Uppdaterad: 2011-10-27

Kommentera

Har jag kroniskt trötthetssyndrom?

Bild

Carl-Gerhard Gottfries är läkare vid Gottfriesklinken i Göteborg och har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har ME/CFS.

Uppskattningsvis 45 000 svenskar lider av ME-syndrom, även kallat kronisk trötthetssyndrom. Men att ta reda på om man drabbats av sjukdomen är svårt. Det finns i dag inget enkelt test, utan läkare får använda sig av uteslutningsmetoden i jakten på en diagnos. 

Utmattning, sömnstörningar, sjukdomskänsla och smärta. 

Dessa är bara några av en lång rad symtom som drabbar många svenskar med ME-syndrom, tidigare kallat kroniskt trötthetssyndrom.

– Det är en speciellt form av trötthet som är medicinsk och invalidiserande, förklarar läkaren Carl-Gerhard Gottfries, för Dina mediciner.


Enligt riksförbundet för ME/CFS-patienter (Myalgic encephalomyelitis/Chronic fatigue syndrome), lider så många som 45 000 av sjukdomen i Sverige. Sjukdomen drabbar män, kvinnor och barn och ofta insjuknar man i samband med en infektion. 


Men att ta reda på om man drabbats av kronisk trötthet är lättare sagt än gjort. Trots att sjukdomen är så pass vanlig finns det få specialister och vägen till en diagnos är svår. Det finns helt enkelt ingen enkel metod för att ställa en ME-diagnos. 


– Det är svårt därför att vi har inga laboratoriemässiga prov eller tekniska undersökningar som röntgen eller hjärnfotografering som ställer diagnosen. Normalt måste alltså diagnosen ställas genom noggrann anamnesupptagning. Man har ställt upp vissa kriterier som ska vara uppfyllda genom att noga fråga patienten om symptom, förklarar Carl-Gerhard Gottfries, läkare vid Gottfriesmottagningen i Göteborg.

 

Carl-Gerhard Gottfries har tidigare varit professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och forskar om kroniskt trötthetssyndrom. Han har lång erfarenhet av att jobba med patienter med ME. 


– De kriterier man har satt upp är mycket strikt ställda. Patienten ska ha en trötthet som inte går att vila bort, den ska ha pågått i minst sex månader och den ska vara förenad med neuropsykiatriska symptom som minnesstörning, koncentrationsförmåga men även yrsel, retlighet, blödighet och sömnbesvär. 


– Patienten ska också ha feberkänsla och symptom på stört immunförsvar och dessutom ska patienten ha värk i kroppen. Har de detta får man ställa diagnosen, säger Carl-Gerhard Gottfries. 


En person som har ME kännetecknas också genom att han eller hon inte är fullt arbetsförmögen. 

– Sjukdomen är så allvarlig att patienten kan arbeta deltid men inte heltid. Klarar någon av att arbeta 100 procent brukar man inte ställa diagnosen. Man ska vara så trött att man inte klarar av ett normalt arbete, säger Carl-Gerhard Gottfries. 


En av orsakerna till att sjukdomen är så svårt att diagnosticera är att man inte säkert vet vad den beror på.  

– Vi misstänker att det beror på ett stört immunförsvar eftersom syndromet ofta triggas igång av en infektionssjukdom. I 50 procent är det en virusinfektion exempelvis en besvärlig influensa som patienten inte tillfrisknar ifrån, förklarar Carl-Gerhard Gottfries. 


Av samma anledning finns det i dag ingen bot för ME-syndrom. Det enda man kan göra är att försöka lindra sjukdomens symptom. 

 

Läs mer om behandling av ME-syndrom

 

Läs mer om symptomen på ME/kroniskt trötthetssyndrom

Artikel skriven av Mikaela Åkerman 2011-10-17
Mikaela Åkermans bild

Fler nyheter

Uppdaterad: 2017-10-26

Inga kommentarer

Allt för få känner till EUs patientrörlighetsdirektiv Det är bara att välja. Bästa vården i hela Europa. 
Uppdaterad: 2017-08-08

1 kommentar

Många föräldrar har dragits sig för att vaccinera sitt barn i det allmänna vaccineringsprogrammet som erbjuds av barnavårdscentralerna runt om i Sverige, av rädsla för biverkningar. Risken är vetenskapligt prövad.
Uppdaterad: 2017-06-09

Inga kommentarer

Du står med halsbränna på ett apotek utomlands och gestikulerar utan att göra dig förstådd. Nu finns hjälp i "Uppslagsvärk" – sjukdomsterminologi på sex språk.
Uppdaterad: 2017-04-23

Inga kommentarer

I januari drogs en laddning av läkemedlet Liothyronin in efter misstankar om felaktigheter i blandningen. Nu har analysen friat medicinen.
Uppdaterad: 2017-03-15

2 kommentarer

Den nya patientlagen skulle göra patienten mer delaktig i sin egen vård och behandling. Det blev tvärtom. – Vi kan tyvärr konstatera att patientlagen inte haft avsedd effekt, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys.
Uppdaterad: 2017-03-13

1 kommentar

Ett svårbehandlat område har fått en oväntad behandlingsmöjlighet. En låg dos med narkosmedlet Ketamin kan ge en snabb effekt för människor med svår depression.
Uppdaterad: 2017-01-13

2 kommentarer

Träning och rätt läkemedel är viktigt för människor med skador på hjärnan. I rätt mängd. – Överansträngning är inte bra, säger nobelpristagaren Arvid Carlsson till Dina Mediciner.
Uppdaterad: 2017-01-13

1 kommentar

Ulrika Sandén är forskare. För tolv år sedan opererades hon för sin hjärntumör och har sedan dess kämpat för att hjärnan ska fungera. Här skriver hon själv om sin behandling.
Uppdaterad: 2016-11-11

Inga kommentarer

Stress är farligt, men bara för den som är otränad. Nu kommer nya rön som visar hur vi kan skydda oss mot de negativa effekterna av stress Genom att träna.
Uppdaterad: 2016-06-29

4 kommentarer

Vissa mår dåligt av de vanligaste blodfettsänkande statinerna, eller blir helt enkelt inte hjälpta.  Då kan nya Repatha kan hjälpa. Men alla kommer inte få den.  
Uppdaterad: 2016-06-29

3 kommentarer

Hjälp vårdpersonal och alla som utvecklar läkemedel att göra behandlingarna bättre och säkrare.  Så här rapporterar du en biverkning.
Uppdaterad: 2016-06-28

1 kommentar

Hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till för tidig död i Sverige och de flesta andra industrialiserade länder. Det bästa sättet att undvika att drabbas är ofta en kombination av ändrade levnadsvanor och mediciner.
Uppdaterad: 2016-05-23

2 kommentarer

En ny sorts behandling har just godkänts mot multipelt myelom. Medicinen är så bra att den godkändes snabbare för att fler patienter ska få behandling.
Uppdaterad: 2016-04-19

5 kommentarer

Varannan kvinna har problem med torra slemhinnor i underlivet, men många går obehandlade. För Hillevi Caris Svensson var lösningen att smörja musen. – Det var en otroligt jobbig tid men det viktiga är att det finns hjälp att få, säger hon till Dinamediciner.
Uppdaterad: 2016-04-16

Inga kommentarer

Sara Riggare är parkinsonpatienten som blev forskare för att förstå sin sjukdom – Jag vill jobba för patienter som är sjuka i dag, forskningen hjälper oftast framtidens patienter, säger hon till Dina mediciner.

Annons