Uppdaterad: 2011-10-27

Kommentera

Har jag kroniskt trötthetssyndrom?

Bild

Carl-Gerhard Gottfries är läkare vid Gottfriesklinken i Göteborg och har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har ME/CFS.

Uppskattningsvis 45 000 svenskar lider av ME-syndrom, även kallat kronisk trötthetssyndrom. Men att ta reda på om man drabbats av sjukdomen är svårt. Det finns i dag inget enkelt test, utan läkare får använda sig av uteslutningsmetoden i jakten på en diagnos. 

Utmattning, sömnstörningar, sjukdomskänsla och smärta. 

Dessa är bara några av en lång rad symtom som drabbar många svenskar med ME-syndrom, tidigare kallat kroniskt trötthetssyndrom.

– Det är en speciellt form av trötthet som är medicinsk och invalidiserande, förklarar läkaren Carl-Gerhard Gottfries, för Dina mediciner.


Enligt riksförbundet för ME/CFS-patienter (Myalgic encephalomyelitis/Chronic fatigue syndrome), lider så många som 45 000 av sjukdomen i Sverige. Sjukdomen drabbar män, kvinnor och barn och ofta insjuknar man i samband med en infektion. 


Men att ta reda på om man drabbats av kronisk trötthet är lättare sagt än gjort. Trots att sjukdomen är så pass vanlig finns det få specialister och vägen till en diagnos är svår. Det finns helt enkelt ingen enkel metod för att ställa en ME-diagnos. 


– Det är svårt därför att vi har inga laboratoriemässiga prov eller tekniska undersökningar som röntgen eller hjärnfotografering som ställer diagnosen. Normalt måste alltså diagnosen ställas genom noggrann anamnesupptagning. Man har ställt upp vissa kriterier som ska vara uppfyllda genom att noga fråga patienten om symptom, förklarar Carl-Gerhard Gottfries, läkare vid Gottfriesmottagningen i Göteborg.

 

Carl-Gerhard Gottfries har tidigare varit professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och forskar om kroniskt trötthetssyndrom. Han har lång erfarenhet av att jobba med patienter med ME. 


– De kriterier man har satt upp är mycket strikt ställda. Patienten ska ha en trötthet som inte går att vila bort, den ska ha pågått i minst sex månader och den ska vara förenad med neuropsykiatriska symptom som minnesstörning, koncentrationsförmåga men även yrsel, retlighet, blödighet och sömnbesvär. 


– Patienten ska också ha feberkänsla och symptom på stört immunförsvar och dessutom ska patienten ha värk i kroppen. Har de detta får man ställa diagnosen, säger Carl-Gerhard Gottfries. 


En person som har ME kännetecknas också genom att han eller hon inte är fullt arbetsförmögen. 

– Sjukdomen är så allvarlig att patienten kan arbeta deltid men inte heltid. Klarar någon av att arbeta 100 procent brukar man inte ställa diagnosen. Man ska vara så trött att man inte klarar av ett normalt arbete, säger Carl-Gerhard Gottfries. 


En av orsakerna till att sjukdomen är så svårt att diagnosticera är att man inte säkert vet vad den beror på.  

– Vi misstänker att det beror på ett stört immunförsvar eftersom syndromet ofta triggas igång av en infektionssjukdom. I 50 procent är det en virusinfektion exempelvis en besvärlig influensa som patienten inte tillfrisknar ifrån, förklarar Carl-Gerhard Gottfries. 


Av samma anledning finns det i dag ingen bot för ME-syndrom. Det enda man kan göra är att försöka lindra sjukdomens symptom. 

 

Läs mer om behandling av ME-syndrom

 

Läs mer om symptomen på ME/kroniskt trötthetssyndrom

Artikel skriven av Mikaela Åkerman 2011-10-17
Mikaela Åkermans bild

Kommentera artikeln

Diskutera

CAPTCHA
Denna fråga är till för att se om du är en människa.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Fler nyheter

Uppdaterad: 2018-11-26

Inga kommentarer

I flera år har Thomas kämpat för att få myndigheterna att godkänna hans diagnos Tourette och att få den absolut senaste och mest avancerade behandlingen som finns, eller den finns inte ens. Den används bara i forskningen - elbehandling i den delen av hjärnan som orsakar spasmer och allvarliga stammningar.  
Uppdaterad: 2018-11-18

1 kommentar

Dinamediciner.se håller på att byggas om och få ny kostym och nya funktioner. Innehållet fortsätter att vara det samma, det vill säga nyheter om dina mediciner, och dina, och andras, erfarenheter av medicinska behandlingar.
Uppdaterad: 2018-10-05

Inga kommentarer

Hjärtstartare räddar allt fler liv. Störst effekt är det när vanliga människor kan rycka in och rädda med en mobil defibrillator. Ändå väljer Socialstyrelsen att inte ändra riktlinjer vid hjärtstopp.
Uppdaterad: 2018-09-05

Inga kommentarer

Han var skådespelare, jobbade ett par år på en investmentbank i London och fick sedan cancer i blodet. Nu ska Fabian Bolin och hans företag Waroncancer samla data för att hjälpa patienter att må bättre. – Jag har haft en extrem icke-självälskan. Nu först känner jag att jag gör något åt det. 
Uppdaterad: 2018-06-20

Inga kommentarer

En studie vid Sahlgrenska Akademin visar att 83 procent av människor med svår fetma försöker gå ner i vikt.  Och försöken pågår under lång tid och de erbjuds nästan ingen behandling, förutom kriurgi.  
Uppdaterad: 2018-06-06

Inga kommentarer

Snabbare nedfrysning, bättre behandlingsmetoder och modernare labb har ökat chanserna att få barn genom IVF-behandling.
Uppdaterad: 2018-02-20

Inga kommentarer

Höga nivåer av sköldkörtelhormoner påverkar risken att få bröstcancer. Under cancerbehandlingen ska de vara tvärtom, inte för låga
Uppdaterad: 2018-02-12

1 kommentar

Läsarfråga: Jag har i cirka 2 års tid haft problem med att musklerna krampar i kroppen främst i överkroppen. Känner en stark oro och ångest i samband med detta. Har provat några olika antidepressiva mediciner bland annat Citalopram, Cymbalta och nu Venlafaxin. Hjälper ej mot mina fysiska symptom. 
Uppdaterad: 2018-01-25

Inga kommentarer

På Karolinska Universitetssjukhuset har de köpt in en speciall maskin som både kan ge snabbare diagnos och säkrare behandling av prostatacancer.
Uppdaterad: 2018-01-19

Inga kommentarer

Ett allvarligt fel på den spruta för epilepsiläkemedlet Buccolam har upptäckts och nu varnar Läkemedelsverket för oaktsamhet vid användning.
Uppdaterad: 2017-10-26

1 kommentar

Allt för få känner till EUs patientrörlighetsdirektiv Det är bara att välja. Bästa vården i hela Europa. 
Uppdaterad: 2017-08-08

1 kommentar

Många föräldrar har dragits sig för att vaccinera sitt barn i det allmänna vaccineringsprogrammet som erbjuds av barnavårdscentralerna runt om i Sverige, av rädsla för biverkningar. Risken är vetenskapligt prövad.
Uppdaterad: 2017-06-09

Inga kommentarer

Du står med halsbränna på ett apotek utomlands och gestikulerar utan att göra dig förstådd. Nu finns hjälp i "Uppslagsvärk" – sjukdomsterminologi på sex språk.
Uppdaterad: 2017-04-23

Inga kommentarer

I januari drogs en laddning av läkemedlet Liothyronin in efter misstankar om felaktigheter i blandningen. Nu har analysen friat medicinen.
Uppdaterad: 2017-03-15

2 kommentarer

Den nya patientlagen skulle göra patienten mer delaktig i sin egen vård och behandling. Det blev tvärtom. – Vi kan tyvärr konstatera att patientlagen inte haft avsedd effekt, säger Fredrik Lennartsson, generaldirektör på Vårdanalys.

Annons