyliga vårluften och funderar på om en kopp varmt kaffe kan få mig att kvickna till. Dålig kondis? Nja, det vill jag inte påstå. Till mitt försvar vill jag säga att jag har varit dunderförkyld och idag är jag äntligen frisk. Eller bättre i alla fall.

Jag stannar och pustar ut. Tog trappan upp från Hornsgatan till redaktionen på Brännkyrkogatan i centrala Stockholm. Jag andas in den kyliga vårluften och funderar på om en kopp varmt kaffe kan få mig att kvickna till. Dålig kondis? Nja, det vill jag inte påstå. Till mitt försvar vill jag säga att jag har varit dunderförkyld och idag är jag äntligen frisk. Eller bättre i alla fall.

Firade valborg i de värmländska skogarna, det var kallt och regnigt och där någon gång måste viruset ha överlistat mitt immunförsvar. I vanliga fall brukar jag boosta mig med diverse naturläkemedel, te, goda frukter och nyttiga grönsaker. Men eftersom jag var bortrest, helgen var rödmarkerad och apoteket stängt så fick jag hålla ut.

Tack och lov finns det ett nattöppet apotek här hemma i Stockholm. Hela bilresan hem längtade jag efter att få shoppa loss bland medicinburkar och flaskor. Lustig känsla! Var kanske lite febervimsig... Lyckades i alla fall köpa Esperitox, Bafucin och Ipren klockan elva på söndag kväll.

Jag piggnade till men fortsatte snörvla, hosta och nysa en hel vecka. Trött och eländig med rinnande ögon och hes röst fick jag rida ut stormen hemma. Litervis med te, en halv burk honung, fruktdrinkar, exotiska kryddor, varma bad och några kartor Esperitox och Ipren fick mig att orka mer. Jag var ju inte hemma för att vila. Nej, jag var hemma för att inte bidra till att sprida denna rysliga förkylning till huvudstadens övriga invånare. När jag äntligen hade tid över storstädade jag alla ytor och vrår. Jag bakade, lagade mat och putsade fönster. X antal timmars onödigt telefonsurr, och annat hålligång fick viruset att åter ta fäste trots alla super vitaminer och antioxidanter som jobbade i min kropp.

Jag flåsade och pustade, men fortsatte anstränga mig tills jag var alldeles svettig. Jag pratade och pratade tills mina vänner knappt hörde min röst. Jag lagade mat och bakade men kände inga smaker och orkade inte äta. Kroppen sa stopp, men jag lyssnade inte. Min pojkvän envisades med att jag borde gå tillbaka till jobbet, eftersom jag orkade pyssla så mycket hemma. Mina kompisar trodde bara att jag var lite hes och jag själv klättrade på väggarna eftersom jag tyckte att tiden stod stilla.

Som sagt idag är jag äntligen frisk. Så nu är jag tillbaka på dinamediciner.se.

Hanna Brodda, min chefredaktör tittar upp från datorn
- Välkommen tillbaka! Jag höll också på att bli sjuk, men jag gick och la mig i några timmar och vilade och sen mådde jag genast bättre. Stackars dig som var sjuk en hel vecka, säger hon och ler medlidande.

Det tog ett tag innan polletten föll ner. Men så hajade jag till. Huskurer och naturläkemedel i all ära men bästa medicinen mot förkylning är vila. Det känns så uppenbart nu!