Allt fler testar sina gener för att se om ökad risk för bröstcancer  föreligger. Finns dessutom flera fall i familjen är det viktigt att ta resultatet på allvar. Vissa landsting gör förebyggande kirurgi, det vill säga opererar bort brösten om risken bedöms som mycket hög, men det kan vara onödigt, säger professor Jonas Bergh, både forskare och läkare, verksam på Karolinska Institutet och Radiumhemmet. Det finns mediciner som man har sett kunna förebygga bröstcancer, som Tamoxifen, med flera.  

Att behandla med Tamoxifen är, inte riskfritt, och många kvinnor väljer bort det. Medicinen sänker halten av östrogen och det i sin tur kan ge upphov till blodpropp och cancer i livmodern. Men för vissa är det ändå att föredra, menar Jonas Bergh. Tamoxifen eller liknande preparat.

- Det finns en hel del intressanta mediciner, men här är det viktig att veta vilka mediciner vi ska ge till vilka kvinnor. Vi måste lära oss mer om varje kvinnas individuella biologi

Det finns mycket vi kan göra själva för att undvika bröstcancer, till exempel låta blir att röka och inte behandla med östrogen, gulkroppshormon, under lång tid. Kort tid påverkar inte alls, noterar han tydligt. Sedan finns saker att göra som skulle kunna minska fallen till hälften, men de tror han inte mycket på.

- Jo, men det är till exempel att börja skaffa barn vid 15 år, få ett varje år, amma alla och sedan operera bort livmodern vid 25, men det tror inte ens vi forskare på som en möjlig metod, säger han och skrattar förlösande mitt i det allvarliga samtalsämnet.  

Sverige är bland de bästa länderna, i världen på bröstcancervård, med tidig upptäckt och snabb vård. Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att alla ska testas, varje eller vartannat år, från 40 år. Men oro har väckts för att mammografin i sig skulle kunna ge bröstcancer, eftersom bröstet trycks ihop.

- Det är fullkomligt vansinne ,att inte gå på mammografi, säger professor Bergh. Bröstcancer är lätt att behandla, om det upptäcks i tid. Men kan säga att man har en chans, säger han.


Sveriges framgång beror på att det införts en formaliserad form av samarbete kring varje patient.

- Ingen läkare i Sverige sitter själv och funderar ut hur en patient ska behandlas utan det gör tillsammans med flera olika specialister, det har varit en väl fungerande metod, berättar Jonas Bergh. 

En av de nya stora forskningsområdena är att att skräddarsy medicineringen för olika kvinnor. Här finns mycket att göra, säger Bergh. Vissa kvinnor har till exempel ingen nytta av Tamoxifen, då kroppens celler inte kan ta upp det verksamma ämnet. För dem finns andra läkemedel, och eftersom cancer är en kamp om tiden, kan det vara avgörande att få inte rätt medicin snabbt. Bergh och flera forskare tittar just nu på vilka gener som svarar på vilka mediciner.

Om du fick bröstcancer i dag, skulle du gentesta dig inför medicineringen då?
- Nej, det skulle jag nog inte göra ännu, idag skule jag nog testa lite olika behandlingar blint, men ganska snart skulle jag vilja kategorisera tumörcellen,  kolla upp rubbningar i DNA och så vidare, säger Bergh. Men det görs redan en del tester i USA.



Faktorer som ger ökad risk för bröstcancer:

• Oerhörd anhopning av fall i famljen, ett fall säger ingenting.

• Bärare av generna BRCA 1 och 2, som går att testa privat i dag. Vissa kvinnor har också mutationer i genen p53, den påverkar också eventuellt förmågan att bryta ner medicinerna.

• Täta bröst, det vill säga tjock vävnad som ger mycket vitt på röntgenplåtarna i stället för svart. Dessa kvinnor bör inte heller göra mammografi för ofta.

Vanligaste behandligen av bröstcancer:

• Kirurgi

• Kemoterapi, det vill säga medicinera efter operation, vanligast är Tamoxifen, eller Anastrazol, Letrozole, säljs som Femara, Exemestane, som säljs som Aromasin.

• Förebyggande åtgärder, som livstil, sluta röka och i vissa specifika fall förebygga med mediciner som Tamoxifen.