Riktlinjerna kommer att innehålla rekommendationer till hälso- och sjukvården om vissa undersökningar och behandlingar för barn och vuxna som lever med obesitas och beräknas vara klara till hösten 2021. 

- Vi har konstaterat att obesitasvården är väldigt ojämlik över landet i dag och huvudsyftet med

att ta fram riktlinjer är att vården ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, säger Ulrika Jarrolf, projektledare på Socialstyrelsen och leder arbetet med de nya riktlinjerna.

När nationella riktlinjer tas fram anlitas en experter som ska ta fram fakta och granska data. Nu står det klart att det blir Lovisa Sjögren som leder arbetet som prioriteringsordförande i expertgruppen, som består av Paulina Nowicka, Ylva Trolle Lagerros, Kajsa Järvholm samt Magnus Sundbom.

Om vården är ojämlik och ska göras mer lika över landet, finns det någon risk att vissa delar få sämre än de har idag?

- Vår uppgift på myndigheten är att titta på effekten av vissa åtgärder och när vi hittat den insats med bäst effekt kommer vi sannlikt att rekommendera som en del av riktlinjerna.  Målet är att den obesitasvård som ger bäst och mest kostnadseffektiva effekt, ska bli tillgänglig i hela landet. Vi tar ju dock fram råd, de nationella riktlinjerna är inte styrande beslut.

Läs också: Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för obesitasvård

Riktlinjerna välkomnas av såväl patienter som vården. Även om det finns regionala behandlingsriktlinjer på många håll ser det relativt olika ut och vid sidan av kirurgisk vård finns det många regioner som helt saknar någon form av riktlinjer.

- Få svårt sjuka obesitaspatienter får den vård de behöver och har rätt till. De är därför hög tid att de främsta experterna på området får ta fram riktlinjer för behandling av obesitas. I dag lägger sjukvården femton gånger så mycket resurser på att behandla obesitas följdsjukdomar som att behandla själva sjukdomen, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Riksförbundet HOBS.

- Beslutet om riktlinjerna är ett mycket efterlängtat beslut. Det har länge behövts en gemensam bild av vilken vård som ska erbjudas och vilka patienter som ska behandlas på vilken nivå. Det finns ett helt enkelt ett stort och akut behov av en stark och tydlig nationell kunskapsstyrning av obesitasvården, säger Jenny Vinglid.

Enligt Folkhälsomyndigheten lever idag 16 procent av männen och 15 procent av kvinnorna med ett BMI som klassas som obesitas. 

Konsekvenserna av fler lever med obesitas syns på många områden. Svåra följdsjukdomar som diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer ökar. 

–Vår förväntan är att hälso- och sjukvården ska ta sitt ansvar och ge personer med obesitas den vård de behöver och har rätt till. Riktlinjer som leder till en mer jämlik obesitasvård kommer spara både live och pengar, avslutar Vinglid.