Vid parkinson har Deep brain stimulation, DBS, använts länge och sedan tio år görs 50 operationer bara i Sverige varje år. För patienter med tourettes syndrom har behandlingsformen fortfarande bara använts i forskningssyfte.

I hela världen har studier publicerats som innehåller sammanlagt 27 patienter.

Resultaten har varit goda, berättar forskaren Patric Blomstedt, vid neurokirurgiska kliniken på Norrlands universitetssjukhus. I snitt har patienterna minskat de ofrivilliga rörelserna med 70 procent.

- Det är svårt att  dra några slutsatser ännu om vilka som blir hjälpta, men det kan ha att göra med hur symtombilden ser ut.

För parkinsonpatienterna blir också resultatet olika, främst beroende på hur symptomen var innan.

- Patienter med mer störningar i rörelsecentrat och har stelhet eller är överrörlig blir mer hjälpta av DBS. Kognitiva och psykiatriska symtom som kommer av parkinson försvinner inte.

Elektrisk hjärnstimulering är inte bara ett ingrepp, det är som en "pacemaker" som opereras in i hjärnan och ska sitta kvar där för att ge lagom mycket stimulering för resten av livet. Patienten är bara lokalbedövad till en början. En ram av lättmetall skruvas fast runt skallen och kirurgen använder sedan en magnetkamera för att räkna ut exakt var och i vilken vinkel elektroden ska sättas in. Patienten känner ingenting, eftersom hjärnan saknar känselnerver.

Om operationen har lyckats slutar handen att skaka när strömmen slås på.

För att behandla tourette med DBS testas fortfarande var i hjärnan som är det bästa stället att stimulera.

L-dopa, eller medicinen Levodopa, ger ett så pass bra resultat för många patienter att de inte behöver någon DBS, men för de parkinsonpatienter som inte blir hjälpta av medicinen är det en möjighet.

- Finns inga andra kontraindikationer, annan sjuklighet eller att man inte är alltför gammal och dylikt, då är chansen stor som jag ser det att DBS kan ge lindring, säger Patric Bolmstedt.

Hur många tourettepatienter finns det, till exempel i Sverige?

- Det vet jag faktiskt inte, förr sa man att det var väldigt ovanligt, nu pratar man om det som en tämligen vanlig åkomma.

För den patient som Dina mediciner följt, Thomas, väcker forskningen hopp om att kunna leva ett normalt liv igen. Han är född och bor i Nederländerna,  just nu pågår ingen forskning för patienter som Thomas där men den holländska forskaren Veerle Visser-Vandewalle tipsade honom om ett team i Belgien. Just nu väntar han på besked från sin motsvarighet till Försäkringskassan om de ska bekosta operationen.

- Jag är helt säker, det är det jag har att hoppas på, att jag kan bli hjälpt, säger han i den tidigare intervjun.