Ann-Christine_Malmsten250

De lindrar. När effekten avtar börjar vissa öka dosen på egen hand. Det är så ett beroende av värktabletter börjar.

Det var så det började för Ann-Christine Malmsten, 53, i Östersund.

När Ann-Christine Malmsten, 53, var tjugo år hade hon ont i axlarna och i nacken. Inte visste hon då att det var en livslång smärta som skulle bli värre. För snart tio år sedan fick hon diagnosen fibromyalgi.

De smärtstillande medicinerna blev viktiga för att klara vardagen. De blev allt viktigare och plötsligt betydde de mer än något annat.

- Jag var ordentligt beroende. Ett tag kunde jag äta 20 tabletter om dagen, även om de inte ens hjälpte. Till slut visste jag inte om det var sjukdomen eller medicinerna som gjorde att kroppen värkte, berättar hon.

Hade du svårt att få tag på medicinerna?

- Nej, aldrig. Jag bara bad min läkare att skriva ut.

Anne-Christine förstod själv att hon var beroende.De piller hon tog gjorde henne handlingsförlamad. Hon orkade ingenting annat än att ta en tablett till.

- Jag kunde sitta i soffan och tänka att nu ska jag städa. Det ska jag, Sedan hände ingenting. Jag bara satt där.

Ingenting av de som skulle varit bra för henne orkade hon ta sig för eller göra. Hon som gärna cyklar, promenerar eller gör vattengymnastik. Sjukgymnatiken, det som brukade vara så skönt, gjorde fruktansvärt ont. Den smärta hon tog tabletterna för att bota, hade blivit mycket värre. Nu hade hon ont av värktabletterna och Ann-Christine längtade bort från medicinerna.

- I flera månader försökte jag få hjälp, varje gång jag ringde läkaren och sa att jag hade ätit upp alla tabletterna, sa hon att jag inte borde äta så mycket. Det höll jag verkligen med om, men att jag behövde hjälp för att sluta, sa jag till henne. Då fick jag ett nytt recept direkt.

En vecka tog avgiftningen på psykmottagningen i Östersund. Det var allt som behvödes för att Ann-Christine skulle komma ur beroendet. Ovanligt snabbt, tyckte personalen på avdelningen, berättar Ann-Christine.

- Jag var envis och ville sluta, det hade hållit på så länge att jag verkligen ville kunna ta tag i mitt liv igen. Värken minskade på bara några dagar.

I dag är Ann-Christine försiktigare. Hon vet att suget lätt kan komma tillbaka.

- Medicinerna lindrar ju, de tar inte bort värken, men de lindrar i början. När sedan effekten avtar tänker man att man ska öka dosen...

Fibromyalgi är en sjukdom som påverkar nerverna och smärtreceptorerna. Exakt vad det är vet man inte, men den är delvis ärftlig och samtidigt relaterad till hur man mår i övrigt. Ann-Christine är fri från värktablettvärken, men hennes axlar, ben och armar gör mer eller mindre ont hela tiden.

Hur orkar med värken?

- Jag kan fortfarande ta smärtstillande, men jag vet att jag får leva med smärtan. Byta miljö har jag märkt är bra och att inte stressa. Gärna varma bad och försöka må så bra som möjligt.

________________________________________________________

FAKTA/Fibromyalgi

Fibromyalgi är en nervrelaterad sjukdom som ger en svår smärta och onormal trötthet. Eventuellt är det nervtrådar som skickar signaler om smärta trots att ingen egentlig skada föreligger. Det drabbar cirka 2-4 procent av befolkningen, över 80 procent kvinnor, men också barn och unga, tillskillnad mot vad man tidigare trott.

Källa: Fibromyalgiföreningen, Internetmedicin

Av Hanna Brodda
25 november, 2010

2 kommentarer

  • Av Simone 26 november, 2010

    Jag har haft så fruktansvärt
    Jag har haft så fruktansvärt ont länge och äntligen fått en diagnos. Det har säkert gått 18 år sedan min första duffusa smärta började i knät. Då trodde jag det berodde på övervikt men sedan dess har jag gått ner nästan allt. Nu ska jag läsa allt, vad är egentligen den bästa behadnlingen? Varma bad vad är det för behandling?

  • Varma bad
    Vattengymnastik i varmbassäng (minst 34 grader i vattnet) brukar kunna var behagligt vi fibromyalgi. Fördelen är att man kan träna efter sin egen förmåga utan att belasta kroppen för hårt. Dessutom gör värmen i sig kroppen mjukare.
    Kontakta t ex någn sjykgymnast på landstinget eller Reumatikerföreningen, fibromyalgiförbundet eller liknande organisationer kan du säkert får tips om var ddy kan få plaats på varrengymnastik!
    Jag har själv gått på vattengymnsatik och styrketräning en gång i veckan för tt hålla smärtan någorlunda i schack. utöver det minst en timmes promenad (trots att jag går med rollator)
    allt detta bidrar till att jag kan fungera nstan normalt i alla fall

Comments are closed.