Det är läskigt vad effektiv den här metoden var. Nu ska jag dela med mig av den första, riktigt enkla och snabba metod som verkligen fungerade för mig. Man kan säga att jag uppfunnit den själv.
Tanke-gastric by pass.

Det är läskigt vad effektiv den här metoden var. Nu ska jag dela med mig av den första, riktigt enkla och snabba metod som verkligen fungerade för mig. Man kan säga att jag uppfunnit den själv.
Tanke-gastric by pass.

I slutet på förra veckan var jag inbjuden av läkare på Sophiahemmet som berättade om sina erfarenheter kring gastic by pass. Sedan ett par år genomför de operationer på människor som lider av många kilos övervikt, när kilona är så många att de förstör livet för människorna under fettet. Vi fick lära oss ingående hur det ser ut, vad de gör och vad en sådan operation går ut på. Mer om det snart här på Dina mediciner.

Fantastiska resultat hade de och den enda metod med övertygande evidens för en hållbar viktnedgång för de med BMI på 35 och uppåt. Det gäller alltså riktigt tjocka. En smalare människa skulle förmodligen dö av undernäring eller i alla fall inte på något sätt kunna berättiga en så farlig operation. Gastric by pass innebär att magsäcken tas bort, eller den rundas, det vill säga matstrupen och tunntarmen sys ihop och magsäcken får hänga kvar men används inte. Resultatet är en betydligt mindre plats för maten man äter. En opererad person som äter för mycket kräks och mår väldigt dåligt.

Själv har jag tänkt att jag skulle gå ner de där tre kilona som jag lagt på mig sedan senaste graviditeten. Sex år sedan Douglas föddes och tre kilo upp, om det fortsätter kommer jag att vara ganska tjock om ytterligare 10-15 år. Det är ju så med fetma, man vaknar inte upp en dag och är tjock. Fettet smyger sig på, lite varje dag. Därför har jag sprungit regelbundet, ätit måttligt tycker jag, ibland ätit bara protein, men oftast ganska kolhydratsnålt. I flera år. Min vikt har inte ändrat sig, inte neråt i alla fall.

I en och en halv vecka har jag provat en ny metod. Den är nästan för bra. Jag har tänkt att jag sprängs innifrån om jag äter för mycket. Lite till frukost, lite till lunch och lite till middag och nötter och allt möjligt, och lite bulle och så vidare lite hela tiden eftersom min magsäck är mycket mindre. Har jag tänkt. Det är som hypnos. Självklart har jag inte opererat magen, men mycket starkt har jag tänkt att den är liten som en skinnpåse-börs från medeltiden. Ni fattar? Ihopsnörd upptill.

Jag har gått från 22.5 - 21.9 i BMI, alltså från 61,1 kg till 59,3 kg på en dryg vecka. Inte hungrig, inte totalt förstörd ämnesomsättning som jag trodde att jag skulle få om jag åt mindre än vad jag gör annars, inte trött. Det här är en för bra metod, hoppas ni förstår det och brukar den med måtta. Inget för tonåringar, gravida kvinnor eller någon som är sjuk på något annat sätt och kanske medicinerar mot depression eller dylikt.

Se upp alltså.

Nu väger jag det som jag gjort i många år innan graviditerna, så jag knyter upp mitt tänkta snöre i magen härmed, men det har lärt mig vissa saker om mig själv.

Lärdom 1:

Jag har ätit för mycket, mer än jag gör av med, trots att jag äter ganska lite.

Lärdom 2:

Enda sättet för mig att gå ner i vikt är att ta mindre portioner.

Lycka till!