Del 2: Sköldkörteln - "TSH-värdet är individuellt"

Vem bestämmer referensvärdena?

Fråga:
"Jag undrar hur uppdatering av ref värden går till? Är det labben, läkarna och vc som själva måste söka info eller är det Socialstyrelsen
eller någon annan som skickar ut rekommendationer? Hur kan en av de ledande specialisterna förespråka ett övre referens på 2,5 och flera labb fortfarande köra med 4,0? Ett av de största anledningarna till
felbehandling av hypotyreos anser jag."

Emma Netterberg, 11 juni

Svar, Läkemedelsverket: Det är laboratorierna själva som gör det, vi har inget med det att göra, säger Lennart Forslund.

Svar, Unilabs: Laboratorierna använder analysinstrument och metoder från de stora internationella diagnostikaföretagen.
Referensvärden tas fram genom en kombination av undersökningar och koncensus, det vill säga vi delar med oss av våra resultat och kommer överens om hur ska ligga. Undersökningarna görs genom att friska människor lämnar prover, och sedan bestämmer man oftast referensvärdena så att 95 procent av de friska ska hålla sig inom dem, berättar Mats Bergström.

Men det är ju så att om man är gravid, har någon annan sjukdom är stressad eller beroende på var i menscykeln man befinner sig, då kanske inte referensvärdet gäller för just mig.

Varje människa har egentligen sitt eget normalvärde och det är inte så enkelt att man bara kan jämföra med referensintervallet. Här måste den behandlande läkaren bedöma resultatet mot bakgrunden av all annan information om patienten. Förut kallades det normalvärden, det gör man inte längre, eftersom det normala är individuellt. Numer säger vi "referensvärden" och proverna på en frisk människa kan vara utanför och en sjuk person ligga inom referensintervallet.

Har värdena för sköldkörtelproverna ändrats?

- Ja, de har justerats genom åren eftersom vi
både fått nya analysmetoder, med bättre känslighet och vi har också lärt oss mer om hur sköldkörtel, hypofys och hjärna samverkar. Dessutom är det viktigt att skilja referensintervall, som speglar värdena hos
människor som är ”friska” från de gränser man använder vid diagnos
eller behandling av sjukdom. Dessa behandlingsmål, eller beslutsgränser, är beroende på använd metod,
patientens tillstånd och även på vilken sjukdom som behandlas, säger Mats Bergström, Unilabs.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag är fortfarande trött, men doktorn säger att jag är frisk!

Fråga: "Hej, har tagit prover på mitt TSH som visade sig vara 4,45 och T4 18. Läkaren säger att dessa värden är helt ok, man ska gå mera på T4 menar han. Men jag känner mig inte riktigt bra, utan har de klassiska symptomen som frysenhet, trötthet samt att jag inte kan "tänka" riktigt.
Intervallet på TSH ligger ju emellan 0,4-4 om jag minns rätt och jag vet med mig att jag mådde bättre vid ca 2,5 på tsh. Har han rätt eller skall jag gå någon annanstans?"

Svar, Läkemedelsverket: Det finns inga riktlinjer från vårt håll om hur behandlingen ska gå till. Bedömningen är läkaren och sjukvårdens sak och det kan variera
från patient till patient och där måste läkaren kunna göra den bedömningen, det är det som har läkarutbildning till.

Svar, Nycomed: Vi tillverkade medicinen och när vi testade fram den använde vi oss av de
etablerade metoder som finns och har inga egna referensvärden eller mätmetoder. Självklart är det viktigt att förstå att det är en patient
man ska behandla och inte ett labvärde. Det är ibland svårt att jämföra resultat från olika laboratorier, på grund av att olika metoder använts. Detta är något som behandlande läkare känner till och kommer i sina samtal med patienten förstås också väga in varför provet
tagits, vilken sjukdom eller sjukdomsmisstanke det sig om och vilken
behandling som givits.

Varför är det svårt att få diagnos utifrån proverna?

Svar, Unilabs:  Sköldkörtelprover är en färskvara det vill säga sköldkörtelhormonerna påverkas av tiden på dagen, medicinering och olika signaler från kroppens hormonsystem, säger Mats Bergström på Unilabs. TSH, T3 och T4 mäter bara hur mycket hormon som finns i blodet, men tillsammans ger de en bild hur mellan hjärnan, hypofysen, sköldkörteln och vävnaderna i kroppen fungerar.
Forskningen kring sköldkörteln är ganska ny, och så här bra prover har inte funnits så länge, analysmodellerna kom först på 60 - 70 - talen och förståelsen ökar fortfarande varje dag, säger Mats Bergström.

- Förr kände man till de allvarliga sjukdomarna, struma, myxödem och ”Basedows sjukdom”, överfunktion i sköldkörteln. Då var diagnostiken helt beroende på patientens sjukhistoria och symptom. Sedan började forskarna med bättre mätmetoder, se sambandet mellan sköldkörteln och hypofysen, och senare också hur hypofysen styrs av hjärnan. Nu är vi inne på cellnivå och går längre och längre in i det endokrina systemet. Men fortfarande är det viktigt att de kemiska metoderna kompletteras med patientens berättelse och läkarens egen undersökning av patienten.
------------------------------------------------------------------------------------------------

Är salivprover och urinprover bättre?