Melatonin är ett hormon som finns naturligt i kroppen. Hos däggdjur produceras det av tallkottkörteln (epifysen) från tryptofan via bland annat serotonin. Mängden melatonin varierar under dygnet och påverkas av ljuset. Nivån ökar vid mörker och är som högst på natten. Det finns indikationer på att mängden melatonin minskar vid depression och detta skulle kunna bero på att deprimerade har längre nivåer av serotonin, som melatonin tillverkas av. I kroppen verkar melatonin antioxiderande. En orsak till den antioxiderande effekten är att melatonin är en stor molekyl vilket gör det troligt för de fria syreradikalerna att kollidera med den. Alkohol är välkänt för att minska produktionen av melatonin, det motsatta gäller cannabis. Läkemedel Melatonin kan ordineras vid kroniska sömnbesvär och för exempelvis blinda som inte kan reglera dygnsrymten med hjälp av dagsljus. Flera studier tyder på att melatonin kan mildra besvären av jetlag och sömnsvårigheter. Det finns även studier som visar att melatonin kan lindra tinnitus. I Sverige skrivs melatonin ut som receptbelagt läkemedel under namnet Circadin i form av depottabletter. Men i flera andra länder i Europa liksom i USA och Kanada säljs melatonin fritt under kategorin kosttillskott och säljs i hälsoaffärer. Inte sällan marknadsförs det som mirakelmedel och symptom som sägs bero melatoninbrist är bland annat kroniska sjukdomar, cancer, koncentrationssvårgiheter, upprepade förkylningar och virusinfektioner, minnes- och humörssvängningar, depression och sömnsvårigheter. Samtidigt har melatoninet i USA marknadsförts av forskare som fått okritiskt med utrymme. Vissa har menat att det är antiåldrande och ger bättre sex- och hälso-liv. Det man vet är dock att melatonin kan ställa om svåra sömntider och hjälper på så sätt mot jetlag efter långa flygresor. Biverkningar Vad man vet finns mycket få biverkningar på kort sikt, upp till tre månader. Däremot finns få studier som visar på de långsiktiga biverkningar. Melatonin kan särskilt vid stora doser (över 3 mg/dag) orsaka huvudvärk, magbesvär, hjärtklappning, illamående, morgontrötthet, morgonirritation, hormonfluktuationer, synhallucinationer, ovanligt klara drömmar eller mardrömmar och minskat blodflöde. Det kan även orsaka dåsighet och skall därför användas försiktigt om dåsigheten är förenad med säkerhetsrisk. Då melatonin kan ha en immunostimulerande effekt kan detta orsaka ökade problem hos personer med autoimmuna sjukdomar. Vidare bör personer med sällsynta, ärftliga tillstånd med galaktosintolerans såsom laktasbrist eller glukosgalaktosmalabsorption inte använda melatonin. Medan normala melatoninhalter gör oss sömniga kan riktigt höga halter fungera som p-piller. De sänker kvinnors fruktsamhet eftersom äggstockarnas produktion av östrogen och de hormon som styr ägglossningen minskar. Det handlar då om doser som är 100 gånger högre än kroppens egen tillverkning. Ur ett evolutionärt perspektiv sätter melatonin kroppen och fruktsamheten på sparlåga under det mörka vinterhalvåret när mer melatonin skapas. Källa: wikipedia, Forskning och framsteg, drugs.com